”Löpning är till för alla kroppar – alltid”

womensrunning2

På omslaget till senaste numret av amerikanska Women’s Running hittar vi modellen Erica Schenk, som har varit passionerad löpare sedan barnsben.

Ger man sig in i löparsvängen får man räkna med att höra en massa snack kring kroppar och vikt. Tidigt i min löparkarriär fick jag höra att det var viktigt att hålla nere vikten om jag ville få några resultat.

Att träna styrka och lägga på sig en massa (tunga) muskler var inte heller att rekommendera. Det tugget gjorde mig ganska snart less eftersom syftet med min löpning aldrig har varit att bli snabbare till varje pris. Framför allt har jag uppskattat löpningen för att den är enkel att utöva, tidseffektiv och rolig. Men visst, någonstans i bakhuvudet visste jag ju att jag enligt många inte hade ”löparkropp” och i svaga stunder kändes det lite trist. Som att det liksom inte var någon idé att springa alls eftersom jag inte hade de ”rätta” förutsättningarna.

Därför blir jag så glad över den utveckling jag har sett den senaste tiden i träningsvärlden. Vi börjar (äntligen!) röra oss från den något ensidiga uppfattningen om hur en löpare ”ska” se ut och en uppfriskande mångfald träder fram. För den som har befunnit sig i startfållan i valfritt lopp vet ju redan att löpare kan se ut på alla upptänkliga sätt och dessutom att kroppsformen inte säger ett smack om löparens kapacitet.

Häromdagen bloggade jag om underklädesmärket Aeries lyckade kampanj AerieReal med oretuscherade modeller som genererade en försäljningsökning med nio procent. Idag hittade jag en fantastiskt inspirerande bild i mitt Instagramflöde, det är omslaget av nya numret av amerikanska löpartidningen Women’s Running. Där återfinns modellen Erica Schenk, som har varit en passionerad löpare sedan barnsben. På frågan om hur hon ser på uppfattningen att en löparkropp är lika med en supersmal kropp svarar hon:

”Some women believe that since they have curves they can’t run or shouldn’t run. Running is for every body anytime.”

Amen!

  1. anna skriver:

    Jag håller inte med om att ”löpning är till för alla kroppar – alltid”. En i grunden frisk kropp är gjord för att röra på sig, ja, men varken övervikt eller undervikt (eller överträningssyndrom, utbrändhet, influensa etc) ger något bra utgångsläge för den belastning som löpning faktiskt medför.

    Jag gissar att du med ditt inlägg vill visa att man inte behöver vara pinnsmal för att ”få” springa, men bilden behöver fortfarande nyanseras.

    1. Alla kan inte bli marathonlöpare men de flesta kan ” gå,lunka,spring” en slogan
      Från 70-talet
      Är marathonlöparen men
      Sprang på skoj fem km
      Blomloppet där var det många som tog det lungt

  2. Sprang precis en halvmara i Chicago och de som verkligen vill se att alla kan springa borde bege sig till ett lopp här. Det finns visserligen många som inte springer som skulle behöva också…

  3. Joggar skriver:

    Något off topic: Det här fick mig dock att minnas … när jag för många år sedan, i början av min blygsamma ”löparkarriär”, av misstag råkade anmäla mig i elitgruppen i ett lopp. Först när startskottet small och alla rusade förbi mig i ”hundra” så förstod jag att något var fel. Än mer pinsamt blev det sedan när de duktiga i nästa startgrupp sprang ifatt och förbi. Nåja, man lär sig 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..