Varför visar du inte bilder på Sixten längre?

Den frågan har jag svarat på massor av gånger i kommentarerna, men alla läser ju inte där. Ganska få antar jag.

Jag slutade typ när Harry föddes för att jag plötsligt insåg hur stor Sixten var. Som en person. Innan tyckte jag att han var mer som en del av mig. Att ta kort på honom kändes som selfies typ, fast yngre och lite gulligare då (inte mycket asså men lite). Men när Harry föddes började jag fundera på om det var rätt mot Sixten att lägga upp massa bilder på honom.

Och kom inte fram till något.

Men jag slutade visa ansiktsbilder för att slippa fundera på om det var fel. Jag hade fullt upp med tvåbarnschocken och att aldrig sova och bara spela fotboll ammandes hela dagarna.

Beslutet i komponenter:

1. Det kändes bra att jag slapp fundera på det.

2. Det kändes bajsnödigt, som att han var en kunglighet eller nåt.

3. Det kändes taskigt mot er eftersom alla bara säger gulliga saker om honom och han är världens finaste och underbaraste (helt objektivt).

4. Det kändes ändå jättebra, så jag körde på så.

Jag tog väl aldrig något livslångt beslut skrivet i sten, eftersom en stor del av mig vill lägga upp alla söta bilder jag tar på honom. Men ingen kan ju veta vad han tycker i framtiden osv osv.  Jag kan i och för sig tänka mig att söta barnbilder i cyberspace kan vara folks minsta internetproblem i framtiden. Men nu kör jag så här.

Vissa tycker det är ”orättvist mot Sixten” och ”taskigt” som någon sa häromdagen. Jag köper att det ser inkonsekvent ut att jag visar Harry men inte Sixten men jag visade Sixten tills han var 21 månader så orättvist tycker jag inte. Vissa tycker säkert tvärtom att det är orättvist mot Harry att jag visar honom. OH WEEELL..  Alla får göra som de själva tror är bra.

Jag TROR i alla fall att både Six och Harry kommer tycka att det är jättekul att läsa om hur det var när de var små, och gulliga saker de sa. Jag skulle ju garanterat inte skriva ner allt i en privat bok med typ hänglås om jag inte skrev i bloggen, så det är inget bra alternativ.

 

Sixten ett år, när lillebror var ungefär en vecka gammal (som embryo alltså).

  1. Alltid intressant att höra hur andra tänker kring bilder på barnen och cyyyberrymden. Jag lade upp lite bilder på mina men ändrade dem sedan till sådana man inte ser ansiktet helt på. Jag vet inte varför men magen tyckte det kändes bäst. Insåg när jag läste detta inlägg att det faktiskt räcker som anledning; att allt inte behöver vara i argument noggrant övervägt utan att en känsla är gott nog!
    Kram
    Louise
    (”hej hej vardag”)

  2. Eva skriver:

    Jag älskar din blogg, och räknar oroligt månaderna till Harry kommer upp i samma ålder. Men det slog mig som blixten nu medan jag skrev det, att då måste du ju skaffa nya barn!! Det blir ju konstigt pm du måste hugga bort alla personer på alla bilder..!

    1. ELLER HUR! DET argumentet biter nog på Linus!

  3. Emma skriver:

    Du tänker bra Lisa tycker jag!

  4. Jag föstår tänkegångarna. Har lite liknande funderingar angående min Pluttan som är 16 månader nu, när jag ska sluta vet jag inte exakt men det känns som att så länge hon är så lite och söt är det som du säger, inget problem. Svårt beslut är det, men det är upp till var och en och jag tycker du tagit ett bra beslut!

  5. Camilla skriver:

    Bra beslut Lisa!
    Man ska göra det som känns bäst i hjärtat. Alla andra har åsikter hur man än gör!
    Stor kram till dig du fantastiska mamma

    1. Tack snälla fina fina! Kram

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

LOADING..