Skämt folk inte skrattade tillräckligt åt

Jag: Jag berättade på jobbet om när pappa mötte en björn i skogen.

Kompis: Va? Det har du inte sagt, hur gick det till?

Jag: Ja det var just det jag tänkte på, jag vet inte eftersom pappa är så ödmjuk att han underdriver saker. I början vrålade björnen och sprang mot honom men nu lunkar den typ bara mot honom när han berättar. Ju fler år som går desto mindre dramatiskt blir det. Så är det med allt. Det brukar ju vara tvärtom, att folk som typ fiskat en fairly stor fisk ökar vikten på den, proportionerligt mot tiden som går.

Kompis: Jag har aldrig fattat hur folk kan säga ”jag tog en 8-kilosgädda”. Hur kan de veta det, de äter ju upp den på stranden.

Jag: Det kom väl en våg just då.

 

 

79035593cff71742cd7f5eb5d4cf9003

Detta var inte långt ifrån där pappa träffade björnen. SHIT MAGEN.

LOADING..