Mina fördomar om tuffa pojkar

20130927-111725.jpg

Sixten har börjat en ny avdelning med större barn, och får äntligen gå med ett gäng som han alltid har beundrat väldigt mycket. För att underlätta för honom att komma in i gänget brukar jag lattja med dem och försöka vara tuff och rolig, och liksom framhäva Sixten. Eller mig själv? Oklart om det funkar, men så länge ingen säger att jag är pinsam tänker jag att det är bra för Sixten. Och mig. Jag har dock varit lite orolig för att de bara vill leka krig och död och våld och sånt.

I morse.

Jag: Hallå hallå, jag är en minion som inte har stulit något, måste jag ändå åka till fängelset? (ok kanske inte mitt tuffaste)

Legopolis (en i gänget): Ja, du måste följa med här.

Jag: Men jag har ju inte gjort något fel?

Legopolis: Nej, men vi har palmer bredvid fängelset, du kan dricka kaffe där vid poolen och äta popcorn.

Jag: Okej?

Legopolis: Och vi har ett spa på taket.

Jag: Ett spa?

Legopolis: Ja, och du kan få vatten på dina fötter med en guldkanna om du vill. Vill du ha en till kaffe? Titta vilken vacker guldkanna.

 

Alltså, min oro var liksom helt obefogad kan jag känna.

Kolla vackra guldkannan i fängelsespa:et.

img_8631.jpg

  1. Stina skriver:

    OBS, skämtar ej! Är helt allvarlig!

    (Men kanske inte så arg som jag låter, bara nästan ?)

    1. Haha håller med! Whats happening to me?

  2. Stina skriver:

    Alltså………. Lattja är ju kanske det fjantigaste ordet någonsin!!!! Används av pappor, 44+ som använder strumpor i sandaler!
    Skärp dig Lisa!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

LOADING..