Hur ska man känna

Simon:

Ingen bebis inatt heller, och känns alltid konstigt att gå och lägga sig utan att veta vilka äventyr som kan hända under nattens gång. Livet känns fantastiskt och konstigt just nu och på olika sätt! Vi har ett litet liv i Camillas mage som vi bara vill ska komma ut. Camilla är less på att vara gravid och varje sekund känns som minuter, varje minut som halvtimmar och varje halv timme som timmar, ja ni förstår säkert. 

jag förstår att det är jobbigt att det drar ut på tiden och jag har hela tiden varit inställd på att vi nu ska ha en liten bebis, men nu har den inte kommit än. Det stämmer inte, trots att jag självklart visste från början att det fanns stor sannolikhet att man kunde gå över tiden så hade jag inte trott att de skulle gälla oss, vår lilla Polly ska komma den 26 mars, det var ju det som var sagt från början.

Ja logiken i detta finns kanske inte, men det är känslor det handlar om och då får ofta logiken stå vid sidan av och vänta på att man behandlat och bearbetat sina känslor innan den får vara med igen. Vet att vi nästan bara kan vänta och göra lite igångsättningsmetoder på egen hand men inget verkar hjälpa eller fungera på Camilla. 

Har vänner som fått barn bl.a. min bästa kompis vars son jag också är gudfar till, han är 9 månader nu och så otroligt att se honom växa upp, och förstår att tiden går fort, varje gång jag ser honom så känns det som att han bara blivit större och större. 

Vad ska jag känna just nu, min dotter kan födas vilken sekund som helst nu? Kan inte påstå att jag har några större känslor, just på den punkten känner jag mig ganska tom, är det vanligt att pappan känner så innan barnet kommer? När vi är och handlar inför att hon ska komma så har jag tyckt det är jättesvårt att handla kläder till henne, jag vet ju inte hur hon ser ut, vet inte vad hon kommer ”passa” i och även att jag vet att hon inte kommer protestera som bebis när det kommer till vilken färg vi har på kläderna tycker jag det är jättesvårt och känns konstigt att gå och handla till henne utan att veta hur hon ser ut, utan att hört hennes röst (skrik) eller känt hennes doft. 

Borde jag känna mer?, kommer det komma så fort jag håller henne i handen eller kommer det att ta en viss tid när hon kommer ut innan jag känner allt detta som jag hör många prata om, men som inte jag känner? 

Missförstå mig rätt nu, jag längtar så otroligt mycket efter Polly! Men det känns så overkligt att hon när som helst är här. Som att ett rymdskepp ska landa när som helst i min trädgård. 

Stjärnfamilj läckberg sköld Polly

Foto: Plymography Down Under // Flickr

//Simon

  1. Det är konstiga känslor man kan få. Som när jag fick mitt första barn så skulle hon heta Caroline hela tiden. Men när hon kom ut var hon en Linda. Jag längtade så mkt efter henne så när hon väl kom var jag alldeles tom inne o det tog några dagar innan jag kunde riktigt glädjas. Kroppen o huvudet kan verkligen spela en spratt

  2. Simon och Camilla. Jag älskar er! Alltså.. Känner ju inte er, men älskar bloggen, eran humor, och har läst alla Camillas deckare (väntar med spänning på nästa!) hur som helst vill jag bara säga till dig Simon, att det du beskriver hur du nästan känner dig tom, det känner jag också igen mig i. Det är ju när bebisen kommit sen som hjärtat nästan svämmar över av kärlek (så den där tomheten är väl bara en förberedelse för att det inte ska svämma över FÖR mycket) 😉 Det är ju en helt ny liten människa som kommer, det blir lika nytt för både mamman och pappan oavsett hur många barn man har sen tidigare.
    Och du. Bli inte rädd OM du inte känner en omedelbar ”förälskelse” till den skrynkliga, skrikande lilla varelsen som kommer ut, det kan ta lite tid också!
    Kramar till er och stort lycka till! (Vad gammal jag låter, inte som mina blott 30) 😀

  3. Är BB-väskan fortfarande packad, eller har ni (Camilla) redan ätit upp allt gott? PS älskar att följa eran blogg och hoppas att polly vill flytta ”hemifrån” snart;)

  4. Det är helt normala känslor. Tyvärr pratar folk för lite om det. Men jag började inte gråta vid något av ultraljuden och trodde jag var onormal. Jag började inte gråta när de föddes och kände mig hemsk. Alla gråter ju av lycka. Så varför gjorde inte jag det då? Men känslorna kommer. Men det kan ta tid men jag lovar att de kommer. Men var beredd på att det kanske inte blir så himlastormande som man föreställer sig. Men självklart är man världens lyckligaste i alla fall. Stort lycka till!

  5. Med bägge mina tog det ett par dagar innan den där himlastormande kärleken kom. Första dagarna var mest lära sej hur den här lilla/lille fungerade, samt äta sova och lära sej skira igen.

  6. Jag tänker att även om hon är ert biologiska barn så är hon faktiskt, än så länge, en total främling för er alla. Det är väl det som är lite tjusningen med att få barn, man vet inte riktigt vad man får! 😉 dem där känslorna är helt naturliga, både hos mammor och pappor tror jag. Jag känner iaf igen mig i det och det är väl inte så konstigt med tanke på att man inte vet i förväg hur livet kommer te sig. Med tiden bygger man upp nåt starkt och vackert till sitt barn som man som vuxen aldrig kan få nog av – kärlek. Känslorna för den nyfödda kommer de också men man måste inte uppleva en smashing eufori bara för att ens barn gör entré i ens liv. En relation och anknytning är något som utvecklas över tid så med lite tålamod kommer det. <3

  7. Gulliga Simon!

    Det är inget konstigt alls att du funderar över detta. Första gången för dig ju och alla är vi olika. Köpte t ex inte heller kläder i princip innan barnen var födda (visste iofs inte vilket kön det var så lite svårare då kanske ). Förstår att du vill se henne först 🙂
    Jag lovar dock att det kommer att finnas så mycket känslor för lilla Polly när hon väl kommer! Visst kan det ta ett tag men de kommer. Första tiden är mest omtumlande för alla inblandade men inget konstigt med det.
    Övertygad om att du kommer bli en underbar pappa! Kram på er och lycka till 🙂 (på måndag ) 😉

  8. Tror det är vanligt att känna så. Speciellt för pappan då mamman på ett sätt redan har en relation till barnet genom magen som pappan inte har. Visst kan pappan också känna barnet men mamman känner ju varenda rörelse m.m. Kärleken kommer sedan, men kan t.o.m. Ta några veckor innan man känner som man ”borde”. Man känner ju inte den lilla varelsen ända från start även om man kan tro det då det är ens eget barn men det är något man får lära sig och det går oftast ganska fort 🙂 lycka till med förlossningen och allt efter 🙂

  9. Har varit gravid 3 ggr och aldrig känt något särskilt tills barnen fötts. Med första barnet tog det nog ett dygn eller så innan de rätta känslorna infann sej.

  10. Ser att det mest är kvinnor som skriver, vore intressant att höra en mans/pappas tankar. Lycka till med lilla Polly när hon än väljer att titta ut. Och jag lovar att du Simon kommer bli överväldigad av all kärlek du kommer känna. ❤️❤️❤️

  11. Det där med känslorna är olika, klart att du inte kan känna något konkret ännu, då du inte lärt känna henne ännu, inte sett eller mött henne än. Du vet vad du känner för Camilla och resten av er underbara stjärnfall. Du skulle göra allt för dem, oavsett tid på dygnet, bara de bad dig. Ex tårtan du bakade…. snacka om kärlek! Du kommer känna så mycket för Polly, att du inte vet hur du ska hantera det, men kanske inte på en gång. Lycka till med allt! Hon kommer när hon är ”färdigbakad”.

  12. Hej Simon! Känslorna är nog helt normala faktiskt, men kommer att komma successivt efter hon fötts. Fem minuter efter hennes ankomst kommer det kännas som hon alltid varit hos er! Så fort du rör dig ifrån henne kommer du känna känslan av att något fattas dig. Det är sånt som kommer. Att äntligen få ligga och titta på det där lilla knyttet. Ögonen. Näsan. De små små naglarna. Hur läppen rycker, kanske underläppen åker in. Hur benen knorrar ihop sig. Tårna. Då kommer känslor större än förståelse att komma. Lugn bara lugn. The best is yet to come. Kärlek till er, till det största. <3

  13. Precis sådär var det för min sambo med första barnet. Han va helt typ nollställd, alltså jo absolut längtade han efter bebis och så och var glad över det osv. men inga nå mer stormiga känslor så. Men sen blev det kärlek vid första ögonkastet när bebisen kom ut 😀

    Nu väntar vi barn nummer två, var beräknad till i Fredags (25:e) så jag förstår er väntan och otålighet!! 🙂 Men nu är det annat med sambon, nu vet han vad som ska komma och är så förväntansfull. Så det är nog bara ovissheten som gör att du inte känner så mycket just nu 🙂
    Du kommer bli en jättefin pappa (och givetvis Camilla en jättebra mamma, igen :))

    Stort lycka till till er! 😀

  14. Du beskriver det såååååå bra Simon! Det är exakt så där det SKA kännas. Även som mamma har man de där känslorna. Även om vi har ”fördelen” av att bära barnet i våra magar och kan känna hur det rör sig och växer så vet ju ingen av oss vem den lilla personen där inne är. Känslorna kommer att komma när hon väl är här och du får träffa henne och hålla henne, de kanske inte kommer på en gång eller ens de första dagarna men va så säker dom KOMMER komma och de kommer fullständigt överrumpla dig i hur starka de kan vara. Har gått över med två av mina tre barn och den där känslan av tomhet blir alltid större och större ju längre man väntar har jag tyckt, tror det är en helt naturlig del i att förbereda sig mentalt på att avsluta ”gravidläget” och kunna gå över till ”föräldraläget”. ? Även om det nu känns som hon aldrig ska komma så är hon snart här! Lycka till! ❤️

  15. ❤️Du skriver så underbart Simon och du verkar klok som en tok!!!
    Alla barn man får har en alldeles egen nyckel till ens hjärta!! Jag är alldeles övertygad att detta gäller även Polly och vägen till ditt hjärta.
    Så fort du rör henne första gången kommer det att kännas som du känner henne hela ditt liv❤️

  16. Vad fint du beskriver känslan! Jag älskar er blogg, ni verkar vara två helt underbara personer. 1 april kommer hon 😉

  17. Hade väldigt svårt att känna den himlastormande lyckan när första barnet kom. Tyckte närmast att min make som var den som först föreslog barn hade ”lurat” mig in i något jag tyckte var väldigt jobbigt i början. Smärtan både vid bf och efteråt plus tt hon skrek väldigt mycket gjorde att jag definitivt inte var speciellt glad eller lycklig de första veckorna. Men sen kom den och herregud aldrig hade jag föreställt mig att man kunde älska någon så mycket. Om jag säger såhär det har blivit ytterligare fem små mirakel efter henne så förstår du att kärleken kommer till det lilla pyret även om den inte infinner sig direkt. Lycka till

  18. Både jag och min fästman (vi är båda rätt blödiga) var inställda på att gråta floder av lycka vid förlossningen (första barnet för oss båda) men det uteblev. Chocken i att den stora magen helt plötsligt blev en liten människa tog på nått sätt över och vi blev inte kära på riktigt i den lilla flickan förrän efter någon vecka (även om vi såklart älskade henne och hon var efterlängtad). När man säger det till vänner så hör vi sällan någon som säger att de blev PANG – förälskade direkt! Som du säger, man känner ju inte den lilla krabaten, och hur många som man inte känner har man varit kär i? Var inte för hård mot dig själv, oavsett vad du känner den första tiden så kommer du att älska din lilla tjej gränslöst såsmåningom 🙂 Lycka till!!

  19. Precis sådär känner väldigt många fast väldigt få pratar om det innan man själv nämner det. Som med allt annat är jag för att prata om det istället, då kanske vi hjälper någon annan att slippa hamna i orosträsket där man funderar på om ”det bara är jag” eller ”jag kanske inte är gjord för det här” eller ”är jag en dålig förälder nu”. Det finns massor av tankar av den typen som vi borde kunna utrota om vi vara pratade lite mer öppet om det. Jag var skitarg de första veckorna för ingen sa något om det här utan alla bara sa NJUUUT. Å jag tänkte i mitt stilla sinne att nästa som säger det ordet skäller jag ut.
    Känslorna kommer kanske inte direkt när hon föds, eller gör de det. I vilket fall växer de i takt med Polly sen och fort går det… ❤

  20. haha Simon vilken underbar liknelse, som ett rymdskepp! Tyckte länge att min dotter var som ett mystiskt och underbart sagoväsen. Nu är hon två år och den känslan av att hon är ett mystiskt väsen släpper ju tydligare vi kan kommunicera med varandra… 😉

  21. Jag gillar så talesättet som säger: Att få barn är den enda blinddaten man vet kommer leda till livslång kärlek. Previs så är det.

  22. Men Simon, jag vill bara krama om dig!!! Alla blivande pappor borde få läsa detta. som mamma kan det givetvis också vara svårt, men som mamma har man barnet i sig och då blir anknytningen automatiskt lättare för många.

    Kanske exploderar din kärlek i födelseögonblicket, kanske är du för trött för att känna eller för omtumlad. Allt är okej, ingenting är konstigt. Din kärlek kommer att komma och den kommer att vara större än någonting annat på denna jord. Är övertygad, fast min lilla med bf om 12 dagar inte kommit ut än.

    Min sambos kärlek växte omedelbart. Blev tacksam, för jag har förstått att mina vänner inte haft det så, att det var ovanligt. Han å andra sidan kände frustration för jag var så saklig kring det hela fram tills ultraljudet, jag skapade en distans som jag inte vågade bryta förrän någon talade om att allting såg bra ut. Nu känner jag att jag älskar detta barn över allt annat – när fötterna trippar i sidan kan jag bli helt vimmelkantig av kärlek. Sedan är jag förberedd på att när barnet föds, då kanske de känslorna är annorlunda. en förlossning är något stort, barnet är alldeles nytt. Jag kommer att älska detta barn över allt annat, men jag tänker inte skuldbelägga mig om de första timmarna eller dygnen känns annorlunda. Så hoppas jag att alla vågar tänka.

    Spännande tider vi har framför oss, både er familj och min. Började följa er samma dag som ni gick ut med graviditeten och rftersom jag ligger 2v efter har det verkligen varit roligt.

    Tack för er öppenhet!

  23. Joo en sak till, Hugo Rosas har skrivit om detta också någon gång, googla så kanske det känns bättre 🙂

  24. Men Simon försök att inte analysera, älta o oroa dig så mkt!! Det är trots allt bara FYRA DAR över ett BERÄKNAT datum, inte ens bm kan ju veta exakt när det blev till. 2 v före o efter anses ju lika normalt. Å ena sidan är det väl vanligare med det förra efter flera barn. Å andra brukar det ju gå mkt FORTARE då när det väl händer vilket ju är bättre för er båda! Kanske bättre ställa in sig på 2 v senare, dvs 9 april så blir det bara en glad överraskning om före! ? (Bättre än födas för tidigt med alla kompl det kan ge.)
    Hon vill såklart ”lura” er o väntar till 1 april, en FREDAG, så kan ni ha fredagsmys med POLLY i dubbel bemärkelse sen! <:o)

  25. Fullt normalt att känna som du känner ❤ sen blir du knockad en minut efter hon är här och dem känslorna kommer styra dig resten av livet! Kram på er!

  26. Fantastiskt att du delar med dig av dessa känslor. Jag har BF idag och har under hela graviditeten till och från dragits med likadana känslor. Jag tror det är för stort för att ta in. Det är den största omställningen vi kommer vara med om i vårt liv och det är både läskigt och spännande. Jag tror som många här skrivit, att kärleken till bebisen är något som växer fram om man inte blir upp över öronen förälskad vid födelseögonblicket vill säga… Hoppas Polly tittar ut snart och att ni får en underbar förlossning! Kram till er

  27. Jag tror att det är helt normalt att känna så. Flera av mina vänners män har beskrivit det som du, även mammorna kan känna så. Även om det ofta är mer påtagligt för mamman sommkänner bebisen röra sig inuti. Vi gör alla en otjänst när vi pratar endast om sen ögonblickliga kärleken som träffar en som en blixt frpn klar himmel. Alla känner inte så på en gång. Det kommer. Men jg tror att många känner sig onormal och annorlunda eftersom vi inte pratar så ofta om de känslorna o tankarna. Min sambo känner först nu för vår 2,5-åriga son det jag kände så fort han föddes. Dels hade han (pappan) en förlossningsdepression (också ganska vanligt även hos pappor) dels kan sonen nu prata o ge en annan kontakt vilket passar pappan bättre. Han har hela tiden älskat vår son men njuter mer nu. Lycka till nu 🙂

  28. Fö min sambo tog det ganska lång tid innan han kände det jag kände från första stund. Det är normalt att det kan ta upp till ett år innan pappan har de starka känslorna som mamman har. Jag är säker på att du kommer älska henne från första stund men att kärleken växer sig starkare och starkare för varje dag som går. Lycka till och sköt om er. All kärlek till er. Så underbart att få följa med på er häftigaoch fantastiska resa.

  29. Jag känner igen mig i dina ord, Simon. Nu är det snart 16 år sedan jag blev pappa för första gången men kommer ihåg att jag självklart såg fram emot att vi skulle få barn men hur ska man kunna älska någon man aldrig har träffat eller ens sett på bild? Du känner ju inte bebisen förrän den kommit ut.

    Med första barnet gick hon över tiden 12 dagar. Men dagen han skulle komma satte sig den blivande modern sig ner och väntade på att det skulle börja… ? Tröttnade på det rätt omgående.
    Den andra kom 14 dagar för tidigt. Så det kom lite oväntat.

    Men jag lovar dig att det ändras när hon väl gör det. Och kärleken växer med tiden och du kommer snart att undra hur du tidigare kunnat leva utan ditt barn.

    Jag har träffat dig en gång och kände direkt att du är en hjärtlig och snäll person. Jag kan inte ens föreställa mig att du inte kommer att växa in i rollen fortare än kvickt. Och kärleken till barnet kommer definitivt inte vara något problem!

    Man måste inte känna någon speciell känsla angående barnet. Ta du hand om Camilla och bonusbarn så kommer känslorna sköta sig själva.

    Lycka till! Och Let’s dance. ?

  30. Allt kommer att ordna sig och bli till det bästa tro mig …jag har 3 själv , önskar er båda lycka till och tycker ni är helt underbara som bjuder så mycket på både er själva och ert privatliv ?

  31. Lite sådär kände jag som var gravid. Det var inte förrän vattnet gick som jag verkligen insåg att nu ska jag bli mamma! Att det var på riktigt!
    Och från den minut han kom upp på bröstet har jag älskat honom mer än jag någonsin trodde man kunde älska en annan människa!
    Snart har ni henne i er famn! Kämpa på fina ni!
    Kramar

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..