5 bevis på att jag är en kass mamma

Häromdagen sa en kompis att jag verkar vara en bra mamma. Tyvärr suger jag på att ta emot komplimanger, så i stället började jag berätta om allt som talar emot hennes uppfattning. Tänkte jag kunde dela med mig av några lågvattenmärken. Om inte annat för att få alla andra att känna sig som riktigt, riktigt bra mammor.

1. Vi spände inte fast vår förstfödde son i taxin på väg från BB. Vi var så besatta av att babyskyddet skulle vara maximalt fastspänt på allra säkrast sätt, att vi helt missade att han inte var fastspänd i själva babyskyddet. Han hade liksom en babyskyddsåkpåse som gjorde att ickefastspänningen inte sågs. Det finns en minimal chans att min man hann spänna fast och spänna loss innan jag såg det men skulle inte tro det. Jag har inte vågat ta upp det på 3,5 år.

2. Jag sköljer bebisbajsrumpor i handfatet även när vi är bortbjudna till folk. Jag gör det ju hemma för att det är lättast. Själva bajset torkar jag ju av, men inte den bruna hinnan av varierande tjocklek som alltid är kvar på rumpan. Därför blev jag så glad när en KÄNDIS berättade att hen alltid tvättar SIN EGEN rumpa i handfatet när hen bajsat. Oavsett var. Mer sånt. Lite bajs har ingen dött av. Förutom några som faktiskt drunknade i en latrin när de skulle rädda en mobiltelefon (tragiskt men sant).

 3. Min treåring sa: ”Titta en myra!” Jag satte mig ner, och KLÄMDE den. Helt på instinkt, jag tänkte ju inte ”Nu ska jag traumatisera mitt barn”. Det var en spontanreaktion typ som när man ser en silverfisk. En myra som en treåring vill visa dödar man så klart inte, då är man helt sjukt i huvudet. Som tur var dog den inte, för jag kom MITT I klämningen på vad jag höll på med, så att konsekvensen blev grov sprattling på rygg. För att min son inte skulle förväxla mig med Dexter för all framtid så ljög jag och sa att jag skulle ”killa” den men råkat trycka för hårt. Det funkade.

4. Jag har aldrig tvättat håret på mina barn. Alltså någonsin. Inte min man heller. Vi sköljer det ju, men ALDRIG med schampo. Det började med att jag kände mig känslomässigt attached till smutshårdoften. Jag visste ju att det var kräk och typ hudavlagringar som luktade men det kom från mitt barn och jag älskade det. Ni vet när någon är jättekär och säger ”Jag älskar varje centimeter på hens kropp” och man tänker ”fast du älskar ju knappast armhålan och stjärthålet”. Plötsligt förstod jag. Aldrig i livet att jag skulle tvätta bort barnsmuts och ersätta den med typ liljekonvaljdoft. Folk hävdar väl dock att smuts inte är en riktig del av kroppen, vilket helt osökt leder oss vidare till nästa punkt.

5. Jag har sparat navelstumparna när de ramlat av från mina bebisar. De utgjorde så stor procentuell del av den där huden jag älskade, att jag inte kunde slänga dem. Jag sparade dem i smyg så klart. Inte ens min man vet om det. På grund av reasons. Till exempel: När jag hintade om att jag skulle spara dem sa han något om ÄCKLIGT. Så jag förvarar dem nu på ett ställe dit bara kärlek når.

 

Slutsats då. Jag tycker också att jag totalt sett är en jättebra mamma. Jag gör så gott jag kan men man är inte bra på allt. Jag är till exempel inte så bra på att slänga navlar men jag är grym på att döda smådjur.

Tidigare publicerad i tidningen mama (ett år sedan)

 

img_0558.jpg

img_0557.jpg

15851720436_76de86335a_z

Igenkänning på NÅGOT please? Navlarna, någon? 

  1. Dina barn är det bästa bidraget till världen du har gett. Dina barn kommer att växa upp till fantastiska människor på grund av att de haft dig som mamma. Det gör mig så glad att när jag läser din blogg och ser hur du uppfostrar dem. Du är precis den rätta människan till att ha barn.

    End of love letter.

  2. Mamma har sparat alla barnens navelstumpar och vi är i 20-30 års åldern. Så för mig blir det inte konstigt att någon vill spara navlarna, tror att det är vanligare än man tror.

  3. Ja tvätta med bara vatten förutom kanske typ till skolfotot eller efter bajskatastrofer, lervällingbad… Fast duschkräm till rumpan. Och inte bada varje dag.

  4. Men alltså det här med håret. Min lilla tjej, 2 år, hatar att tvätta håret så det vore en dröm att slippa hålla på med schampo. Men efter en vecka så innehåller håret smör, tomatsås, lim, jord, pannkakssmet, vattenfärg, osv… ja ni hajjar. Blir det rent med bara vatten?

  5. Haha…det där med navelstumparna, kommer från Bosnien och nu kan jag ju inte generalisera och säga att alla i Bosnien gör så men vi sparar också navelstumparna och vissa säger att man t.o.m. ska hitta en speciell plats, vacker plats att gräva ner navelstumpen. Barnet blir tydligen harmoniskt och hittar sig själv och sitt syfte! 😉

  6. Schamponerar inte heller och sonen luktar ljuvligt ? Missade också att spänna fast sonen i babyskyddet på väg hem från BB pga besatt av att stolen skulle sitta bra. Grät floder när vi kom hem pga ångest över allt som KUNDE hänt. ?

  7. Vi har grävt ner barnens navelstumpar i trädgården. Vi tog alla tre samtidigt, vilket innebär att vi sparade dem genom tre flyttar och under 7 år (äldsta barnet), för att slutligen, under högtidliga former (nej, Inga inbjudna!) grävde ner dem vid äppelträdet. Mysigt men inget vi tar upp när vi star på gräset på dem och dricker öl vid grillen 🙂

  8. alltså, jag skulle ÄLSKA att ha dig som mamma. älskar ihjäl dina ungar + är en sjukt rolig människa = kan inte bli bättre.

  9. Åh, navelstumpen. Jag VILLLE spara den, men maken sa som din, ÄCKLIGT, så jag gjorde det inte. Skönt att veta att jag inte var ensam om att vilja i alla fall.
    Men nu MÅSTE jag få veta: hur blir navelstumpen efter ett tag? Det är väl inte så att ni lägger dem i naftalin eller vad man nu lägger gamla djur i på Naturhistoriska? 🙂

    1. Hahaha som på Naturhistoriska. Nej de blir bara hårda typ. Åh vill så gärna lägga upp en bild, är det too much?

      1. Nej, det är INTE too much. SNÄÄÄLLA gör det! Så att jag får ännu mer ågren för att jag inte vågade spara.

  10. Haha, nu ångrar jag att jag ändå inte sparade naveln efter att min partner och min mamma sagt hur äckligt det var…! XD

    1. Och jag är glad över att jag kör ”no poo” på mig och därmed med gott samvete inte tvättar sonen med tvål förutom om kräksjukan är framme XD

  11. Älskar också barndoften! Blir så himla irriterad när 1,5-åringen har varit iväg hos någon barnvakt ellet kompis och kommer hem och luktar BEBISPARFYM i håret! Måste vara bland det äckligaste som har uppfunnits! Och i Spanien är bebisparfym lika självklart som blöjor. Vid de tillfällena tvättar jag hennes hår med schampo, för lukten går inte ur annars. Blä!

  12. Min mamma har sparat både min och min lillebrors navelstump. En kvinna sa åt henne att knyta ihop dem så att vårat syskonband skulle bli starkare.. Nu får man ju tro vad man vill men jag och min bror har det bästa förhållandet man kan tänka sig.

  13. Sparade också navelstumpen! Resonerade som så att det var en del av mitt mirakel till son och mirakel slänger man bara inte bort. Punkt liksom.

  14. Jag tvättar alltid bebisrumpor i handfatet -överallt! Tycker det känns så jäkla ofräscht med vårservetter. Tänker att jag själv inte skulle vilja ha en oljig Liberohinna i stjärten efter att jag bajsat. Plus att bebisbajs aldrig är äckligt (ja, mitt barn är stor, äter bara mat och bajsar ”riktigt” bajs och inte sånt där gult mjölkbajs som det var i början).

  15. Å nej får du medhåll ang navelstumparna nu??
    Detta har dock inget att göra med hur du är som mamma, eller jo det är bevis på att du är en superduperfin mamma som älskar barnen lite äckligt mycket ibland. Det är fint! Navelstumpar är inte fint.

    För inte allt för längesedan började Maja kliva ur sin stol när vi var ute och körde. Mattias ba: Men! Hon är ju inte fast!!! Jag: Men det var ju DU som satte fast henne! Mattias: Nej jag satte in henne, sedan fick jag inte mer, DU skulle sätta fast henne.

    #detfinnsalltidettsättattvändasakermotvarandra

    kärlek!

    1. Vi gjorde samma miss med vår son en gång. Saken var att han inte var bäbis, utan två år (och väldigt ordningssam), och högljutt protesterade och lät oss veta att han ”måste ”klickas””.
      Man känner sig inte som toppenföräldrar när man läxas upp av tvååring.. ??

  16. Jag har också gjort en fadäs med bebis i bilen. Fast jag gjorde tvärtom, spände fast bebisen men inte skyddet. Gissa om jag blev snopen och förfärad när jag skulle ta ut henne! Som tur var gick ju allt bra…och sen en gång på senare tid (hon är 3 år) så glömde jag bort att bälta henne och blev ännu mer förfärad. Därför har jag börjat ta mig själv på allvar – har jag sovit sämre en natt ska jag inte köra bil med barn i även om jag inte känner mig trött. Jag blir liksom förvirrad.

    Men annars kan jag inte säga att så mycket på din lista skulle kunna ses som tecken på dåligt föräldraskap, om det här är dina sämsta mammagrejer så måste du verkligen vara en toppenmamma!!! 🙂

  17. Navelstumpar och deras första hår jag klippt av! Klart man sparar dom. Har tom sparat mina egna mjölktänder som e typ 20 år gamla hehe

  18. Har inga barn själv, men min mamma har sparat min navelstump… och min första tappade tand, och en hårlock. Hmm. Får voodo-vibbar nu. Men det är nog bara ren kärlek!

  19. Ja men håret håller jag med om, fast jag drar gränsen vid kräks, luktar det kräk tar jag schampo annars bara vatten, eller ja det blir ju blött när de badar….

  20. Äsch, igenkänning på 2, 4 och 5 och jag är en supermamma! Kanske att jag hejdade mig lite med nr2 hos vissa (babywipes på barnrumpan så sällan det bara gick). Men nr4 gör jag inte för doften, tänker mig bara att det räcker med vatten. Nr5 trodde jag att ALLA gjorde? Liksom tänderna, dom finns det ju t.o.m. burkar för. Hm, varför säljer ingen ”navelstump”-burkar?

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..