Kärlek ur en flaska

P3560029

Stolt storasyster matar Polly

Camilla:

Fått en del frågor från er om hur det har funkat med det här att inte amma. Och jag kan inte säga något annat än att det har gått fantastiskt bra, och jag har inte ångrat det beslutet en enda sekund. Istället för att gå med grav ångest inför något som jag vet jag inte mår bra av, och som då i förlängningen påverkar mitt barn negativt, har jag haft en helt annan trygghet och varit betydligt mer avslappnad som mamma. Och åter – om man trivs med att amma så är det toppen, och då är det ju bara att köra – men jag mår otroligt dåligt av det och har då valt bort det som alternativ.

Så rent praktiskt då hur gick det till? Jo vi fick först lite skilda budskap på BB, en person sa att det inte behövs någon tablett för att stoppa mjölkproduktionen utan att det skulle lösa sig själv om jag inte ens började, och att det skulle räcka att ha en topp som satt åt. Men sen fick jag ändå en liten tablett på BB direkt efter att Polly fötts. Och efter det märkte jag inte av något överhuvudtaget. Brösten var precis som vanligt och det kom aldrig någon mjölk, var inte ens i närheten av någon mjölkstockning eller dylikt. Spände aldrig ens i dem.

Och flaskmatningen har gått otroligt bra. Tycker det känns skönt att ha koll på hur mycket hon äter (hon äter massor den här lilla damen) och vi har också kunnat hjälpa varandra med matningen. Och till skillnad från vid helamning har Pollys pappa kunnat ta del av matstunderna också, och det har vi båda tyckt varit toppen. Även t ex syskon har en möjlighet att vara delaktiga, och de älskar när de får förtroendet och ansvaret att mata henne.

Rent praktiskt har vi använt MAM-flaskor, och deras vanliga, inte kolikflaskorna. Vi ger henne NAN, och gick över till NAN sensitive när hennes mage knorrade lite, och det har funkat bra. Hon är nu uppe i ca 120 milliliter per vakenperiod, och vi skakar i ordningen ersättningen, värmer 20 sek i vår micro och ger. På natten eller om vi är ute på språng har vi förberett en termos med lagom varmt vatten (allt vatten vi använder är kokt) och har sedan med en välling/ersättningsdoserare, köpt på ICA. Det är en burk med tre fack, där vi förbereder genom att dosera i välling i varje fack så det räcker till en flaska, dvs till tre flaskor totalt. Sedan häller man bara upp vattnet, öser i pulver från ett av facken och skakar – klart.

Så för oss har detta varit toppen. Hade det funkat för mig med att amma utan att det psykiskt hade påverkat mig så hårt, så hade jag gjort det, absolut. Tycker definitivt det alltid ska övervägas som ett förstahandsval, och jag vet många mammor jag känner som tycker det både är skitmysigt och praktiskt. Men tillhör man dem som av antingen fysiska eller psykiska skäl har problem med amningen – så är flaskmatning ett strålande alternativ och inget man behöver ha det minsta dåligt samvete för. Hade jag haft minsta promille dåligt samvete försvann det i måndags kväll när jag satt på Humorgalan för UNICEF, och såg film efter film om barn i världen som svälter, som inte får mat på dagar och veckor, som dör av undernäring och svält. De barnens mammor skulle se med förakt och avsky på vårt pinsamma käbblande och dömande av varandra för huruvida våra barn får mat från tutten eller från en flaska. I-landsmammor med i-landsproblem!!!! –   och vi borde visa en betydligt större ödmjukhet inför varandra och inför hur otroligt priviligierade vi är som ens har LYXEN att oroa oss för HUR våra barn får mat – istället för OM de får mat….

Så ni mammor som av olika skäl valt flaskmatning. Sluta ha dåligt samvete, sluta skuldbelägga er, sluta lyssna på snack om att ni är dåliga mammor, att ni är egoistiska mammor osv osv. Ni ger ert barn mat. Punkt slut. Och ni är fantastiska vare sig ni håller i en flaska eller i en tutte!

Kram och Kärlek

Camilla

  1. Baserar du din erfarenhet av amning på ett barn?
    Jag vet flera mammor som haft problem med något av sina barn men inte med andra
    En nära vän hade svårt med amningen med första barnet och gav flaska redan efter 3 v och slutade helt att amma innan 4 mån
    Nästa barn helammade hon i 10 månader utan några som helst problem och sista barnet likaså
    Jag tycker att varje barn är unikt och att alla barn borde få chansen att amma innan man som mamma bestämmer sig för vad som fungerar eller inte

      1. Det vet jag. Frågan var om hon försökt amma mer än sitt första barn? Eller om hon hade svårt med det och inte gav de andra barnen chansen

        1. Har för mig att hon skrivit tidigare att hon försökt amma de tre tidigare barnen, men att det inte fungerat ordentligt och slutat med ersättning. Om man har så mycket erfarenhet av att ammandet är jobbigt, så förstår jag om man vill slippa hela den psykiska påfrestningen helt nu.
          Även om man inte har den erfarenheten, så ska man slippa folk som tycker att man ”ändå ska försöka”, för det är faktiskt upp till var och en idag om de vill amma eller inte. Samhället idag är ju helt sjukt: man är en dålig förälder om man inte ammar, men ve och fasa om man ammar på offentlig plats?! Herre gud. Var och en gör som de vill, när de vill, när det kommer till att mata sitt barn. I slutändan handlar det om att ha ett välmående barn som inte svälter.

    1. Men Sarah, om man mår dåligt psykiskt av amningen så gör man ju det oavsett om det är barn 1, barn 3 eller barn 5, fysiskt kan amningen funka hur bra som helst men det är inte där problemet ligger!
      Det du beskriver ovan låter som att dina väninnor haft fysiska problem med amningen och då klart att det kan vara stor skillnad mellan barnen och hur det funkar eller inte funkar…..

    2. Jag håller med dig. Kärleken sitter ej bröstet. Det är mat inget annat . Jag har 4 barn 3 st är flask barn och ett både och . Fick bröstet blev hon ej mät då fick flaskan. Och dom vuxna dom tre . Och sonen 9 år och dom klarat sig perfekt och dom vet jag älskar dom så mycket.

    3. Håller med om att varje barn borde få en chans att bli ammade 🙂 att redan i förväg bestämt välja bort det för sitt eget välbefinnande …. ( idag har jag mår så dåligt av det och det blivit en klyscha ) . Förstår inte hur du Camilla kan ha den iställningen att det viktiga är att” barnen får mat … I dom fattiga delarna av världen skulle inte barnen klara sig länge om mammorna resonerade som du . Felet är att vi är så jäkla känsliga i dessa delar av världen vi sätter oss själva i första rum i alla lägen tyvärr . Så kort tid det ändå handlar om med amningen är väl dock en parantes i livet i det stora hela. Känn inte efterså förbenat mycket när det gäller amningen gör det bara låt naturen ha sin gång . Tror inte jag blir populär bland anti amningsmammorna men jag kommer aldrig ändra uppfattning över världens naturligaste sätt att mata våra spädbarn så det så :)))))

  2. Tack!!! Födde mitt barn som var underburet i mars, hon kom till oss vecka 29+4! Jag började pumpa direkt o mjölken kom väl igång sisådär, kom några milliliter, nu har jag kämpat med att pumpa i över en månad, jag har druckit te provat spray, pumpat mer, pumpat mindre men får inte igång det. Sköterskorna frågar varje dag hur det går och man verkligen känner för att skita i det just för att dom ena stunden säger ”känn ingen press” men det är ju lätt att inte göra när man hör tjat varje dag kring mjölken! Nej nu ska jag sluta ha ångest för jag har verkligen försökt! Trött på att man ska behöva känna sig dum och dålig! Nu är det slut med det! Det viktigaste är ändå att mitt barn får mat!

  3. Camilla! Jag brukar inte kommentera på bloggar eller instagram utan läsa och bara njuta av härliga bilder och i mina ögon vettiga åsikter, synpunkter och tankar. Men nu kan jag inte låta bli☺️ Har sedan 1 vecka börjat följa dig på insta och er båda här på bloggen och jag som nybliven mamma blir så jäkla stärkt av allt ni skriver och lägger upp!
    Ett stort tack till dig och Simon!

  4. Har en tjej på snart 4 veckor. Började amma henne och det gick jättebra till första vägning. Gått ner i vikt och behövdes tilläggsmatas. Sen när vi fortsatte att amma blev hon varken mätt eller nöjd förrän hon fick flaskan. Sen övergick jag till bara flaska och jag ångrar inte det heller alls. Mina bröst reagerade inte alls så där fanns väl inget. Så glad att jag och min man kan dela på det, jag slipper känna mig så låst till henne och hemmet.. Det har bara varit fördelar tycker jag.. Och som du säger, man har koll på hur mycket hon får i sig. Så glad att BVC inte blev rabiata utan bara sa att så länge hon ligger vid bröstet och får närhet så är det lungt.. Och det var så skönt att höra!!

    1. Bröstmjölken ökar om du låter barnet suga RÄTT alltså inte bara bröstvårtan som många tror … Utan hela vårtgården ska barnet suga tag i ( ibland måste man ta hjälp av kunniga angående sugtekniken) det är då först mjölken produceras och rinner till och ju oftare du ammar desto mer mjölk . Tillgång efterfrågan styrs så här amma ofta mer mjölk, enkelt ja.. Faktiskt så enkelt är det att intensivammadessutom en kortare period kan vara avgörande om det ska fungera . Att sen barnet skriker emellanåt innebär inte att mjölken sinat helt fel … Blir det kiss i blöjan kan du ge dig sjutton på att det kommer mjölk ur dina bröst . Många anser att mjölken ser tunn ut ! Ja det gör den efter ett tag men är helt OK helt naturligt har våra kvinnokroppar ämnats för detta med amning . Var inte så rädda och negativa tro på Er själva och det ni gör så fungerar det ge inte upp och amma bara om ni själva tror på det och vill , för gör ni inte det så lägg ner eller ta hjälp ! Lycka till ❤️

    2. Glömde bort att skriva att det är så NORMALT att barnet går ner i vikt i början helt normalt . Så du hade verkligen inte behövt sluta amma för den skull . Tråkigt att okunskapen verkar så stor när det gäller allt detta om amning . Tråkigt ocskå att kvinnor känner sig låsta vid barnet och hemmet under den korta perioden i bebis liv så står man inte ut utan känner sig låst . Jag vill inte ge dig skuldkänslor men för mig är det obegripligt. Kram

  5. Hej.
    Jag har ammat min dotter i 8 veckor nu och amning fungerar men jag själv mår inte toppen av det direkt. När jag läser ditt inlägg blir jag lite nyfiken på hur du mådde när du ammade och inte mådde bra av det? Kanske är för personlig fråga men svar uppskattas 🙂
    Tack för en bra blogg och för allt ni delar med er av!!

    1. Jag hel ammade min dotter som föddes i november.. Allt fungerade jätte bra, inga problem någonstans förutom att jag inte mådde bra psykiskt.
      Hade ren ångest varje gång hon skulle suga tag.
      Satt och grät på nätterna och tänkte bara jag vill inte… Jag vill inte.
      Så jag bestämde mig för att börja med flaska också och genast köpt jag så mycket bättre.
      Ammar mest men ger flaska någon gång varje dag

  6. Amen! Håller med dig. Amninghysterin är så vriden. Har flaskmatat ett barn (grinade i tre veckor och fick aldrig fart på det) och ammat ett barn (grinade i tre veckor men fick fart på det till sist). OM det skulle bli ett tredje skulle jag nog inte amma. Mådde inte bra av det helt enkelt.
    Helt klart var och ens beslut att välja det bästa för sig själv och sitt barn.

  7. Kom ihåg vad jag tidigare skrev Hellre en glad flaskmamma än en ledsen ammamamma. För mig kändes pressen än större då jag själv jobbade på förlossningen/ BB och fick tusen frågor ang hur jag skulle göra när jag jobbade gravid. För mig har det aldrig varit en möjlighet eftersom jag har haft mjölk under graviditeten och så fort barnen kom ut så försvann det. Ingen läkare i världen har kunnat ge mig en förklaring det är bara så jag funkar. Visst hade jag mina stunder av ledsamhet när jag fick mitt första barn men då lärde jag mig att jag ändå kunde ge mitt barn närhet och trygghet fast maten kom i en flaska. Så när nr 2,3,&4 kom var jag beredd och sörjde inte över det överhuvudtaget. Nu är dom alla vuxna och mår förträffligt. Det dom drabbats av i form av sjukdomar har inget med deras uppfödning att göra. Och jag vet att mitt motto har lättat skulden för många av dom mammorna jag har haft hand om vilket är tusentals. Jag tycker du är stark som så tidigt kunde bestämma dig för vad som passar just dig och att du inte la någon skuld eller skam över det. Heja dig och alla andra mammor som bestämmer hur dom vill göra. Det är våra kroppar och det är bara vi som vet vad som passar oss. Fortsatt trevlig helg i det underbara vädret!

    1. Du Lena ! Jag vill verkligen att du ska veta att amma sitt barn inte behöver vara en så obehaglig upplevelse som du sprider med detta . Hoppas unga blivande mödrar inser det utan att fastna i negativa tankebanor angående amningen . Tråkigt att du inte själv fått uppleva det ur den vinkeln att det är helt underbar upplevelse med amningen . Sprid inte negativt om amning för man är väldigt känslig som nybliven mamma och dessutom unga mammor synnerhet behöver pepp om några, kram

  8. Det är inte var ifrån maten kommer utan hur den serveras som är det viktigaste. Det viktigaste är en mjuk famn.

  9. Tack för ett bra inlägg. Gör mig lugn om det är så att amningen inte skulle fungera för mig. Om några veckor när min plutt anländer☺

  10. Tack föt ditt inlägg. Jag hat en dotter på tre månader och har från början haft problem med amningen. Hon skriker mycket vid bröstet och annors bara inte villa ta den. Har haft väldigt psykiskt tungt ock känt mig som semsta mamman någonsin för att jag inte alls tycker det är mysigt med amning, tycker bara det är jobbigt! Men ditt inlägg får mig att känna att jag kanske inte är så dålig mamma trots allt. Amningen kanske bara inte är vår grej!

  11. Vill först och främst säga tack för att ni delar med er! Älskar bloggen.

    Jag har flaskmatat ett av mina barn vilket funkade toppen. Något jag önskar att jag viste när jag började flaskmata är att det inte alltid är så bra att värma plastflaskor i mikrovågsugnen då dessa kan släppa ut gifter (gäller även nya flaskor). Efter att ha googlat runt lite bestämde vi att gå över till glasflaskor istället vilket funkade lika smidigt som plastflaskorna.

  12. Ska få mitt första barn inom ett par veckor, tycker det tjatas otroligt mycket om amningen. Gör det som känns bäst i din situation. Min barnmorska frågade mig hur jag ställde mig till amningen. Jag kommer att gå in med inställningen att naturligtvis ska jag testa det och om det går är väl det de bästa men om det inte fungerar eller man inte mår bra då finns det andra alternativ och man ska inte bli skuldbelagd för det på något vis.

  13. Har tre vuxna nu , barn . Min bröstmjölk räckte bara 2 månader sen typ sina den . Försökte med allt möjligt men inget hjälpte . Har tvillingar o då räckte mjölken definitivt inte till när det var två barn att mätta . en av mina tvillingar gav helt upp efter en månad . Han gallskrek o blev helt hysterisk när jag försökte amma honom . Minns att det var jättejobbigt psykiskt . Det kändes som att han avskydde mig , vilket naturligtvis är löjligt . Han var hungrig och ville inte vänta på att mjölken skulle rinna till . OBS . De fick från första början flaska också . Alltså hälften bröstmjölk , hälften ersättning . Som sagt det viktiga är ju att bäbisarna får mat och jätteviktigt förstås Närhet . Camilla och Simon , visst är det UNDERBART ute nu . Man blir ju alldeles Lycklig . Kram .

  14. Ville börja med att gratulera till er pärla. Tänkte på det här med hur man ger sina barn mat. Jag är
    Helt för att varje familj själva bestämmer hur och vem som ska ge barnen mat. Man ska görs det son är bäst för sin del. Detta är alltså INGEN kritik utan enbart frågor som kommer nu.
    Jag har 2 barn. Jag älskar o amma. Tyvärr så räckte inte mjölken till barn nr 2, så henne fick jag bara amma i ca 4 månader. När jag då på Bvc kom fram till att det nog va dags att börja med flaska, vilket tog mig väldigt hårt, så kom alla dessa ”råd” från Bvc. Det största va att även om man ger sitt barn flaska så ska
    Man absolut inte låta andra mata barnet. Enbart föräldrarna. Annars kan det bli förvirrande för barnet mm. När man sitter där och är väldigt ledsen o
    Känner sig som att man är en dålig mamma ( vilket man absolut inte är) så är ju inte det man behöver höra. Detta har jag ju förstått nu i efterhand när man fått distans till allt. Resultatet blev att jag totalt vägra låta någon annan mata henne. Det va bara jag. Knappt
    Hennes pappa. Jag ville ju vara den här ”bra” mamman som Bvc sa att man skulle vara.
    Jag undrar hur ni har tänkt? Har ni fått råd om detta? Hur reagerar polly på att ”många” olika matat henne?
    Återigen så är detta INGEN kritik. Enbart frågor. För att klargöra återigen så är jag helt för att alla ska göra det som är bäst för sin familj och sina barn. Finns inget rätt och fel i denna fråga. Alla måste få må bra ❤️

    1. Vi fick en familjehemsplacerad pojke när han var 4 dagar, han har blivit flaskmatad och av väääääldigt många olika människor! Han är idag snart tre år, fullt frisk, lite blyg i början men väldigt social. Han är inte det minsta förvirrad och vet att jag är hans ”mamma”. Det är mig han kommer till så fort det är något!
      Ett fruktansvärt ”råd” från bvc men dom är inte alltid så smidiga i sin rådgivning!

      1. Vaddå bara danska barn? Den första mjölken får väl de flesta barn? Min dotter fick den! Hon klarade inte av att suga ut den själv så jag klämde ut på en sked och gav henne. Barnmorskan poängterade att det är dyrbara droppar hon fick där och då.

        Själv helammade jag bara i en månad, delammade tills hon var 5 månader. Hon gick inte upp i vikt föränns hon fick tillägg.

  15. Tänk att man bara inte kan få göra som man vill!

    Vi fick hem en liten pojke när han var 4 dagar gammal, fanns ju inget alternativ så det blev flaskmatning för hela slanten. Att kunna låta andra hjälpa till och att syskon och andra föräldern kan få en lika bra anknytning som mamman kan ju inte vara något annat än bra!
    9 månader senare kom våran egna lilla pojke, som jag helammade. Just för att jag ville prova. Det funkade jättebra och det var skönt att slippa strulet med flaskorna, MEN känslan att allt alltid hängde på mig kunde vara väldigt jobbig ibland. För att inte tala om sprutande och spända bröst! :-/
    Hur som helst så är det absolut ingen skillnad på dessa grabbar, dom mår precis lika bra. Och den som har minst förkylningar osv är våran flaskmatade kille.

  16. Tack för dom värmande orden.
    Har en dotter på 4 månader och hade förhoppning om att amma henne. Jag kämpade med amningen sen dag 1. Fick ge tillägg ganska snabbt. Pumpade och pumpade, men på en timmes pumpning fick jag ut 10 ml på båda brösten. Det ville inte rinna till och jag kände mig som världens sämsta mamma som inte klarade av att amma sitt barn. Mådde så dåligt och grät och var förtvivlad. Men efter 2 månaders kämpande så gav jag upp. Kände att jag skulle gå under psykiskt om jag fortsatte. Det är en sorg för mig att jag inte kunde amma, men huvudsaken är att mitt barn får mat och mår bra. Nu ser jag det positiva i att ge flaska. Jag är inte lika låst. Pappan kan ge mat, det är lättare att se hur mkt hon får i sig, och ge mat på offentliga platser känns lättare.

  17. Jag har under flera år läst om att man ska amma sitt barn. Varför då om jag får fråga, alla kanske inte kan, blir deprimerade etc. Jag som inte har egna barn borde väl inte ge mig in i denna debatt men kan inte låta bli då min syster är en av dem som inte kan amma.

    Hon försökte med första barnet men när han redan på tre dagar gått ner 500 gr fick hon rådet att testa ersättning. Hon var lite förberedd då hon genomgått en bröstförminskning som 22 åring, hennes rygg tog för mkt stryk. Naturligtvis blev det en sorg men när hon såg att sonen gick upp i vikt och mådde bra, övergick sorgen i lättnad. I dag är sonen en glad pojke på 5,5 som definitivt inte tagit någon skada….han är sällan sjuk. Syster valde att inte ens prova amning på sina andra två barn, varför testa om man vet att det kommer misslyckas. Hon är rätt nöjd då hennes man fick nätterna

    Så när jag läser hur flera av er klankar ner på de som inte ammar, fråga dem ist för att få dem att känna sig som usla mammor! Ni har ingen aning om anledningen till deras val..

  18. Jah ammade min son i 7 månader o jag har rosa, fluffiga minnen från den tiden. Nu när lillasyster skulle komma var det en självklarhet för mig att amma henne, något annat fanns inte på kartan. Så föddes hon , hon var för stor för sin tid och behövde tillmatning var tredje timme från start. Vi kom hem och slutade med tillmatningen, jag skulle ju amma. Hon skrek mycket vid bröstet, mjölk sprutade överallt, det var blött, kladdigt och jag var så ledsen. Jag grät och grät. Hon gick upp dåligt i vikt så vi fick börja med tillmatning igen. När hon var fem veckor började vi misstänka mjölkproteinallergi då hon hade utslag, skrek, spydde och så vikten då. Jag skulle då börja en mjölkfri kost samtidigt som jag skulle ge henne mjölkfri ersättning. Jag kände direkt att hel no, detta gissel pallar jag inte, men det kan man ju inte erkänna. Självklart ska jag äta mjölkfritt för mitt älskade barn. Det gick dock inte många dagar innan jag bröt ihop, jag hade råkat få i mig mjölk o hon blev knallröd direkt. Alla i min närhet sa då åt mig att sluta krångla, ge henne ersättning och släpp oron. Jag hade sådan ångest till just det ögonblicket jag bestämde dig sedan släppte stenen. Nu har hon ätit endast ersättning i en vecka ungefär och för första gången sedan hon föddes känns det som vi fått kontakt. Vi har det inte jobbigt med matsituationen längre o både hon o jag är supernöjda. Tack för att du säger som det är ♡

  19. Jag har två barn, och båda är flaskmatade. Det var något som jag bestämde redan innan de föddes. På BB var ”de” på mig på en gång, och ville tvinga mig till att amma. Men jag vägrade. Jag ville inte. Jag blev väckt av BB-personal (av den ”gamla stammen”) vart fjärde timme, och hon knäppte upp min sjukhusblus när jag sov, och drog i min bröstvårta och tryckte mitt barns mun emot. Jag var 20 år gammal (1990) och sa till. Jag bad om flaska, men hon ”bitchen from hell” var bestämd. Jag fick med nöd och näppe en amningsnapp (på BB), och ammade ca en vecka (vid hemkomst), sen blev det flaska. Visst fick jag ”mjölka ur” brösten, och jag gav mitt barn detta, men till slut sinade mjölken. Jag fick inga tabletter eller annat som hjälp. Flaskmatning fungerade ypperligt bra för båda mina barn och för alla i min familj. Jag följde ingen särskild modell av barnuppfostran, men mitt barn väcktes ca vart ca fjärde timma för att äta. Och jag följde en rutin att få mitt barn att sova på natten (hela natten dvs ca max 5 timmar som bebis då), så jag väckte barnet under dagen för att få till en rutin att barnet inte sov för mycket under dagen, så att natten inte blev lidande. Jag följde inte A.Wahlgrens modell, men bitvis kan nog delar stämma. Att hålla på att ”buffa” och köra över tröskeln var inte aktuellt. Inom en månad sov barnet hela natten och flaskmatades ca vart fjärde timma. Senare (vid 3 månaders ålder) blev det aktuellt med gröt och burkmat. Plus flaska. Idag är barnen 14 resp 26 och mår bra. Och de har knappt vart sjuka och äter det mesta utan problem. Rutinerna gjorde att jag inte behövde känna mig låst, utan jag kunde lämna hemmet och lämna barnet tryggt i pappans händer, eller någon annan som flaskmatade barnet. Barnet var knappt 2 månader gammal då jag lämnade barnet till mormor under 4 dagar, för att åka iväg med resten i familjen på en liten semestertripp. Ingen av mina barn har tagit skada av varken fasta rutiner eller att få sin mat via flaska.

  20. Word!
    Jag har fyra vuxna barn. Två är flask-barn, två ammades. Märker jag någon skillnad på dem? Inte ett dugg! De är fyra trygga vuxna, har goda relationer med andra människor, är sunda i sina värderingar, tycker om sin mor och far, släktingar, vänner, har slutat tro på tomten och sover gott om natten. De är nyfikna på sin omgivning, är omtänksamma, mår bra och har sunda matvanor. Lite smolk i bägaren är dock den matallergi yngsta har, hel-ammad i ett år som hon är. Kan alltså hända. Går att hantera oberoende av orsak.
    Äldsta dottern fick barn för nio månader sedan och den press och stress hon utsattes för som valde bort amningen när det mest blev en plåga trodde jag inte fanns! Värst är andra kvinnor vilket för mig är helt absurt! Skämmes ta mig tusan! Vi ska stötta varandra, delge varandra råd, tips eller helt enkelt hålla mun och bara finnas där! Barnbarnet är idag en pigg, frisk, fin och trygg liten kille med en trygg, säker och lugn mamma. Det är det viktigaste. Mamma-hetsen finns överallt och den tycker jag är värre än om barnen föds upp med bröst eller flaska! Mammor! Hitta ert inre lugn, sluta leta efter lösningar överallt, ni har dem inom er i de flesta fall! Det kallas för instinkt. Sunt förnuft! Det har de flesta! Följ det!
    Simon och Camilla: Ni är så bra!

  21. Vill vara säga att jag tycker det är underbart att läsa om ditt synsätt på flaskmatning. Jag hade inte kunnat sagt det bättre själv. Fick nyligen mitt tredje barn, var helt inställd på att jag skulle helamma detta (sista) barn då jag varit tvungen att ge tillägg till mina andra då amningen inte funkat.
    Väl på bb satt det igång, han sög på mig dygnet runt, mina bröstvårtor blödde…..efter två veckor hade kraken bara gått upp 65 gram. Alltså
    …suck. började då ge flaskan och jag har aldrig sett en sådan glad och nöjd liten grabb.
    Eftersom detta var mitt tredje barn kunde jag tryggt gå över helt till flaskan och känna mig nöjd med det beslutet. Så länge mitt barn blir mätt är jag glad!!! Tyvärr måste jag dock alltid förklara mig inför folk varför min 8 veckors bebis får flaskan och inte tutte. Så tråkigt att det är sådan hysteri kring det här med amning och glad att det finns fina förebilder som dig som kan få många föräldrar att släppa pressen och stressen kring amning.
    Lycka nu till med er vackra polly! Hon är en riktigt liten goding.

  22. När min dotter kom till världen så hade jag förköpt ersättning hemma ifall jag inte kunde amma. Jag försökte amma men mådde riktigt dåligt över att min dotter inte kunde ta bröstet, för mjölk hade jag. Hon blev så frustrerad på BB när hon inte kunde äta ordentligt, hon fick min mjölk med sked och spruta. Så tacksam för personalen där då jag fick möjlighet att pumpa, men sen när vi kom hem så satte sig psyket rejält och jag kände mig stressad över att pumpa även hemma. Så vi gick över helt till ersättning och hon åt riktigt bra av det, men det tog tyvärr lång tid innan jag kunde släppa tanken att inte amma. Jag fick stöd av BVC och kände sen att det var skönt att inte amma då pappan kunde ta fler stunder med henne. Så jag förstår dig verkligen i det du skriver, tack för att du är så öppen med denna ”tuffa” fråga för många. Kram

  23. Helt rätt Camilla! Jag försökte amma mina barn, nötte och tragglade och var positivt inställd från början. Men vad gör man när bebisen aldrig tycks bli mätt? Brösten blev såriga till slut av allt snuttande, man svettades och grät nästan av smärta. Det är inte värt det OM man som jag inte verkade ha nån mjölk.
    Minns min svärfars sambo när vårt första barn kom. -Har du ingen kvalité ? Frågade hon kärringen. Precis vad man ville höra.
    Kan bara säga grattis till de kvinnor som KAN amma. Alla kan inte det. Punkt.

  24. Intressant det du snuddar vid, att amningen tidigare har påverkat dig psykiskt. Jag älskar verkligen inte att amma. Tillvaron blir genast dystrare så fort ungen tar bröstet. Hormoner kan verkligen vara döden döden. Vill verkligen sluta amma min spädis men får honom inte att ta flaska. Frustrationen!!! Berätta gärna mer om hur du har mått förut. Tror vi är många som tycker det är asjobbigt att amma men det ”får” man ju inte säga högt tydligen.

  25. Tänk vad olika det kan vara. Har två barn som jag båda har ammat i 9 månader. Båda barnen kom dessutom 4 veckor för tidigt och amningen behövde hjälp på traven att komma igång med framförallt första barnet. Satt med elektronisk bröstpump på BB och kände mig som en mjölkko..
    Men för mig var det självklart. Självklart att amma, självklart att jobba på att få det att fungera, självklart att finna mig i att vara uppbunden på mitt barn ett par månader.
    Visst var amningen jobbig mellan varven, gjorde tidvis ont, strulade ibland, brösten spände och ibland sprutade mjölken så hårt att barnen satte i halsen. Men.. Jag var inställd på att amningen skulle ha både upp och nersidor. Och jag tror att det var därför det fungerade!
    Många mammor idag är så inställda på att så lite som möjligt skall ändras i deras liv när de får barn, att de inte hinner fokusera på att njuta av den korta tid man faktiskt har ett spädbarn.
    Amningen gav mig en fantastisk närhet med mina barn, en trygghet och intim stund som bara var vår. Allt annat delade jag med deras pappa och även med resten av familjen.
    Jag kanske är konservativ, men jag tror att de där månaderna med amning skapar ett speciellt band mellan mor och barn och att det finns någon mening med detta. Självklart är flaskmatning inget dåligt, men ni alla verkar glömma att amningen faktisk är så mycket mer för barn och mor än att bara få i sig mat.. Vill inte på något sätt klanka ner på er som flaskmatar av olika skäl, men ge er som ännu inte provat amning ett perspektiv till det som skrivs om flaskmatning. Självklart skall man inte må fysiskt eller psykiskt dåligt i månader, men om amning fungerar så är det toppen!

    1. Nej du är inte konservativ. Men du skriver exakt det som Camilla redan skrivit. Om amning fungerar är det toppen men om det inte gör det så ska mammor slippa bemötas, som om dom inte vore tillräckligt engagerade i sitt barn.

  26. Sunt tänkt. Jag helammar mina barn lääänge, men tycker det är så synd att flaskmatning ska ses som något mindre än likvärdigt. Jag fattar, det är inte exakt samma men kan inte alla mammor bara få mata sina barn ifred. Så som passar dem och barnen bäst. Vart och när de vill. Punkt.

  27. Jag har tre barn, med de två första fick jag sårig bröst, mjölkstockning etc, skitjobbiga första veckor. Sen blev det bra o jag ammade dem ca 7-8 månader. När trean skulle komma var jag jätterädd att det skulle bli samma sak igen. Men jag förberedde mig, pratade med barnmorskan på mvc hur jag kände, att jag ville ha MYCKET stöd och hjälp med ”rätt tag” på BB. Och det gick!! Inga sår, inga problem alls!! Vad jag vill säga är att man inte ska måla fan på väggen, det kan gå. OM man är villig att testa såklart! Om jag hade mått psykiskt dåligt vid amningen av de två första hade jag aldrig velat amma med nr 3.
    Sen är det viktigt att barnmorskan på mvc verkligen informerar om amning. Att det inte är så jäkla lätt att få till det. Det är nog få förunnat att bara kunna lägga till barnet och det suger problemfritt första gången. För de allra flesta är det nog skitjobbigt första tiden. Det gör skitont i början, man kan få sår och barnet har svårt att fatta hur det ska göra. Paret måste stöttas i detta redan under graviditeten så de är förberedda på det och partnern kan stötta!

  28. Valde också bort amningen direkt vid mitt 3 barn .. Bästa jag gjort och resten av min familj kunde vara delaktiga och mina andra barn kunde också få sin tid med mig ..svårt ändå att ha barn varannan vecka sliter enormt på en iaf på mig ..
    Du skriver så himla bra Camilla känner igen mig 🙂

  29. Hej Camilla och Simon. Vill bara tacka för att ni är så öppna. Och jag tycker ni har helt rätt. Jag hade en svår graviditet, jobbig förlossning som slutade i akut snitt. Våran dotter fick lite ersättning på sjukhuset första dagarna då mjölken inte riktig kommit igång. Barnmorskorna på KS var så otroligt fördömande och jag fick hela tiden höra att amma det ska man minsann göra. Jag hade inte sovit på tre dygn och bara grät när jag låg vaken på nätterna och tragglade med amningen. Fick till svar: men du är mamma nu. Det är din skyldighet att amma och se till att barnet får det ”bästa”. Blir så jäkla arg när jag tänker på det. Efter följe ett tio månader långt helvete. Jag älskar men dotter och hon är det bästa som hänt mig men jag fick aldrig njuta av min ledighet med henne. Hon blev aldrig mätt och var tvungen att äta varje timme!!! Varje natt i TIO månader. Jag blev en levande napp. Hon sov inget på dagarna så jag trodde jag skulle dö. Hon tog inte flaska efter en tid så jag kunde inte ge ersättning och jag hade också för dåligt samvete för att göra det. Så jag kämpade på för hennes sjuk för det är det man gör som mamma. Ingen kunde ju avlasta så jag fick sova en hel natt. Det höll på att kosta mig både min hälsa och min relation. Min dotter fick ändå exem och var väldigt smal. Amning har faktiskt inga vetenskapligt bevisade fördelar. Jag är själv läkare och påläst inom ämnet. För dom som amning fungerar för så är det fantastiskt men sluta ge oss som inte vill dåligt samvete. Nu vet ingenting om våran kamp. Nu pratar vi om nästa barn och jag har bestämt mig för att ge flaska direkt. Ingen amning. Tänker inte gå igenom samma sak igen. Nu vill jag vara en glad och lycklig mamma. Så tack igen. Det är alltid skönt att höra att flera vågar stå upp för sin sak.
    Hälsningar Anna

  30. Klok som en bok, det är du det. Orkar inte med att läsa kommentarerna, misstänker att du retat upp en del amningsfrälsta (hur försiktig du än var) och jag vill surfa vidare på denna jag-är-en-minst-lika-bra-mamma-trots-flaskan-vågen. Puss på dej, här i Finland firar vi morsdag idag <3

  31. När vår första dotter föddes orkade jag bara amma i 3 veckor, jag mådde psykiskt och fysiskt dåligt. När jag bestämde mig för att sluta fick vi ingen hjälp via bvc, alla sa att vi skulle fortsätta trots att jag mådde dåligt. Lyssnade så klart inte på dom, men de tog väldigt lång tid innan känslan av att vara en egoist och dålig morsa försvann. Under hela graviditeten med vår andra dotter har ångesten legat på över amningen och när hon föddes 5 veckor förtidigt och inte orkade amma späddes det på ännu mer. Natten mot tredje dagen sa jag att nu tänker jag flaska, inte ens då blev vi stöttade. Om jag inte börjat flaska hade vi fortfarande behövt vara kvar på prematuren. De jag egentligen vill säga är tack för att ni skriver så öppet om flaskning och alla fördelar med det! Min mamma sa häromdagen: ”Du gör som Läckbeg och hon är smart” ☺️

  32. Åh, vad jag önskar att jag vart lika stark som du när mitt barn kom. Det var så många dom pressade mig med amning och ja, jag hade supermycket mjölk – så mycket att jag donerade till mjölkbanken i mängder – men jag mådde så otroligt dåligt av själva amningen. Som någon beskrev tidigare; ren och skär ångest när det var dags och en panikkänsla i kroppen vid varje sug. Så att jag helst bara ville knuffa iväg honom. Och alla de här känslorna som var så förbjudna och skuldbelägga tog kål på mig. Jag hamnade i mörker och där någonstans sa en mödravårdspsykolog att det var dags att trappa ner. Att pappan fick börja ge på flaska. Och successivt började ljus också komma tillbaka i livet och jag kunde börja njuta till fullo av att vara mamma. Idag har vi det hur bra som helst och vi har en otroligt bra relation, sonen och jag.

    Så alla som kommer med sina fördomar och kommentarer att alla minsann ska amma; allt är inte svart eller vitt. Det är väldigt tydligt att ni har svårt att sätta er in i andras livssituationer, eller acceptera att alla har olika erfarenheter och upplevelser. Försökt att vidga era vyer, och tänk på att alla är olika.

  33. Min förstfödde, är en son som vägde 4.260 g och 52 cm lång.
    Amningen funkade inte. Det gjorde så fruktansvärt ont. Jag fick såriga bröstvårtor och mjölkstockning. Inget hjälpte. Vi fick inte till någon bra och fungerande amning. Detta förstod BVC den dag när jag kom dit med handdukar virade runt brösten för att allt annat skavde mot bröstvårtorna! Jag mådde jätte dåligt och grät över att jag inte kunde amma min pojk, han behövde säkert en hel del tänkte jag 😉
    Så jag fick sitta och pumpa ut mjölk, vilket också gjorde ont och tog tid. Men jag fick ialla fall börja ge min son mjölkersättning. Och sakta men säkert mådde jag bättre och insåg att jag hade inget alternativ. Min son växte och fredagen. Han fick lika mycket närhet och kärlek såklart. Han blev dessutom den friskaste i sin skolklass. I princip aldrig sjuk. Har aldrig haft influensor eller kräksjuka. Knappt ens förkyld.
    Detsamma gäller hans två år yngre bror som ammade endast 3-4 månade och fick ersättning upptill, för den gången hade jag helt enkelt inte tillräckligt med mjölk i brösten.
    Så, även om de inte ammades ”enligt normen”, så har de gått bra för dem ändå! Friska, pigga, starka och trygga 🙂

  34. Tycker det är galet hur man kan välja bort modersmjölk som är det bästa som finns för ett barn för att ge den socker, fluor (nervgift) och maltodextrin av märket Nestlé som till 100% är GMO majs. Vansinnigt ignorant och obildat. I mina ögon är det rena barnmisshandeln. Galet dålig förebild borde inte vara lagligt att blogga och uppmuntra såna här galenskaper.

    1. Camilla: Och föräldrar som inte KAN amma, och t ex adoptivföräldrar osv. – Är de också barnmisshandlare?

  35. Tack!!!

    Jag fick mitt första barn för 5 veckor sedan. Jag hade verkligen sett fram emot att amma, och stålsatt mig inför ömma bröstvårtor, vakna nätter osv. Jag hade alltid trott att de föräldrar som gav ersättning gjorde det för att de inte orkade amma, eller för att det gjorde ont mm.

    Men så fick jag ett barn som inte KUNDE amma. Han gapar för stort och får inte tag på bröstvårtan. BB-personalen sa att det var ovanligt, men att det händer. Det spelade alltså ingen roll vad JAG gjorde eller hur mycket jag ville, min son kunde inte amma. Så vi ger ersättning och nu är han världens lugnaste och nöjdaste bebis.

    Så ett enormt tack till dig Camilla, för att du lyfter denna känsliga fråga och hjälper oss andra ”flaskmatare” att tvätta bort det dåliga samvetet.

  36. Prova färdigblandad ersättning i tetra, ursmidigt ha med särskilt om barnet äter den rumstempererad.

  37. Så bra skrivet!Det stärker mig som mamma,fick en förlossningsdepression då min dotter var 2 månader.Kände otrolig press gällande amningen,oron och tankarna tog över.Tyckte att jag var sååå urusel som inte kunde amma mitt barn.Min läkare fick tillslut säga åt mig på skarpen,att flaskmatning är precis lika bra!Gav upp amningen,ett svårt beslut men hade inget val.Var tvungen att se till min egen hälsa oxå.Vår dotter är 1,5 år och en helt fantastiskt underbar och trygg tjej❤️

  38. Är väl helt fantastiskt att vi kommit så långt så vi själva bestämmer hur våra egna ungar ska få mat! Amma eller flaska, huvudsaken är att bebis blir mätt.
    Tänk vad mycket tårar, panik och skrik jag hade besparat mig om jag provat flaska med min första för 11 år sen. Hade en ” klassisk” BVC tant som manade på mig med amningen trots att bebis var mer än missnöjd. Som ung förstagångsmamma så är man otroligt känslig för tips och råd mm. Önskar SÅ att jag bara spolat ner hennes råd i toan och gett bebis flaska. Nu vet jag bättre.

  39. Jag anser att man kan prova med första barnet. Inte avfärda innan man försökt. Tillhörde dom (innan jag fick barn) att amma ska man göra. Tills han låg där vid bröstet så var det inte min grej, det gav mig ångest inför varje matning. Men jag kämpade på för att man ”ska” amma, i 10 veckor. Sen vi började flaskmata är killen nöjd, om det beror på att han blir mättade eller för att jag är gladare vet jag inte MEN sluta hetsa kring amning. Det är inte för alla, även om det är naturligt så är det ingen som skiter med öppen dörr på offentlig toalett heller.

  40. Varför pratas det om antingen helamning eller inte amma alls? Amma så mycket du vill/kan/orkar och ge ersättning resten och var glad åt minsta lilla bröstmjölk du kan ge ditt barn! Om själva amningen känns jobbig finns det bra bröstpumpar att pumpa ur med (åtminstone en gång om dagen klarar/orkar de allra flesta) och sedan kan man (eller någon annan) mata med drickskål eller flaska. Har verkligen de mammor som väljer att inte amma fått den information de behöver för att ta ett välgrundat beslut? Modersmjölk är idealisk föda för barnet och innehåller alla de näringsämnen, hormoner, enzymer, antiproteaser, antimikrobiska faktorer, peptider, levande celler, antikroppar och triggerämnen som utvecklar barnet på bästa sätt. Dessa ämnen finns inte i mjölkersättning som är industriprocessad och endast innehåller näring. Bröstmjölkens ämnen stimulerar och utvecklar bl.a. immunförsvaret (på lång sikt och direkt); hjälper till att förebygga allergiska reaktioner; hjälper barnets tarmväggar att mogna; stärker en hälsosam bakterieflora i tarmen; är en skyddsfaktor för plötslig spädbarnsdöd och kan skydda mot ohälsa senare i livet bl.a. när det gäller övervikt och diabetes. Allt detta finns vetenskapligt belagt! Det handlar inte om skuldbeläggning, alla har rätt att bestämma själva (och KAN man inte amma så kan man inte, ingen kan göra mer än sitt bästa), utan om att se till fakta och ta ett välinformerat beslut. Inse att det är ett viktigt beslut och att det handlar om en kort tid av ens liv som KAN få stora konsekvenser för barnet (och mamman – de som ammat löper minskad risk att få bröst/äggstockscancer och typ 2 – diabetes)!
    Kolla jämförelsen av innehållet i bröstmjölk och mjölkersättning som Westminister University, Canada gjort (finns bl.a. på http://www.amningshjalpen.se/allmant-om-amning-2. Gå till ”näringsinnehåll” i listan), eller Amningshjälpen, Rikshandboken för Barnhälsovård, WHO, och prata med personalen på BB och BVC etc.

  41. TACK som fan för detta blogginlägg <3 känner mig sämst, värdelös och som världens värsta mamma för att jag inte kan amma mitt barn som kom till världen alldeles för fort och därmed fick ligga på Neo 14 dagar. Det jävla pumpande gör mig knäpp. Jag orkar inte mer. Huvudsaken är väl ändå som du skriver- att ungen får mat. Hur spelar kvitta. TACK igen för de peppande orden! Tror inte du förstår hur mkt det betydde för mig att få läsa detta just nu. KÄRLEK!

    1. Camilla: Vet du skit i att pumpa och ge flaska om DU mår bättre av det. Ditt barn kommer må bra om du mår bra. Kram!!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..