Till alla som tycker att det är jobbigt med två små barn

Harrys plötsliga kärleksförklaring till Sixten

 

Alla som har tätt mellan barnen, som till exempel drygt 1,5 år i vårt fall, och tycker att det är fruktansvärt jobbigt för att de kanske är 2 och 3. För att inte tala om nyfödd och 1,5. När det inte går att ha dem obevakade i samma rum eftersom det på riktigt är fara för den enas liv eftersom den andra ”testar” olika saker, som tex bowla med bebishuvud.

Det ÄR jobbigt.

MEN.

SHIT vad ni är in for a treat. Jag har länge tyckt att det börjar pay off att ha dem tätt, men det senaste året slår allt.

Det har varit Sixtens sista förskoleår, och han och Harry har umgåtts från tidig morgon till läggdags, eftersom de har gått på samma förskoleavdelning.

Det är liksom DE TVÅ som leker. Med andra också men pedagogerna säger att de är som piff och puff. Hjälper varandra, skriker av skratt åt varandras skämt, smider planer, backar varandra hela tiden.

En gång när de delade upp barnen och Sixten var ute och Harry inne, gick Sixten in efter en stund bara för att ge Harry en kram och se att han inte var ledsen. Jag dör.

Det är absolut inte som att de inte bråkar. DET gör de verkligen, men de löser till och med konflikter nuförtiden (vissa alltså). Och älskar varandra över allt. Det är nog den största kärleken jag sett förutom min egen till dem.

I dag sa Harry, till mig när Sixten inte var där:

Harry: Asså TÄNK att Sixten är MIN storebror. Han är SÅÅÅ bra på allt. Han är den bästa i hela världen och min bästa vän. Jag är STOLT i honom.

😭😭😭😭😭😭😭😭

  1. Carola skriver:

    Våra äldsta(tjejer) -97 och -99 gick inte ihop alls förrän de var runt 13 och 11,5. Däremot gick de bra ihop med lillasyster (05) bägge två.
    Varjegång någon sa ”Åh så fantastiskt med så nära syskon – de måste ju gara bästa kompisar” ville jag nästan slå ihjäl dem *s*

  2. Amanda skriver:

    Åhh men va jag längtar dit. Fast det är 3.5år mellan mina men hoppas ändå. Theodor 4år, accepterar Kasper 9månader, nätt och jämt. Typ när hans kompisar på förskolan tycker att Kasper är helt fantastisk brukar han säga att det faktiskt är ”vår bebis, men han skriker och gråter mycket”
    Kasper däremot skulle gå genom eld för Theodor. Han har tillochmed en ljus kvitterton när han jollrar med Theo. Alla andra, utom djur, får den lite brutalare grötiga tonen. 😅

  3. Hej! Jag kan bara hålla med KnivLisa! Jag har 18 mån mellan mina. Först en pojke, sen en flicka. Jösses vad jobbigt det var de första åren. Inget kan förbereda en på det. Men när min flicka var runt 3,5 så vände det plötsligt. På ett år, från att ha barn på 2,5 och 4 till att de var 3,5 och 5 år gamla, så blev livet annorlunda. När båda kan äta själva, gå på toaletten, klä på sig…. allt blir så lätt. Sen har de alltid en kompis att leka med. Håll ut så blir det riktigt roligt att ha barn! 😁😁

  4. Cissi skriver:

    Vi har en 1-åring och en 2,5-åring och när jag nu är hemma med dem på semestern så kallar jag det mest övervakning, för det är vad som krävs konstant just nu! 😅 Det retas, rivs, knuffas och gnabbas konstant, så det är skönt att höra att det blir bättre! 😊

  5. Ylva skriver:

    Säger som många andra – TACK! Mina är 1 och 2 och, även om jag börjar se att de leker mer ihop, är det myyyycket bråk och trots från båda 🙈🙈

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

LOADING..