Det jobbigaste med att bila med barn

En jobbig sak med att bila genom Europa är LJUDEN. I bilen. Skrik, bank, asgarv, bråk, gorm, skrik, bank, asgarv, skrik, bank, så man inte kan säga en enda mening så att den hörs. De har ju skitkul MEN. Ni som vet vet ju hur det är. Det är too much. Det hjälper inte hur mycket man än säger till.

När vi hade åkt från pappas stuga (bara tio mil men fortfarande too much) hade jag ett allvarligt samtal med dem:

Jag: Det här funkar inte. Vad ska vi göra för att ni ska lyssna på mig?

Sixten: Vet inte.

Jag: Tänk efter, har du någon idé på vad vi kan göra för att ni ska lugna ner er när jag säger till?

Sixten: Hmmmmmmmm.

Jag: Har du ett förslag?

Sixten: Alltså jag frågar min hjärna. Mitt förslag var att jag ska stoppa toapapper i mina armhålor. Men min hjärna sa NEJ DET FUNKAR VERKLIGEN INTE DET ÄR ETT JÄTTEDÅLIGT FÖRSLAG. Sen har jag inget mer förslag tyvärr.

Hehe. Tack för transparensen ändå.