Ett meddelande till mig själv om det här med graviditet

Höggravid och eländig i vecka 35 tänkte jag skriva ett litet uppmanande brev till mig själv OM jag skulle få för mig att romantisera och kanske till och med längta efter graviditeten i efterhand.

Till dig själv, Tessan, om du behöver en saftig reality check någon gång i framtiden när tiden har gjort sitt bästa för att få graviditeten att framstå som en tid av marshmallows, enhörningar och glow:

Jaha, du har kanske sett en höggravid kvinna och den fascinerande bulan och tänker moderligt milt, nästan instinktivt, att ”åh, det där välsignade tillståndet, det var ju mysigt ändå. Att känna ett liv växa inom sig, att aldrig vara ensam, det är ju så himla härligt. En 4:a vore kanske inte….” STOPP.

STOPP PÅ BELÄGG.

NU TAR VI DET VÄLDIGT LUGNT HÄR OCH ÄGNAR EN RATIONELL STUND ÅT DET SELEKTIVA MINNETS ENORMA KRAFT. Andas och ge dig själv en uppfordrande blick. Funkar det inte har du tillåtelse till lite självaga, genom exempelvis en örfil eller två.

uppmanande-blick

Tessan, lyssna nu väldigt noga. Du hör INTE till en av dem som tycker att en graviditet är mysig. Hate to break it, men så är det. Ingen efterhandskonstruktion i världen kan hävda något annat.

Just nu behöver du läsa hur du kände när du var i vecka 35. Du har 36 dagar kvar till beräknad BF. Eller ska vi säga 864 timmar? Du kollar appen på telefonen som en besatt, i någon tro om att nedräkningen går snabbare då, men icke. 36 dagar kvarstår, vilket det även gjorde för 3 minuter sen och kommer så förbli till dess att klockan har passerat midnatt. Men som du vet har du gått över 10 dagar med tidigare kids så ja, ska vi enas om 46 dagar redan nu? Det blir 1104 timmar.

Just nu är du lika trevlig som en uppretad bålgeting med blodsockerfall. Ditt hyfsat risiga tålamod i vanliga fall, är cirka femton gånger sämre.

Men, det har ju också sina förklaringar. För som höggravid är det rätt mycket som INTE är härlich, vilket du nu verkar ha glömt.

Här är exempelvis arsenalen av diverse produkter du frotterar dig med dagligen:

mediciner

Hade du exempelvis glömt bort de oräkneliga nattliga kramperna i vader och fötter som får dig att sova sämre än ett spädbarn med kolik? Eller hur du påminns om att du glömt ta omeprazolen när du overkligt trött lägger ner ditt huvud på kudden och omedelbart bjuds på en liten minispya i munnen pga semikollapsad ringmuskel? Saknar du ditt svampberikade underliv? Eller din påfrestade bäckenbotten, som nu DESSUTOM måste tampas med en ryssförkylning utan dess like med en tillhörande hosta som får urinblåsan att underprestera i alla fall ett par gånger dagligen? Va? Va? VA? Är du kanske lite hård i magen och minns turistmagen, orsakad av järntillskotten med ömhet? Eller saknar du dina svullna, svidande följeslagare i stjärten? Har du drabbats av ett spontansug att äta Levaxin igen?

Nä, hörru, KOM INTE och ens KNYSTA om att en graviditet kanske vore myyysig ändå. Nu sitter du och glor på TENS-apparaten på bordet och undrar om du skulle ge dina rumpmuskler en elkyss, men orkar inte gå upp från soffan. Det lånade foglossningsbältet ligger som en grå orm på golvet och du inser att det kommer att vara din IT-accessoar för resten av sommaren. Tillsammans med pigmentfläckarna och de svullna fötterna.

Ditt havererade immunförsvar har bjudit på brutala magsjukor och influensor. Pollenallergin har aldrig varit kraftigare. Och nu dras du med en förkylning som vägrat släppa taget på flera veckor.

Saknar du sparkarna i magen? Okej, det kan jag köpa till viss del. I början när de är lite fladdrigt gosiga. Nu, däremot, tumlar den 44 centimeter långa och 2,56 kilo tunga bebisen (ENLIGT APPEN SOM JAG HAR KOLLAT I) runt som en soldansande hippie med lite för mycket LSD innanför västen. Det ÄR inte mysigt att det känns som en jacuzzi med bubbelstyrkan uppvriden till max i livmodern. Det är snarare rätt illamåendeframkallande, kan jag tala om. Och – wait for it – gör din nattsömn snäppet sämre.

Igår tog det dig och barnen 40 minuter att gå till Konsum och tillbaka, en tripp som rimligen borde tagit 10, max. Varför? Well, din fysiska prestanda är inte så värst bra. Och det blir även tydligt när en 3-årig arvsmassa sätter sig på tvären och vägrar gå ett steg till. Och du är lämnad åt argumentationens (van)makt när du inte kan bära hem den svårresonliga genpoolen. Då tar det 40 minuter att vandra till affären, något ditt tålamod tycker sisådär om.

Ja, kanske att det räcker med munterheter för denna gång? Känner du dig fortfarande pepp på att vara gravid igen, VAVAVAVAVA?

Nä, men om man skulle gå och ägna sig åt lite avancerad nesting?

 

  1. Chica skriver:

    Gravid i v 39. Dödens död på alla plan. Längtar inte efter bebistiden men vet att jag kommer överleva, för jag gjorde det för 1,5 år sedan. Och familj och vänner som säger: jaså, det blir en flicka nu med, då kommer det väl en trea sen. Bara för att de på något sätt räknar med att man inte är nöjd om man inte får ”en av varje”. Eh, nope. Kommer aldrig, aldrig, aldrig. ALDRIG. Genomlida en graviditet igen.

  2. Malin skriver:

    Hahaha man glömmer ju lika fort som ungen är ute!!!! så dumt !!! sista tiden är vidrig, första tiden med bebis, vidrig ! .. men sen glömmer man så fort och så vill man igen. Kommer de någonsin ta slut ?? Har ju försjutton varit gravid två somrar på raken. Orkar inte mer 😂

  3. Nu visste jag mycket väl att detta skulle bli min andra och sista graviditet och jag har än så länge sluppit både levaxin och hemorrojder men haft det desto värre psykiskt! Alltså…. så övertygad om att jag är ämnad för tvennemödraskap har jag aldrig varit förr! Första graviditeten var hemsk och hoppet fanns ju att nästa kunde bli bättre men nej, jag är dömd att drabbas av ungefär allt som går att drabbas av. Är till och med lite avundsjuk för att du ligger en vecka före mig! Men för varje minut som går är det en minut mindre kvar av graviditet i mitt liv… så gött! Kämpa på nu!

  4. Linda skriver:

    Tack för detta! Jag går just nu och väger för- och nackdelar med en nr 3 och längtar lite. Trots att jag har haft svintuffa graviditeter pga diabetes typ 1 (vi snackar om att kolla blodsocker dygnet runt hela graviditeten, alltså även flera ggr varje natt), hypothyreos och skenande Levaxindoser, illamående, foglossning,, hemorrojder, åderbråck, vidriga förlossningar med igångsättning och sugklocka, vistelse på neonatal, amningsproblem osv osv. Med din text i ryggen blir jag ganska övertygad om att lägga tankarna på en till graviditet och bebis åt sidan… Kämpa på, snart är det över!

    1. Elin skriver:

      Samma här! Kommer använda kondom förutom spiralen hädanefter 😂

  5. Sara skriver:

    Jag har alltid sagt stopp OCH belägg, har jag sagt fel i hela mitt liv eller är det något dialektalt eller graviditetsrelaterat att det står PÅ?
    Älskar bloggen men stör mig nåt så infernaliskt på att när jag läser i Bloglovin (vilket är enda stället jag läser) så måste man först gå in på inlägget och sen trycka på ”läs orginal” för att se helaninlägget, de flesta bloggar går bra att läsa direlt i appen och tyvärr orkar jag inte alltid trycka på den där knappen och vänta på att inlägget laddas. Vidarebefordra gärna till nån teknisk avdelning så jag inte missar att läsa inlägg för att jag är lat 🙂

    1. Elin skriver:

      Det heter stopp och belägg.

    1. Hahaha! Du har helt rätt! Googlade lite. Jag har verkligen trott att det hette stopp på belägg. Well, tack för lektionen! 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..