Rapport om Nemi

En liten statusrapport om situationen med nemi

IMG_7289

 

Hej! I’m back!

Ni som följer mig på insta vet ju att jag haft lite mycket på sistone och tusen bollar har tappats mellan stolarna för min del. Inklusive bloggen. Har varit lite ”survival mode” för min del sista veckorna men har nu gjort en välbehövlig rensning i min kalender, och tar nya tag.

Och något som många av er frågat om är ju min älskling Nemi. Vi har ju haft problemet ända sedan Polly föddes att hon börjat bajsa och kissa inomhus – och inte i lådan…  Tror inte det bara är Pollys ankomst som utlöst det, utan det var nog helt enkelt bara det som blev droppen – hon var inte jätteförtjust när vi skaffade de andra tre katterna heller.

Och tyvärr går det ju inte att fortsätta ha situationen med en katt som dagligen kissar och bajsar inomhus, på skor, på mattor, osv osv. Men innan vi överväger t ex omplacering ville jag prova allt annat. Så vi var på Bagarmossens djursjukhus för ett par veckor sedan för undersökning, och jag fick då lite råd om saker jag kunde prova. Bland annat att sätta det lugnande medlet Felliway i eluttag i det rum där Nemi är mest, och även att strö ett lugnande medel på katternas mat. Plus fler lådor. Och jag har provat både de två förstnämnda tipsen – plus att vi nu ställt en kattlåda i hallen. Egentligen har vi ju inte velat ha en kattlåda där, som första sak man möter när man kommer in i huset. Men nöden har ingen lag, och det har faktiskt hittills funkat! Nemi går på den lådan och har bara gjort två ”olyckor” och det var medan jag var bortrest en vecka till Zambia, och hon blir alltid lite orolig när jag är borta.

Så vi hyser försiktigt hopp att det kan lösa sig. Jag vill ju inte behöva omplacera henne, samtidigt vill jag ju inte hon ska vara stressad och olycklig. Egentligen passar ju vårt hem inte henne. Det är för många barn, för många andra katter, för mycket liv och rörelse för hennes smak. Hon är gladast när bara jag och hon är hemma, och jag tror att drömhemmet för henne egentligen skulle vara hos någon stillsam pensionär som är hemma mycket och inte har massa barn och djur runt henne. Men samtidigt älskar hon mig och det skulle ju vara en stress i sig för henne att behöva bli omplacerad ännu en gång. Plus jag skulle sakna henne något vansinnigt.

Så nu kör vi på så här och ser hur det går. Skulle beteendet börja igen, får vi ta oss en funderar till på vad som är bäst för henne. Men just nu går det bra. 🙂

  1. Jossan skriver:

    Hade samma problem med min katt när vi skaffade en kattkompis. Testade feliway, var hos veterinären och tog olika prover, skaffade en extra kattlåda – allt utan resultat. Sen träffade vi en veterinär som tipsade oss om zylkene, ett kosttillskott för katter och hundar, egentligen helt utan bevisad effekt men det har verkligen fungerat för oss!

  2. S skriver:

    Har själv skaffat katt för andra gången och trodde aldrig jag kunde bli så fäst vid det lilla pyret som jag är. Världens (tycker jag :)) goaste katt. Ska nu igen vara borta från henne en vecka o bryr mig för henne…hoppas det löser sig med er Nemi. Det tråkiga är om man behöver placera om det djur man haft från början… har man tre andra katter så är det inte så konstigt. Annars läser man ofta att det djur som fanns först i familjen inte kommer överens m det nya så då placeras den första hunden / katten bort…lycka till ❤️

  3. Linnea skriver:

    Min katt blev svartsjuk på mitt ex.

    Han är lycklig att matte är singel 🙂

    Det är han och mamma! Hihi

  4. Maria skriver:

    Som nån sa här tidigare, lite miljöombyte kanske vore bra. Mamma Gunnel kanske vore villig till lite sällskap. Skulle hon inte trivas där så är det ju lätt att flytta hem henne igen. Äh det är så lätt att hitta de bästa lösningarna på nån annans problem 😂 Hoppas det löser sig på bästa sätt för allt och alla.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..