Världens finaste ömhetsbevis

Morris har det lite tufft med tålamodet såhär när treårstrotset är i full blom. Men igår avbröts frustrationen av det finaste jag sett sen jag konfirmerades.

Igår kväll satt vi på golvet och ritade i Mira och Morris rum. Mira hade precis fått fylla i en blankett från förskoleklassen inför det stundande utvecklingssamtalet. Alltså fylla i genom att färglägga moln.

Då ville Morris också rita moln, såklart. Så fram åkte papper och pennor och Morris började koncentrerat rita vad han ville skulle se ut som moln. Men resultatet blev inte som han hade hoppats på. Jag föreslog att vi skulle försöka tillsammans men det blev ändå pannkaka av det hela. Han försökte en tredje gång men rasade än en gång över resultatet. Mira satt intill och ritade en häst (WHO KNEW????)

Morris fick då nog och dundrade ut ur rummet på sina snabba, arga ben. Stegen styrdes mot rummet där de sover och han slängde sig i sängen och vrålade att han ville vara i fred.

Jag gick då tillbaka in till Mira som ritade febrilt, nästan som under tidspress. Kort därefter gick jag mot sovrummet och kollade med Morpan om jag fick stiga på. Det godkändes av den argsinte och jag satte mig i sängen bredvid honom, fortfarande alldeles rasande.

In kommer då Mira med en teckning i handen. Försiktigt förklarar hon att den är till Morris. I vredesmod fräser Morris att han inte vill ha nån teckning. Mira sjunker sårat ihop på sängkanten och jag tar teckningen och lägger den framför Morris på sängen.

Han slänger en arg blick på teckningen. Ilskan hänger kvar i ett par sekunder innan hela ansiktet mjuknar. Jag petar på Mira och nickar med huvudet att hon ska titta.

Snart sitter Morris med ett så stort leende att smilgroparna blir rekorddjupa. Mira spricker nästan av stolthet när hon ser hur Morris beundrar hennes alster. Hon kryper upp i sängen och förklarar för lillebrorsan att hon skrev hans namn i blått för att det är hans favoritfärg. Och att manen egentligen är mörkblå men att det ser ut som svart. Det var alltså det hon hade så bråttom att färdigställa när jag tittade förbi henne i rummet.

Morris släpper inte tag om teckningen och jag föreslår att vi sätter upp den på väggen intill hans säng. ”Då kan jag titta på den när jag somnar och när jag vaknar”, konstaterar Morris, fortfarande jubelglad.

Godhet föder som bekant godhet. Kort efter att teckningen tejpats upp med tillknölade tejpbitar erbjuder Morris högtidligt Mira sin allra finaste Spiderman OCH ett smakprov av sin välling.

Dessa ljuvliga, ljuvliga stunder av syskonsämja alltså.

  1. Ve skriver:

    Underbart! <3 I somras skulle jag gå på teater på kvällen med 6-åringen. Det fick 3-åringen reda på i ett obevakat ögonblick, ca 30 minuter innan vi skulle åka. (Han skulle inte få följa med för det var ca 45 minuter med bil en väg och det skulle bli rätt sent på vägen hem – tänkte att det skulle vara en mysig grej att göra bara storasyster och jag…). Lillebrorsan blev så klart förtvivlad och det hjälpte inte hur mycket pappa än lockade med att leka häst, äta middag osv. Storasyster var bara tyst. Jag gick undan lite med henne för att vi skulle slippa det värsta larmet. Då viskade hon: "Jag vill inte åka på teater." Jag förklarade att lillebror kommer snart bli glad igen och få det bra med pappa etc. Då började stora, tysta, sorgsna tårar rulla nerför hennes kinder och hon hängde runt min hals: "Mamma, jag vill inte åka på teater om han inte får följa med…" Lillebror fick följa med. Det gick jättebra och alla glada. Så fint! <3

  2. Stina skriver:

    Den kärleken ❤️💕

  3. Anja skriver:

    Så väldigt fint av Mira, 💕 Och fint att Morris kunde uppskatta storasysters omtanke. 💕

  4. Men så fint!har tre barn 5/3,5/2 och det är underbart att se hur de utvecklas tillsammans 💕

  5. Annika skriver:

    Åh <3 Det enda som kan toppa känslan av att få ett barn, är att få ett till och ha två (tre? =)). Så jädra fint!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..