Extrajobb

Camilla: Har ju börjat fundera en del på det här med extrajobb allt eftersom barnen blir större. För mig har extrajobben varit en stor del av det som format mig som människa vad gäller min syn på arbete och ekonomi. Det har lärt mig pengars värde, och har gett mig en uppskattning för det jobb jag har idag. Och jag kommer definitivt göra allt i min makt för att mina barn ska få samma upplevelse, med sommarjobb så småningom, extrajobb vid sidan av studierna osv. Det kommer inte vara några stekta sparvar som flyger in i munnen på dem, det tycker jag är oerhört viktigt. Vad har jag då haft för extrajobb genom åren?

  1. När jag var 11 år började jag sitta barnvakt för min lärarinnas barn, Anders och Niklas. Om jag minns rätt var de cirka 4 år respektive strax under året då, och jag satt regelbundet barnvakt för dem.

 

  1. I högstadiet hade jag två kyrkorelaterade extrajobb. Dels städade jag församlingshemmet en gång i veckan, dels spelade jag och några kompisar minst nån gång i månaden under gudstjänsterna. Och nej, vi var inte en kyrklig familj alls, men som på alla små orter var kyrkan ändå en samlingsplats, alla barn gick i kyrkans barntimmar osv, (och även i Philadelphias barnverksamhet) så det var inget religiöst engagemang kring det. Har en barnatro men är inte aktivt troende (om någon nu undrade.)  Men jag har tillbringat många timmar i kyrkan och har spelat mycket kyrkomusik i mina dar. (jag spelade piano och fiol.)

 

  1. Första riktiga sommarjobbet var på Fjällbacka minigolf. Vi skötte kiosken, caféet, tennisbaneuthyrningen och minigolfen.

 

  1. Andra sommarjobbet var på servicebutiken på Tanum Strand. Sitta i kassan, packa upp varor mm mm. Cyklade dit och hem varje dag så var nog en av mina mest vältränade somrar…. (gissar att det är cirka en mil dit enkel väg?)

 

  1. Sen blev det jobb på SE-banken i Strömstad. Vi satt i källaren och räknade pengar som lämnades in via serviceboxarna som fanns då, plus stora spannar med mynt för hand, eftersom parkeringsmätarna i Strömstad tog både norska och svenska mynt – och det klarade inte myntsorteringsmaskinen av att hantera…

 

  1. Några somrar blev det sedan min pappas bokaffär som han öppnade i Fjällbacka. Var underbart att ha som jobb att sälja böcker, ett av mina roligare sommarjobb – kanske inte helt överraskande… Hade det sommarjobbet både slutet på gymnasiet och första åren på Handelshögskolan.

 

  1. Under hela studietiden på universitet, dvs Handels i Göteborg, så jobbade jag extra som croupier för Cherry Casino. Många sena kvällar på haken runt om i Göteborg. Jobbade de flesta helger och en del vardagskvällar också när de behövde extrapersonal. Ett slitigt jobb, men var det jag hittade som bäst gick att kombinera med studierna.

Sen blev det examen och ”riktigt” jobb, så extrajobbens tid var över. Men jag är oerhört tacksam för vartenda ett av dem, allt ifrån blöjbyten på lille Niklas, till städningen av församlingshemmet, söndagarna med ”Blott en dag” på fiol, kassajobben, myntsorteringen, alla fulla killar som välte öl över alla korten på Black Jack-bordet – ja alla har de lärt mig något. Och de har framförallt lärt mig värdet av hårt arbete och vad det krävs för att överleva. Även om min situation nu ser annorlunda ut, är detta en lärdom jag ständigt bär med mig.

 

Simon:

Som Camilla skrivit ovan så har vi pratat endel om sommarjobb och då kommer vi direkt in på de jobben som vi själva hade på sommaren eller som extra jobb när man pluggade. 

Jag älskar de sommarjobben jag har haft, kanske inte just i den stunden när jag utförde dem, men jag lärde mig så otroligt mycket av dem och de gav mig väldigt mycket mer än bara lite extra pengar, de gav mig extremt mycket motivation och jag visste var jag definitivt inte vill hamna någonstans.

Mitt första sommarjobb var i ett storkök som gjorde och paketerade mat till olika boenden och det var väldigt lärorikt, men var ganska ung vid tillfället och det blev ganska enkla och lite tråkiga uppgifter, skala 20 kg potatis 5 kg lök osv osv. Men mot slutet av sommaren hade jag byggt upp lite förtroende och gick vara med mer och mer i själva matlagningen och fick till och med baka lite kladdkaka och skicka med leveranserna.

När jag var 16 fick jag mitt första ”riktiga” sommarjobb då jag ersatte en annan person, kommer aldrig glömma den sommaren, jobbade på ett gjuteri i Hultsfred och skulle sköta en maskin under ett skift, för det var just det vi jobbade i skift. En vecka 06-14 måndag till fredag för att nästa vecka jobba 14-23 måndag till torsdag och samtidigt tränade jag på elitnivå och var med i landslaget, jag kan säga att jag har aldrig varit så slut som jag var den sommaren tror jag, men efter de åtta veckorna var avklarade och jag hade börjat få ut min lön så kunde jag gå och köpa mig en halvakustiks gitarr som jag hade sparat till, och den har jag kvar än idag och när jag spelar på den kan jag fortfarande komma att tänka på den sommaren och alla de timmarna som spenderades i den varma och högljuda industrilokalen. 

Efter den sommaren kan jag säga att min motivation till att studera aldrig har varit högre och jag var mer närvarande än någonsin på lektionerna, för var det något jag hade lärt mig var det att jag inte ville jobba på en industri för resten av mitt liv. 

Sommaren efter fick jag ett vikariat på en saneringsfirma och spenderade en hel sommar med en dammsugare och vet inte hur många kvm golv vi lyfte upp och rengjorde under, men det var ett jobb och trots att jag inte trivdes med det så gjorde jag det och visste att det bara var tillfälligt. 

Efter studenten var det mycket snack om att det inte finns några jobb och att det var så svårt och man skulle skriva in sig på arbetsförmedlingen, jag var på ett möte och efter de pratat i en minut så kände jag bara att jag måste härifrån, detta kommer aldrig att leda till ett jobb.

Hur skulle jag göra då för att få tag i ett jobb, svaret var för mig enkelt. Jag tog den lokala telefonkatalogen (fanns fortfarande katalog på) och slog upp företagsdelen och började ringa företag efter företag i bokstavsordning tills jag fick någon som kunde tänka sig att träffa mig på en intervju, det tog mig fyra timmar ringande sen hade jag fått en intervju som ledde till ett jobb. 

Så att säga att det inte finns jobb tror jag inte på, det handlar snarare om vilka jobb man är beredda att ta. De jobb jag känner att jag har lärt mig mest av är de jag gillat minst, och de har fått mig att kämpa hårdare för att kunna söka mig vidare och till sist hamnade jag på ställen där jag trivs och det är där jag presterat som bäst. 

 

 

  1. Linda skriver:

    Vilka jobb menar du att man ska vara villig att ta? Vill gärna veta vilka arbeten du ser ner på Simon? Men skönt för dig att du nu kan glida fram på en räckamacka pågrunf av Camilla. Du måste ju kämpat väldigt mycket :p

    1. Simon: jag ser inte ner på några jobb, men finns jobb jag haft som jag inte trivts med. Jag mådde som sämst när jag jobbade natt och det berodde mer på tiderna än arbetsuppgifterna:) Lever inte räkmacka på någon, kämpat hela mitt liv och fortsätter med det för att jag älskar utmaningar

  2. Arbetsförmedlingen har fått häcken full de sista 10 åren av att göra en massa annat än att just göra de dom ska va till för. Nämligen tipsa om jobb bl.a. dom hinner inte. Det har blivit helt sjukt allt. Du får anmäla dig där, få en kontaktperson som knappt hinner prata med dig. Du får 30 min under stress liknande former berätta vem du är o var du ev vill o kan. Mors o goodbay…

  3. Britt skriver:

    Håller med dig Sarah och förstår dig! Allt är inte så himla enkelt, bara för en lyckas behöver inte det vara någon sorts mall för alla andra.

  4. Sarah skriver:

    Blir alltid lika provocerad när någon säger att det inte är svårt att få jobb, att det bara handlar om vilka jobb man är beredd att ta. Det är en sån käftsmäll mot de som kämpar dag ut och dag in med att hitta ett jobb (och kanske kämpar med språket, med sjukdom, med personligheten, med geografin, etc som ev. kan begränsa jobbmöjligheter), så jag förstår verkligen reaktionerna i det här kommentarsfältet. Det är också alltid lika märkligt att man stödjer sin tes med att man själv lyckades få ett jobb utan problem. Som om det är bevis för hur en samhällssituation eller andras verklighet ser ut. Jag har t ex lätt för skolan och har seglat genom universitetsutbildning med hög betyg och hade ganska lätt att få mitt första ”riktiga” jobb. Med din logik Simon så borde jag vara helt oförstående inför varför inte alla läser på univeristet, får höga betyg och därefter kammar hem ett bra jobb. Jag lyckades ju.

  5. Britt skriver:

    Arbetsförmedling är väl precis som det låter, de förmedlar arbete om det finns något arbete att förmedla! Precis som en mäklare som förmedlar hus och bostadsrätter som är till salu, finns det inga boende att förmedla så förmedlar de inga!
    Många lediga arbete är inte ens anmälds till arbetsförmedlingen. Ansvaret vilar på en själv att också söka via andra kanaler. Och det tror jag många gör också! Men som sagt, inte lätt att hitta ett arbete idag, speciellt svårt är det för ungdomar.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..