Den inre resan my ass

IMG_6222.JPG

Jag och Blixten åkte hem i går. 5,5 timmar på tåg är så sjuuuukt mycket lättare nu än när han var 1-2 år. Jag minns en resa när han sprang HELA tiden hela resan hela tåget. Han satt liksom inte en enda gång.

Han är lite stillsammare nu och när han rör sig gör han det ibland på samma ställe. Man får vara tacksam för det lilla.

  1. Jennie skriver:

    Alltså, jag garvar (och lider) igenkännande. Och snart stundar en så inihelvete lång flygresa för oss (eller tre på raken) med tre, rastlösa barn. Jag ber högre makter om kraft.

  2. Är det okej att få skryta lite när man får gilla och delningar på olika sociala medier? 🙂
    Jag fick det och tycker det är mer än okej. Så skryt med mig – vad har du som du vill berätta om?
    In och kika på bloggen och berätta mer!
    Kram
    http://nouw.com/goteborgsmamman

  3. Alltså, jag drömmer om dina barn ibland. Förlåt om det är creepy men följer ju dem slaviskt på din blogg och insta och de är urgulliga så antagligen därför.

    Drömde att Harry (eller en yngre version av Sixten) stod på en skateboard, som drogs av en radiostyrd bil som styrdes av min lillasyster, nedför en brant backe. Det gick sjukt fort men han var sjukt duktig. Allt gick bra.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..