När båda jobbar heltid

HEJHEJ från ett supermörkt kontor. I dag var jag först på plats, och nu är jag sist kvar. Det är väl inte drömlivet att göra så oavsett hur roligt jobb man har, men idag var det så illa tvunget. Både Martin och jag jobbar ju heltid nu så det är lite av ett pussel att få det att gå ihop, och det hade nog inte varit möjligt om det inte vore för att båda våra arbetsplatser är väldigt öppna när det kommer till flextid.

En dag i veckan får vi dessutom hjälp av mina föräldrar som turas om att hämta B, och det är ju en himla lyx. Det känns skönt att veta att han är hemma och har det hur kul som helst med mormor som hämtat idag, det går liksom noll komma noll nöd på honom.

Värre är det dock för mig. Framåt eftermiddagen blir jag nästan lite gråtig när jag bläddrar förbi bilder på B, och nu räknar jag ner sekunderna tills en tung fil landat på USB-minnet jag måste ha med mig hem så att jag kan få SPRINGA hem och pussa på honom. Åh! NU blev det klart bara för det! Ni vet vad jag måste göra då! Dags att springa! 😉

  1. Hej jag tycker det är så mysigt att läsa din blogg och minnas tillbaka hur det var för 10 år sedan när vi hade 1 barn och bodde i lägenhet. Nu har vi tre barn jag jobbar 80% och min man heltid våra barn har olika aktiviteter som uppdelat på dom tre är på 5 dagar i v och så har vi hus o trädgård. Vi har ju helt klart mer att rodda i nuförtiden men ändå är det som man vaggas in i det för varje år som går man blir liksom van. Livet är en bergodalbana med barn och det är så roligt att hänga med på färden. Tack för en fin och mysig blogg.

    1. Åh, vad spännande att höra från ett proffs! Jag väljer att tro på dig när det kommer till att tiden gör en van, och mer skicklig på att lägga vardagspusslet. Det lugnar mig! Tack snälla för att du delar med dig! Kram

  2. Usch ja, den där på-gränsen-till-gråtigheten brukar komma över mig också titt som tätt när jag sitter på kontoret. Min son är 1,5 år och jag har jobbat i ca 4 månader. Nu är pappan hemma, men när vi båda jobbar och sonen går på föris ska jag nog gå ner lite i arbetstid för att få ihop pusslet. Ingen familj/släkt på orten som kan rycka in tyvärr, men det är ju guld annars. Tack för en himlans trevlig blogg, följt dig sedan B var en liten krumelur i magen 🙂

    1. Vi sitter i samma båt hör jag! Ja, jag skulle nog också gå ner i arbetstid om det inte vore för att vi får hjälp. Så svårt att få ihop allt annars.. Går det ens?! 😮 Tack själv för att du hänger här! Kram!

  3. Hej! Jag ville bara säga att det dök upp reklam för skönhetsoperationer här på din blogg (Akademikliniken). Det känns lite olustigt att mama lägger in reklam som ”du kanske vill återställa kroppen efter graviditeten”. Jag förstår att det inte är du som bestämmer över annonserna, ville bara flagga att jag som läsare reagerade negativt på den annonsen. Annars är din blogg superbra och du är bäst!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..