Det här med att älska barnen lika mycket (plus status hur det går att göra familjen till vegetarianer😬)

 

Img 0977.jpg

Jag: Jag älskar dig mest av allt i hela världen.

Harry: Mer än Sixten?

Jag: Lika mycket. Ni har ett varsitt universum i mitt hjärta. Universum är sånt som aldrig tar slut.

Harry: Men då vet du ju inte om du älskar oss lika mycket.

Jag: Jag vet att jag älskar dig oändligt och att jag älskar Sixten oändligt.

Harry: Jag förstår. Jag älskar köttbullarna på Ikea oändligt.

 

  1. Haha ikea-köttbullar har nog ett speciellt ställe i många svenskars hjärtan, men kanske inte ett helt eget universum där. ”Ni har ett varsitt universum i mitt hjärta” är för övrigt så otroligt träffsäkert och vackert beskrivet. Tack för allt roligt och fint och viktigt du delar med dig av! Jag är dålig på att kommentera (och många med mig uppenbarligen), men vet att om du skulle få en kommentar för varje person som skrattat, mått bättre, fått ett leende ända nere i från tårna efter att ha läst något av dina inlägg så skulle ditt kommentarsfält vara fyllt av tusentals och åter tusentals hjärtan och tack och hejarop ♡

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Min systers 1600-talshus till salu på Ekerö

 

Det här är min systerson Elis utanför sitt hus på Ekerö.

42156858 288299888441418 8988219154309840896 n

Världens mysigaste hus från 1607. Och bostaden kostar bara

2 950 000 

Man köper alltså inte hela huset utan en bostadsrätt i det. En trea. Men det ÄR som att bo i ett hus. Perfekt om man typ bor i Hornstull med ett-två barn och längtar till hus på Ekerö men inte har råd med dyrvillorna. 40 min till Stockholm city.

1ddd88130de441b73ac42b5b1aa561dc

 

Sandra: ”Perfekt om man vill bo i naturen så att man minns vad det är att ha en själ och att leva. Vi har naturen nära, kan vandra i skogen och vi ser stjärnorna på natten. Ekerö är lagom stort och lagom långt från det större. Vi tar oss runt smidigt med lådcykel till affärer, badplatser mm. Massor av aktiviteter för barnen. Barnen kan gå själv till sina kompisar och skolan. Det är trevligt att bo här!!!”

Kolla vad hon njuter i gräset.

42147787 240513750144959 5430939515332067328 n

Kolla vad fin lampa. Ingår visserligen inte.

22be9e956b78703495c4777df29cbf81
36e743df06b7c7f225f6664c3bc13fdf

Finaste väggfärgen.

0341af9f104269141f27b3256d5b9b0a
C40f44203a67cf821e8d6620f694d34a
Cf83da3331ce930beb110f9baa398cfd

Systerbarn Bobo och Elis i trollskogen utanför huset:

42168973 480850169059960 9186587355656486912 n

42196396 316287845841707 721807552316178432 n

Här är hemnetlänken. KÖP OM DU VILL BLI LYCKLIG.

 

Londonmedsandra 160 38117666

LOADING..

Världens roligaste 6-åring

Jag och barnen testade på Taekwondo.

Tränare: VILKEN är den viktigaste regeln?

Barnen: Att vara snäääll.

Tränare: Vad får man bara göra här inne?

Barnen: Sparkas.

Tränare: Ja det får ni ALDRIG gör utanför det här rummet. Om jag ser någon som tränar här sparkas någon annanstans, då får den inte träna här mer.

6-åring: Då får han sparken.

Tränare: Jahapp, vi har ett göteborgarbarn här också.

Img 1276

LOADING..

Ryska mamman levlar upp

Harry: Vad blir det för mat?

Jag: Rotmos och fiskpinnar.

Harry: Ryska mamman på vinden har gjort pannkaka så jag och Sixten sticker dit. Där får man en slurk kaffe också.

LOADING..

Sluta kalla min man fantastisk för att han tar hand om sina barn

Så här i kräftskivetider kommer nu en krönika jag skrev för flera år sedan. Jag kan tycka att jag var lite gullig nu när jag läser den. Gulligt att jag trodde jag kunde förvänta mig att omgivningen skulle behandla mammor och pappor lika. HA. HA. Nu ser jag mer bittert på tillvaron.

Knivlisa

Den senaste veckan har jag träffat två nyblivna mammor som varit med om att folk förskräckt frågat ”men var har du BÄBISEN?”, när de begett sig ut på strapats från familjen. I båda fallen var bebisen med pappan, men på folkets ansiktsuttryck verkade det mycket troligare att mammorna glömt bebisen på tunnelbanan.

Några månader efter mitt första barns födelse gick jag till frisören. Det var efter kontorstid, men frisören tog ändå för givet att jag hade skaffat ”barnvakt”.

Efter mitt andra barns födelse tyckte en annan frisör att det var märkligt att jag lämnade bebisen med pappan när han bara var två månader. (Sedan fick jag bannor för att jag inte klippt håret på så länge. Hur ska du ha det frisören, tycker du att jag skulle ha lämnat barnstackarn ännu tidigare nu.)

Under nästa besök undrade frisören om barnet var hos min syster. Inte? Hos min mamma? Det var liksom lördag, men sistahandsalternativet var att han var med pappan.

Nu låter det som att det är ett generellt frisördrag. Det är det ju inte, men det var förutom polare bara frisörer jag träffade när jag inte kunde ha med en bebis. (Och en tandläkare, som trodde att bebisen självklart var i väntrummet). Mitt urval är ju ingen äkta sifoundersökning, men det verkar ju som att en betydande andel folk TYCKER att nyblivna mammor ska vara hemma AT ALL TIMES och på sin höjd brodera korsstygn om pappan är så SNÄLL att han tar bebisen? (Inget ont om korsstygn, jag älskar att brodera. Inte. Men jag vet massor av coola som gör det.)

Nyligen var jag på en kräftskiva. Min man och jag hade bestämt att jag skulle vara gung- skrik- och lekjour först medan han koncentrerade sig på kräftorna. När jag hade ätit två kräftor och han typ 22, gick han in med barnen så att jag skulle få käka. En annan pappa gjorde samma sak. Då börjar en i sällskapet HYLLA VÅRA FANTASTISKA MÄN som TAR BARNEN! Någon annan hakar på. Vilka otroliga pappor! Offrar kräftskivan. Offrar livet!

Man ba okej? Ska jag och mina två kräftskal bocka och buga eller?

Under min förstföddes första år var jag borta typ tio gånger utan honom för att gå på någon fest eller vara med kompisar. I princip alla gånger fick jag höra från bekanta hur BRA min man var som var hemma med bebisen. VILKET KAP. Världens bästa fining-man!

Inte så troligt att någon av dem min man träffade sa till honom ”Åh vilken fantastisk fru du har som låter dig vara här i kväll och spela bordshockey, leka med transformers, halsa jäger och äta blodig stek” (eller vad nu killar gör) (obs JAG är fri från fördomar.)

Jag har egentligen inget emot att han blir kallad världens bästa fining-man. MEN. BARA OM JAG BLIR KALLAD VÄRLDENS BÄSTA FINING-FRU av folk HAN möter när han är borta. Vilket en himla kräfta kan räkna ut ALDRIG har hänt, trots att han varit borta vääldigt mycket mer.

Det är ju inte det att min man inte är fantastisk. Det är han (till och från, mehehe), men det är ju HEEELT irrelevant. Han är det ju INTE för att han skulle göra något så självklart som att ta hand om sina barn. En man är inte fantastisk för att han äter kräftor och sedan låter sin fru äta kräftor. Så. Där har ni ett ordspråk ni kan brodera i korsstygn, ni som tycker tvärtom.

Detta är en krönika som tidigare har publicerats i tidningen mama.

fbIMG_7870

  1. Känner igen det där, när våran förstfödda var tre-fyra månader jobbade jag en helg i månaden, övrig tid spenderades som mammaledig, så blev ungefär alla kollegor väldigt fundersamma över var barnet var. Jag tittade på dom som ett frågetecken och svarade ”ja alltså, han har en pappa, som är ledig på helger” fick som svar ”just ja, Jo papporna kan ju ta hand om dom små några timmar” 🤪🙄😑

  2. när jag och mina bröder var små, (lillebror var väl 1 år kanske, storebror 7) så åkte pappa själv med oss till stugan eftersom han hade semester och mamma var tvungen att jobba en vecka till. ALLA (7 hus med familjer) frågade efter mamma och blev galet chockade när de förstod att pappa skulle VARA ENSAM MED OSS EN HEL VECKA HUR SKA DET GÅ????? pappa är fortfarande nästan 30 år senare förnärmad över hur de kunde tro att han inte kunde klara av att ta hand om sina barn.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Skämt ingen skrattade åt

Samtal med bekant:

Jag: Vad har du gjort sen sist då?

Kille: Jag har varit mycket pappa och pluggat lite för lite.

Jag: Det låter ju underbart!

Kille: Jo det också, men det var massa skit som hopade sig.

Jag: Men du skulle ha bytt blöjan då ju!!

Kille: Nej men jag menar det var en massa poäng jag inte tog och tentor som jag missade.

Jag: Jahaa…

Jag kunde inte riktigt med att säga att jag skämtade. Vilket bara gjorde det värre. Nu går han omkring och tror att jag tror han inte vet hur man byter blöja. Smällar man får ta.

En granne tittade på mig när jag tog kort och man tar inte selfies här, därav ickemin. Som om det skulle vara bättre.

LOADING..

Jag skryter passivt för pedagogerna

På förskolan.

Något barn: Varför har du plåster?

Harry: Mamma har plåster för att hon skar sig. Hon är alltid så klantig.

Jag: Mm. Men jag skar mig för att jag lagade äppelmos och när jag öppnade ett burklock SPRACK burken och skar mig. Det var burkens fel.

Pedagoger: Ooj.

Hur smidigt!!! Inte skärningen då, men alltså att ingen genomskådade mig!! Det var HELT irrelevant att jag kokade äppelmos men jag ville bara få det sagt så att pedagogerna skulle tycka jag var duktig. Speciellt eftersom Harry outade min frekventa klantighet.

Sen kom jag på att de nog visst genomskådade mig. Jag genomskådar ju folk som i förbifarten nämner något duktigt helt off topic.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Status min tand och ryska mamman

Ac2ddec4 2eb9 4ce6 b3af 4bcbdcdda511.jpg

 

Harry: Varför kan du inte äta?

Jag: Jag har ont i tanden.

Harry: Det är för att du är mamma. Mammor tar alltid godis när det inte är lördag. Jag har sett väldigt många mammor göra så.

Jag: Vilka då? Ryska och serbiska?

Harry: Nej riktiga mammor.

Jag: Är inte ryska mamman riktig?

Harry: Jo men jag menar riktiga för dig och resten som inte fattar nånting.

D4ed41e1 5890 4064 9651 f3180030bef9.jpg

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

I annonssamarbete med BOOKBEAT

Två gånger i livet då jag trott att jag ska dö

Jag älskar egentligen att bli rädd. Eller åtminstone känslan efteråt. När jag trott att jag ska dö men lever. Förr i tiden uppnådde jag den känslan genom att göra läskiga saker.

Nuförtiden, eftersom jag inte har något (sånt) liv, genom att läsa läskiga böcker. Återkommer till det, men först:

Här är de två kanske läskigaste sakerna jag gjort:

BLIXTEN

När jag och Linus paddlade kanot på en flod i Nicaragua 2007 och det började åska och blixtra. Det hade hunnit bli mörkt (vet inte ens varför vi inte funderat på att återvända innan, sjuka i huvet) och blixtarna var liksom inte normala. Inga svenska töntblixtar. Det blixtrade HELA tiden och var tredje sekund var det så många blixtrar att det var helt vitt runtomkring, så där vitt som man tänker att det ser ut i himlen när man dör.

Eftersom vi satt i en kanot var vi ganska så att säga utsatta.

Jag började gråta och sa ”VI KOMMER DÖÖÖÖ”. Linus, som är en annan sorts människa, sa:

”Ja, det gör vi nog, men sluta gråt, om vi har några minuter kvar att leva borde du ju njuta av hur vackert det är.”

Sedan slog blixten ner i ett träd bara några meter från oss. Det klyvdes mitt itu.

Då visste jag att jag skulle dö. Förlikade mig med tanken.

Men jag dog ej.

Här är jag och en kompis några dagar senare. Upp på hästen igen.

207959 8338200645 9461 n

 

När jag simmade med hajar.

 

Jag och min kompis Magda var i Thailand och träffade en kille som skulle åka och snorkla på ett ställe där han hört att det kunde finnas hajar. Den naturliga reaktionen på det är ju att börja gråta å hans vägnar. Men vad hörde vi oss själva säga?

”That sounds like fun, we are coming with you!”. Jag lade dock till ”Im shitscared of sharks and water though, so there is no way Im going in. But I’ll come and watch you guys die”.

När vi kommer fram till hajstället gör jag det totalt osannolika. Nämligen att hoppa i vattnet och simma med Magda och killen för att jag känner mig ”nyfiken”. Hur sjukt?

Vi simmar bara typ 100 meter innan vi ser första hajen. Den är nästan två meter. Jag skakar av skräck. Jag minns att det var märkligt att skaka i varmt vatten.

Sedan ser vi fler och fler hajar och vissa kommer så nära att vi får ögonkontakt med dem. Alla är 1,5 till 2 meter långa och simmar liksom under och följer en med blicken. Jag mår skitilla för jag är så rädd, men samtidigt känner jag mig så cool. För mina inre öron hör jag hur folk börjar referera till mig som ”Äventyrskan”. För min inre syn ser jag förvisso också en löpsedel där det står:

”Svensk bloggerska död i hajattack – fick benen, armarna OCH huvudet avslitna OCH söndertuggade”.

Sedan ser vi en triggerfish (också farlig) och fyra hajar på en gång, och då är vi inte så kaxiga längre. Speciellt inte då de börjar CIRKLA under oss. Det gör hajar innan de attackerar! Magda och jag tar varandras händer och skriker i snorkeln. Sen simmar vi snabbt iväg från dem och gör den fasansfullt vidriga upptäckten att en av dem följer efter oss! Jag är övertygad om att jag ska dö men som genom ett mirakel viker den av och I SURVIVE AGAIN.

Jag och Magda, typ samma kväll.

191145 10150456400395646 4819771 o

 

1910526 12242375645 6048 n

 

Jag är ju tyvärr inte dödsföraktande på samma sätt i dag. Bloggen vore mycket bättre då. Men jag älskar fortfarande att bli rädd. Så länge inget är farligt.

Det bästa man kan göra då att läsa läskiga böcker. I alla fall om man som jag tror att man är huvudpersonen och drömmer mardrömmar på nätterna. Älskar att vakna upp från mardrömmar och inse att jag inte är nära döden. Så skönt att låta någon annan göra farliga saker.

Vittne till mord, av Nora Roberts, handlar om Elizabeth som är 17 år och geni (pga gjord via spermiedonator och mamman valde en far med extrem IQ). Hon är hårt hållen av sin kontrollerande mor som bestämt att hon ska läsa medicin på Harvard. En kväll förfalskar Elizabeth leg och går ut på klubb med en kompis. De följer med ett par killar hem. Där blir Elizabeths kompis och ena killen MÖRDADE av en ryss som hälsar på.

Ok nu ska jag inte spoila mer, men allt det här hände i början. Elizabeth måste i alla fall byta identitet eftersom hon är vittne, men hon är foreeever haunted av ryssarna. Sjukt spännande och jag drömde mardrömmar om att jag tappat bort alla mina pistoler och blev jagad upp på mitt eget tak. BÄST.

Uppge rabattkoden knivlisa när du skapar konto på Bookbeat, så får du lyssna fritt en hel månad!

Noraroberts

9789100135188

LOADING..

Att välja att tolka utskällning positivt

Img 0735.jpg

Läggningstimme två:

Jag: Lägg dig ner, res dig inte upp, sparka inte i väggen, blunda, var tyst, ligg stilla, försök somna.

Harry: Bra ramsa mamma.

Sixten: Bra ramsa mamma. Och bra komplimang Harry. Nu blev hon nog glad.

Jag: Tack.

Harry: Jag vill också tacka. För ramsan. Du kan rappa den.

Sen kom Sixten upp på valvakan och ställde tusen frågor om partierna och procent och om hur regeringen kommer bli. Man ba eeeeeh noooo idea. Det var kul ändå att han var så intresserad, jag var livrädd att MP skulle åka ur ett tag och Sixten ba det ordnar sig nog. Vi får hoppas det.

LOADING..

Om barn hade rösträtt

 

Sixten: ”Jag vet… Man borde ju uppfinna en hjälm som mäter snällheten i hjärnor. Och så tar man de allra snällaste och så får de vara ett parti. Det partiet skulle ju vinna.”

Bästa tanken. Önskar att det var så. Barn tänker helt klart rimligare än vuxna. Det är självklart så det egentligen är. Jag håller med, det allra viktigaste är att vara snäll. Mot varandra och miljön. Det är viktigare än allt annat.

Rösta nu alla som kan! Helst på det parti du tycker är snällast och medmänskligast.  PS 1: Det ligger reklamfilmer för olika partier i inlägget men jag har ingen kontroll över reklamen så jag har alltså inte valt den själv.

 

Img 0154.jpg

PS2. Försök bortse från att vi inte klippt naglarna men bilden är flera veckor. Nu har jag klippt dem. Inte. Någon som minns det här hjärtat? Mormor var med Sixten i affären på morsdag när han var tre år och han fick välja något i affären att köpa till mig. Han kunde liksom köpt zoo-tabletter men valde ett I love you-hjärta.

LOADING..

I annonssamarbete med ZENDIUM

Mina bästa tips för att borsta tänderna på barn

Det har aldrig varit lätt att borsta tänderna på våra barn. Jag har säkert sprungit tio mil sammanlagt, jagandes med tandborsten i högsta hugg.

Jag är alltså ingen expert, men jag har kommit fram till vissa saker. Här är mina bästa tips för att dina barn ska få tänderna borstade.

Var inte en normal tant. Var en tant som utrotar tandtroll. Jag vet inte hur ni ser ut då men jag ser ut så här. Det KAN ju även vara därför de springer iväg kom jag på nu.

Räkna. Barn är ju mycket intresserade att räkna saker. Be dem räkna hur många tandborstdrag de hinner göra på två minuter. Det är ingen risk att de borstar för snabbt eftersom de ändå räknar ganska sakta.

Utnyttja tv:n. Låt dem borsta själv först och borsta sedan på dem medan de tittar.

Köp en eltandborste. Den låter, är snabb och är typ som en borrmaskin. Sånt som barn tydligen gillar. Vi har en som alltid är urladdad och alla glömmer ladda den, men den är väldigt älskvärd när den väl funkar.

Ha en god tandkräm. Zendiums för barn är jääääättegod enligt Harry.

Låt barnen använda vuxentandkrämen. Sixten tycker att han är för stor för barntandkräm och vill ha Zendium Extra fresh. Låtsas att den är endast för vuxna men att undantag kan göras, så att den blir väldigt åtråvärd.

 

Vi har använt endast Zendium i ett år nu (Vi fick en decennieförbrukning, eller dezendiumförbrukning som ni så smart påpekade) och kommer förmodligen aldrig byta eftersom det inte finns någon anledning. Tänk Den Med Z, annars kan man blanda ihop den med en annan.

Här är en film jag, Harry och Sixten gjorde, på några olika tandborstarföräldratyper. Vem är du?

 

  1. Zendium borde promota deras juniortandkräm (+5 år) mer… Stört omöjligt att hitta i fysiska affärer, iaf där jag tittat. Tur att man kan köpa via nätet, synd att föräldrarna ät glömska ibland och ungen får annan tandkräm med bråk och gnäll tills ny tandkräm kommer. Tar gärna en årskonsumtion eller två av den jag också 😉😁

  2. Zendiums barntandkräm går här hemma under smeknamnet ”godistandkrämen”. Klar favorit! Sen att ungarna bara slickar av tandkrämen och anser sig vara klara sen är ju en annan sak…

  3. Det som funkar bäst här är appar med roliga tandborstningslåtar! Colgate har en med en superkäck amerikansk låt, och svenska Folktandvården har ”Rocka munnen”. Sonen älskar dem!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Det är så tråkigt när barn blir så stora att de märker när man går över gränsen

 

När jag hämtade Harry.

Jag: Vad äter du?

Harry: Plommon från trädet.

Jag: VAAAAAA???? Jag har aldrig sett att ni har plommonträd!!!!!? HUR LYXIG FÖRSKOLA.

Harry: Du får smaka.

Jag: (äter typ sex-sju plommon).

Harry: Mamma. Alla andra mammor tar ETT plommon, du tar alldeles för många. Du fattar ju ingenting.

Oups. Tänkte att det är ju bara han som ser. ”Bara han” är visst inte så bara längre.

Img 0291 1.jpg

Tågperrongen i morse.

Img 0587.jpg

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

5 saker som var pinsamma före barn – men inte efter

Gjorde en film om saker som var pinsamma innan barn, men inte efter.

LOADING..

Hur det funkar att läsa sagor för barn som börjat tänka själva

 

Jag (läser saga): I ett land långt långt borta..

Sixten: Kan det vara ett grannland?

Jag: Nej det tror jag inte. (fortsätter sagan) I ett land långt långt borta..

Sixten: Men det borde det ju kunna vara. Vårt grannland Norge ligger ju till exempel väldigt väldigt långt borta.

Jag: Ja jo..

Sixten: Och till och med Småland som ligger i Sverige är ju väldigt väldigt långt borta.

Jag: Ja..

Sixten: Så ett land långt långt borta kan nog visst vara ett grannland. Jag är nästan säker på det.

Jag: Ja vad smart så är det säkert! I ett land långt långt borta..

Sixten: Finland också faktiskt.

Jag: Ja…. men….

Img 0494.jpg

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

HACK! SÅ får du reda på vad ditt barn gjort i skolan + när jag träffade Jonas Hassen Khemiri

Jonas Hassen Khemiri har äntligen släppt en ny bok. Pappaklausulen. Har läst alla hans böcker typ dagen efter att de kommit ut. Älskar honom så mycket. Jag blev fruktansvärt avundsjuk när någon berättade att de hade barn på samma förskola som honom. Perfekta vägen in i familjen om man är lite skicklig som jag. Vi skulle först komma på kalas, där skulle han skratta åt mina skämt och vips skulle våra familjer ha kräftskivor ihop.

Läste en intervju med honom på Selmastories.

Där berättar han det smartaste jag någonsin hört.

”När Khemiri sitter vid middagsbordet med sina barn brukar han fråga dem vad de har gjort på förskolan. Vad de har ätit. Vad de har lekt. Men det är svårt för barnen att berätta. Från en bok har han lånat en lek där barnen får säga två sanningar och en lögn.

– Då kan de berätta typ, vi åt chili con carne, Ivanka gjorde en pärlplatteödla och jag blev biten av en T-rex. Om ramen är fiktion så kan vi berätta sanningen.”

Testade på Sixten och Harry. Tyvärr var bådas lögn att de hade blivit uppätna av en T-Rex, men jag fick i alla fall reda på en som har löss och att en i ettan hade blivit kallad till rektorn för att han smällde till någon.

Cached images btdmtech 28

När jag träffade Khemiri en gång och berättade att han föreläste på min journalistutbildning för 13 (!!!) år sedan och alla blev kära i honom (vi var helt galna och pratade om honom i flera veckor).

”Soft” sa han.

Men jag berättade inte att jag en gång drömde att han sa till mig ”Jag vill prata med dig bakifrån”.

LOADING..

Kvällssamtal

 

Harry: Kan du lägga i morgon?

Jag: Jag lägger i kväll, pappa lägger i morgon.

Harry: Men jag vill att du ska lägga i morgon.

Jag: Men det är väl kul att jag lägger i kväll?

Harry: Men jag håller på att planera i morgon, i dag är ju snart slut, hörru man kan väl få tänka på framtiden också.

Img 0413.jpg

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Klänningen, löss och Grand Hotel IGEN

Sjukt, men jag var på Grand Hotel igen.

 

Kul att det finns anti-lussprayreklam i båda mina inlägg om löss. Som att jag gjorde smygreklam utan minsta försök att smyga. Jag borde dock få massa pengar eftersom jag äcklade er så pass att ni köpte sprayen.

Eftersom löss passar så bra ihop med Grand Hotel ska jag berätta att jag var PÅ GRAND HOTEL I GÅR IGEN! Med klänningen jag fick igår. Nu har jag ju duschat bort lössen. (HÄR kan du köpa den)(Annonslänk).

Img 0282.jpg

Jag fick plötslig egentid efter jobbet när Linus sa att han kunde hämta. Då ringde jag snygg-Mia eftersom hon alltid vill träffa mig. Eller så är det för att hon inte har något liv.

Img 0376.jpg

Hon blir i alla fall bjuden på visningar. Jag följde med henne på hennes kompis Naim Josefis visning.

Iggy (henne son) undrade varför vi inte fick sitta på stolarna.

”Älskling, det är för de VIKTIGA människorna” sa mamma Mia.

Han ba vad synd.

Han är nio år och man kan tydligen skoja med honom (Tror jag. Annars blev han skadad för livet). Lifegoal.

Img 0387.jpg

Img 0371.jpg

Img 0363.jpg

 

 

 

 

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Jag och hur dåligt jag passar in på Grand Hotel

Alla är rädda för mig.

 

Folk har tagit lusskräcken till en helt ny nivå. Mina kollegor är rädda för MIG för att det går löss i mitt barns SKOLA. Alla tycker att jag går omkring och sprider ut pesten över byggnaden. Det känns ganska mäktigt.

I dag på lunchen gick jag och min kollega Lisa (webbredaktör på mama) till Grand Hotel där Indiska hade event. Det är ju modevecka nu.

Det finns nog ingenstans jag passar mindre in, är på Grand Hotel. Möjligtvis restauranger med vita dukar då. Jag känner mig som ett gatubarn. Med löss och allt.

Jag gjorde knipövningar på svitens otroligt stora fina balkong eller terrass eller vad man kan kalla den här gigantiska saken.

Img 0226.jpg

Jag påminner varje vecka om att knipa, på mamas instastory. Så vi gjorde det nu.

Jag fick en klänning från Indiska! Den kommer jag att ha på mig any day now. Ska bara duscha bort lössen först. Inte varje dag mamma har nya kläder.

Kjolen på bilden ovan har jag till exempel haft i 15 år och den känns fortfarande ganska ny. Inte i kvalitén eller så, men i minnet känns det som nyss jag köpte den.

  1. I Love. Grand hotell utan varken magi eller krispigt. Och så himla härligt att nytillskottet i garderoben (kjolen alltså) fick lyfta sig även på grand. *trean fyller ett om en vecka och min garderob består av fläckiga trotjänare från boob*👌

  2. Ja folk är uschligt paranoida vad gäller löss och vissa sjukdomar. Det är oartigt tycker jag! De borde läsa på hur stor chansen är att det smittas. Jag var magsjuk en dag, var hemma i 48h efter sista symptomet och sen var det ändå folk som nojjade när de råkade få reda på det. Bra att du överdrev mot föräldrarna så de förhoppningsvis förstår att känna sig fåniga!

  3. Guud vad du är skön!!

    Om nån vecka ska jag och min man åka till Sthlm (bor i liten stad i Norrland) och bo på hotell och så. Känner mig nervös. Jag har liksom inte klippt mig på nästan ett år och har inga kläder som är inne nu! Ska jag behöva köpa nya kläder för att åka på shoppingresa?? Näe, det behöver jag inte, kände jag nu när jag läste ditt inlägg.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Löss!!! (och jag beter mig som vanligt onormalt)

 

Img 0142.jpg

 

Det går löss i Sixtens skola! En mamma skrev i stadens fb-grupp att barn i Sixtens klass har. De flesta föräldrarna i gruppen reagerade med avsky och äckel vilket gjorde att jag kände att jag måste kompensera.

Jag skrev därför att mitt barn kommit hem och med kärlek i blick berättat om lössen (som barnen tydligen visar varandra). Han ville också ha!!! Och att jag själv älskade löss som barn. Att luskärleken sitter i generna! (jag såg till att jag fick löss själv genom att låna andras mössor, och gav sedan hela min familj. ÄLSKADE lusäggen, och att kamma bort dem på min syster och bror. Och det var så otroligt skönt att bli ompysslad i håret så länge. Är det verkligen bara jag som tycker om löss?)

Genast hörde flera av sig till mig och undrade vilka barnen var och i vilken klass de gick. Det visste jag ju inte. Men folk var så otroligt äcklade att de tog sig tid att skriva till mig och fråga.

Stackars löss, kände jag. Och stackars barn som blir helt haunted. Stackars vuxna som inte förstår att det inte är så farligt.

Sedan gick jag in i gruppen och skrev att alla som vill få sina barn avlusade kan komma till mig, plus hjärtögonemoji.

Hoppas någon nappar.

  1. Helt enig! Den där underbara avlusningstiden då msn önskade att man hade mer hår än man hade. Mmmmm. Känns som att det ligger lite i missionärsbarnsblodet?!

  2. Careful what you wish for!
    Vi har haft så mycket löss att vi på allvar resonerade kring att raka huvudena på oss allihopa (3 tjejer o en snubbe i familjen). Vi avlusade till förbannelse och HELA tiden kom de tillbaka – för andra avlusade inte sina kids. Det var gråtjobbigt, kliigt och svindyrt. Svindyrt. Vi pratar flera tusen. De som lever på marginalen har inte råd att avlusa så mkt som vi gjorde. Och då åker det bara runt.

    1. Whaaat!!! Flera tusen!! Haha jag har verkligen ingen koll känner jag. Trodde man hedde i lusmedel som kostade 40 öre i lanthandeln typ.

    2. Behövs inget dyrt egentligen. Vinägerinpackning och visserligen en platttång. Barnen får helt enkelt platta håret typ två ggr i veckan. Det är effektivt på flera tusen.

  3. Hahaha gu vad det började klia i mitt hår. Kan man förebygga på något sätt? Våran kille (som är förväxlande lik Harry btw! Harrys fan-look-alike ;-)) började igår på 3-6 åringarnas avdelning på förskolan…

    1. Det finns faktiskt spray som ska förebygga. Jag vet inte om den verkligen fungerar men placebo räcker för mig. Kolla lushyllan på apoteket.

      Vi har aldrig haft löss. Har en 7 och 10 åring. Är själv 43… men när jag var barn fanns inte den där sprayen.

      1. Tack! Köpte sprayen på Apoteket imorse.

        Sofia: Stackars er! Vi hade blivit sönderstressade. Hoppas det blivit bättre!

  4. Oerhört passande reklam precis under löss-rubriken; en kvinna från hm som sitter och kliar sig i huvudet. Undra hur mycket löss hon har, som inte ens kan hålla sig från att klia på bild!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Fyraåringar har bäst slutledningsförmåga

Kvällssamtal.

 

Jag: Borsta tänderna nu!!!

Harry: Du har sagt att vi inte måste borsta tänderna.

Jag: Va? Jo? Vad menar du?

Harry: Du har sagt att det är i fantasin man måste borsta tänderna.

Jag: Va? När då?

Harry: Du har sagt att tandtrollen kommer annars. Och troll finns bara i fantasin och i sagovärlden. Det sa du senast i går.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Bloggträff på Bonnier!!

Det var bloggträff på Bonnier i går!

Jag är INTE samma eventperson som jag var förr i tiden.

Nuförtiden älskar jag att gå på saker där jag känner folk.

Förr i tiden var det tvärtom. Då älskade jag mest av allt att gå på saker där jag inte kände någon, eftersom jag kände sådan friiiihet att prata med vem jag viiiille. Älskade den där grejen ”Lära känna nya människor”. Det var liksom inte ett dugg ansträngande.

Nu är man ju inte lika bra på det. Börjar bli gammal och bekväm. ÄR gammal och bekväm.

I går var alldeles underbart eftersom jag känner en massa bloggare OCH jobbar med Bonnierfolket på dagarna.

Sheila och Jessica och Elsa.

8107eb89 b97d 4e2d a801 0a0c17fb69e6.jpg

Och Carin och mina alltigenom underbara och älskade kollegor Marika och Hanna. Carin är alltså också älskad och underbar. Av någon säkert.

Skoja, av mig också.

Fe1069bb 69eb 4d62 af58 6466eeabacbc.jpg

E58b76c0 0643 4c88 9be9 f6184890d96b.jpg

Det var en goodiebag som hette duga. Jag, och den, gav HejhejVardag (som inte kunde komma) en FOMO som också hette duga.

Img 0126.jpg

LOADING..

I annonssamarbete med COMVIQ

När släpper ni era barn fria att hänga runt i hoodsen?

När släpper ni era barn fria att hänga runt i kvarteren, och när ger ni dem egen mobil?

 

Sixten och jag gjorde en film om hur det blir i framtiden när han har ett fritt liv.

Paniken!

Mina barn har än så länge inte börjat dra för att hänga runt planlöst. De har börjat gå till kompisar själva korta sträckor, men än så länge vet jag liksom var de är och vad de gör.

Och jag tycker fortfarande det känns helt onaturligt att man så småningom måste släppa dem fria. Jag vill helst skydda dem HELA tiden.

Kanske är det för att de är så vilda och våghalsiga. Jag kan ju se andra barn som är yngre och tänka att det är klart att det inte är något problem att släppa ut någon som aldrig skulle tänka typ ”wow, en enorm container med obestämt innehåll, den hoppar jag in i”.

Men man måste tydligen släppa dem fria någon gång och ge dem ansvar om man vill behålla dem.

Ni som har barn i den här åldern eller äldre, hur gamla är de när ni släpper dem att hänga runt fritt, och är ni överens med ev. partner? Vad har ni för regler? När ger ni dem en egen mobil? Sköter de sig med att svara i den och ringer de själva? Tycker ni det finns något dåligt med att låta dem ha en egen mobil? Kommer de hem när ni bestämt? Är ni oroliga? Var ni oroliga innan, som jag, och löste det sig när ni såg att det funkar bra? Hur hanterar ni det när de inte följer regler? Några smarta hot och mutor? 🤗

Sixten har fått en mobil (min jättegamla) med ett Comviq kontantkort. Det är jääättebra bara av anledningen att han svarar i den när jag är i ett annat rum. Jag tränar honom kan man säga.

Eller jag tränar mig själv.

På Comviqs hemsida kan du läsa mer om fördelarna med kontantkort respektive abonnemang! Läs HÄR om hur de fungerar!

 

Kontantkort

 

 

  1. Mina söner är 7 och 9 år. Den stora har haft smartwatch och det har varit så bra. Nu kommer han att få en telefon när han fyller 10 men enbart för att kunna ringa och svara. Inga spel och appar. Barnen får gå själva till kompisar och till fotbollsplanen som ligger på andra sidan spårvagnsspåren. Tror att man måste släppa dem lite och ge dem frihet under ansvar. Hur ska de annars kunna hantera att helt plötsligt få röra sig fritt?

  2. vi bor o skogen, alltså på riktigt skogen. 2 hus som grannar och en grusväg som vi bor lääääängst in på. Min 4 och 5 åring får springa till kojan (något barn byggt för hundra år sen) som ligger längre upp på grusvägen, där hör jag dom. Sen har vi grannar som vi känner så det är fördelen om något händer, dom hör också. Sen får dom cykla på grusvägen, kommer det en bil cyklar dom åt sidan och går av. plus att dom alltid har väst på sig och syns. vi har heller inget staket runt gräsmattan mot grusvägen men fördelen med att uppfostra barn så i skogen är att dom snabbt lär sig vad man får och inte får göra. Deras kusiner som är stadsbarn har noll koll när dom är här…då är dom 9 och 10 år.
    närmsta kompis bor 15 min bort med bil sååååå ingen risk att dom kommer iväg någonstans hehe.
    tricket för att hålla dom hemma är att bygga klätterställningar och annat kul i trädgården, då vill dom aldrig lämna en 🙂

  3. Vi har precis köpt smartwatch till vår 8-åring och vår 7-åring. Störst behov för den äldre som nu rör sig mellan skolområdet och hemmet (ca 400 m). Den yngre får röra sig på gatan, gatan ovanför och gatan nedanför. De har båda ärvda mobiltelefoner med, men inget sim-kort, bara till för spel när det finns wi-fi. Vi valde klocka för att 1. Kan inte nås av obehöriga 2. Sitter fast på armen 3. Endast ringa/svara – ej spela/surfa.

    Nackdelen är appen SeTracker som vi inte fullt ut litar på efter skriverier. Funderar på att byta till CMEE, men den kräver månadsabonnemang. Det + kontantkort eller mobilabonnemang för båda barnen drar iväg månadskostnaden rätt mycket.

  4. Jag har två söner varav den ena är 9 år. Han cyklar till och från skolan tillsammans med en kompis sedan han var åtta och började alltså tvåan. Han cyklar enbart när klimatet tillåter, på vintern skjutsas han alternativt promenerar hem. När han började cykla i tvåan fick han en gammal mobiltelefon för att vi ska kunna nå honom och han oss. Han ringer varje dag när han lämnar skolan och berättar att han är på väg hem och så hörs vi när han kommit hem. Vissa dagar är pappan redan hemma då när han kommer och vissa dagar får han vara ensam hemma cirka 30-45 min. Vi bor i en förort till Stockholm i ett lugnt område och sonen är lugn som person och hittar inte på bus eller knasigheter därför har jag känt mig trygg i att låta honom cykla till och från skolan. Gällande telefonen så kan jag se det som problematiskt att han kanske spelar på sin telefon när han inte ska, på väg till eller från skolan. I skolan använder han inte telefonen då det inte är tillåtet. Eftersom vi inte velat att han ska spela på telefonen så fick han kontantkort utan surf till en början men nu efter ett år så har han ett abonnemang med lite surf.
    Oj blev ett långt svar 😊

  5. min minsta är 10 hon har haft mobil några år. Jag skjutsar henne till och från skolan eftersom jag bytt skola åt henne och får stå för skjutserna så hon ringer när de är klara. Hon rör sig fritt i vårat kvarter och frågar om hon får cykla till konsum . Det får hon oftas göra. . Hon har en nyar mobil som hon fick av oss när vi bytte våra mobiler . Där når hon alla sina syskon sin pappa och vänner. Och sina appar och sociala medier. Ser absolut inga problem i att hon använder mobilen. hon har swisch och bankid. tillgång till sitt eget konto..

  6. Har två flickor, 6 och 4,5. Vi bor i ett radhusområde nära kompisar från förskola och fritids. Barnen springer och cyklar runt hyfsat fritt men informerar om de går hem till någon (ingen regel vi satt upp i förväg utan bara något som de gör automatiskt.) dock har stortjejen gått ut i skogen bakom huset några gånger när hon blir arg vilket vi inte tycker är ok. Ingen mobil än, rädd att de blir av med den, väntar så länge det går (tills de tjatat sönder oss eller vi ser ett behov). Kanske kan en gps-klocka som någon skrev om ovan vara ett bra mellansteg (när de behöver vara nåbara men fortfarande har svårt att håll ordning på saker).

  7. Min dotter har nyss fyllt 11 och jag var också väldigt oroad över det där när hon började skolan. Men det har lite löst sig av sig själv. Hon fick gå själv hem från skolan första gången på våren i tvåan, men då ringde hon innan hon gick och någon av oss väntade hemma, 1,5 km genom villaområdet och en bit på ett löparspår i skogen. Så har vi hållit på till förra året i fyran när hon fick egna nycklar och fick börja gå hem när hon ville. Men hon måste alltid meddela oss vart hon tar vägen om hon inte stannar på fritids eller går hem. Telefonen kom när hon skulle börja röra sig själv ute då på våren i tvåan. Hon har fått ärva någon av våra när vi ändå behövt byta. Samma ungefär för kompisarna. Vi tjafsar en del om att hon inte alltid har den på, eller inte svarar, då blir jag nämligen sjuuukt orolig. Men annars har vi liksom mognat in i det parallellt hon och vi föräldrar. För varje steg mot mer frihet har jag tänkt igenom om jag tycker att det är rimligt el ej och ibland säger vi nej till sånt som någon kompis får göra. När man snackar runt lite är det alltid någon annan som också sagt nej 🙂 , så jag tycker hittills att magkänslan funkat bra. Nu rör hon sig ganska fritt i vår lilla kommun, när det är ljust ute, så länge hon meddelar oss var hon är. Alla barn är ju olika också, och det känner man nog bäst själv vad ens barn (och man själv!) är redo för.

  8. 9- åringen cyklar till sin kompis i ett annat område ca 3-5 min bort. 6- åringen får hålla sig här i närheten och leker mest med grannarna ändå. Bor i villaområde på en liten ort.

    9- åringen får tidigast telefon att ringa med runt 10, ev senare. Finns inget behov just nu. Har en ärvd mobil för lite spel. Har jämnåriga kompisar som hållt med typ snapchat där de måste skicka si och så många saker per dag. Kommer inte hända här sa jag. Den stressen ska hen inte ha.

    Hen vill ha senaste telefonen vilket inte heller kommer hända då det inte är ett ansvar så unga barn ska ha med så dyra mobiler. Helst en gammal full 3210 att bara ringa med. Och spela snake möjligen.

    Pratade om smartwatch med någon och jag känner att vi måste låta ungarna få öva frihet genom ansvar och inte övervaka dem i varje steg.

    Däremot att de kan numret hem (jo vi har kvar det för att det ska finnas ett nummer för att nå oss som familj) om något händer eller så.

    Åh. Låt barnen vara barn! De blir vuxna alldeles för fort idag!!
    https://www.elskmegopp.no/blogg/2018/8/13/foreldregenerasjon-nrsynt-feig-og-naiv

    (Ok lite off topic men ändå)

  9. Vi bor i låga flerfamiljshus med trafikfria områden mellan husen och där får 7- åringen röra sig fritt men inte helt fritt om man får säga så. Han måste till exempel fråga först och komma när vi ropar eller har en klocka med sig och ska komma tillbaka en viss tid. Det är flera barn i samma ålder och ofta hör man var de är och flera vuxna håller uppsikt antingen ute eller från sina balkonger. Men det har varit mycket prövotid,typ att han ska vara hemma en viss tid och om det inte funkat får han inte gå iväg lika långt nästa gång. I början fick han bara vara precis utanför vår balkong och så har vi succesivt utökat området han får gå i.
    Jag måste nog erkänna att jag hade en liten fördom att villakvarter var läskigare pga sämre uppsikt och trafik- men jag ser att vissa tänker tvärtom, här fick jag prova att tänka annorlunda(nyttigt). Kanske är det så att man känner sig tryggast med det man själv är van vid? Och säkert barnen också.

  10. Min dotter, 6 år, är ute själv i kvarteret. Det är i princip bilfritt och lekparken ligger ett hus bort från vårat. Hon har en smartwatch som hon kan ringa mig på, och jag kan ringa henne samt se på en karta i mobilen var hon är.

    Vi valde att köpa en sån klocka till henne för den är smidigare att bära runt på än en mobil. Mobilen skulle garanterat glömmas någonstans…
    Hemma har hon min gamla mobil och spelar spel, lyssnar på musik och kollar barnprogram på.

  11. Min dotter fyller 11 år och har haft min gamla mobiltelefon sedan hon var typ 8 år. I början hade hon den mest hemma och lekte med lite (typ spelade spel och så), men allt eftersom har hon börjat använda den i de syfte den faktiskt är till för. I dag har hon alltid med sig en liten handväska med mobiltelefon och hemmanycklar (i fall hon vet att jag inte ska vara hemma). Hon har sina kompisars nummer så att hon kan ringa de själv, och så även mitt och andra anhöriga i fall det skulle vara något. Vi ringer nog ungefär lika mycket till varann bägge två, det blir nog lite varann gång skulle man kunna säga och tryggheten för mig som förälder har ökat enormt sedan hon började använda telefonen flitigare. Ansvaret har fungerat bra och hon är noga med vem hon lånar ut sin telefon till.

    I början hade vi ett område hon fick vistas i runt om på gården. Det området har nu utökats allt mer och mer med åren, och det har inte varit några större svårigheter att respektera detta. Vi har även regler om att ALDRIG gå in till någon utan att meddela vem, vart och hur länge innan. Denna regel har varit lite svårare att respektera. Det har hänt ett par gånger att hon följt med kompisar in som bara ska äta eller hämta någon grej, och sedan har hon glömt meddela det medan jag har varit ute och letat i vårt begränsade område. Den regeln har dock börjats respektera mer och mer, och i och med telefonen har det även blivit bättre de gånger det har skett. Nu när hon har blivit äldre har jag dessutom mer koll på vilka kompisar hon leker med och inte, och vilka kompisar som känner varann vilket gör det hela lättare.

    Det är läskigt till en början, och det är klart att man är orolig. Vissa gånger har jag fått panik och börjat fundera på om jag måste ringa polisen (för en efterlysning). Har vissa gånger blivit hysterisk med tårar rinnandes i ögonen och tankar om vad hon hade på sig sist jag såg henne osv. Men i sin helhet tror jag dessa tankar är ganska normala. Vi alla föräldrar upplever det nog både en och två gånger innan vi allt mer och mer börjar slappna av och lita till våra barn.

    1. min minsta har haft mobil sedan ca 7 åtta år… hon har swisch och allt det där. Jag hämtar henne i skolan men jobbar jag har jag kompisar som hämtar henne eftersom hon går en annan skola än den närmaste. Då är hon själv hemma til syskonen är hemma runt fem. Hon har telefonen med till skolan så hon kan ringa hem när hon slutar men de får lämna i mobilen till fröken. De klarar mer än man tror.. Är det ditt första och enda barn ?

  12. Än behöver du inte oroa dig! Mina är 8 och 9 och jag skulle aldrig släppa dem ”fritt” i kvarteret, trots villakvarter. Inte ens gå själva till vänner. Ingen annan här gör det heller! När de är 11 kanske, men inte speciellt fritt.

    1. Skönt!!! Var bor du? Det är kanske olika i olika hoods? Jag bor också i villakvarter och här går nog de flesta 9-åringar omkring ganska fritt.

    2. Samma i vårt villaområde. Våra barn är 7 & 8. Gångavstånd (och gångväg) till skolan, men jag skulle aldrig låta dem gå själva. De går inte själva till kompisar och leker inte utom syn- eller hörhåll. Ingen telefon förrän det är absolut nödvändigt att vi kan nå varandra under dagen.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..