Ett mejl som gjorde mig väldigt rörd

jumpforjoy

Jag tror inte jag är ensam om att ha en tendens att låta negativa kommentarer ligga och nöta.

Istället borde jag ju ta till mig och glädjas åt de positiva som ju är i majoritet. Ni som följer Facebooksidan för Maratonpodden kanske såg en diskussion där i förra veckan, som bottnade i en kommentar på en annan Facebookprofil. Jag blev väldigt ledsen och sårad av den kommentaren, som jag uppfattade som orättvis och elak.

Men hur som helst, det är bara att skaka av sig och inse att alla inte förstår hur man menar. Att alla helt enkelt inte gillar det man gör och så måste det få vara. Man är inte det man producerar och presterar, samma sak gäller ju inom idrotten.

För några dagar sedan trillade det in ett mejl i inboxen som handlade om just Maratonpodden. Här är ett utdrag:

”Det här med podcasts har aldrig varit något för mig. Jag har haft svårt att finna tid och tillfälle för att helt enkelt ta mig tid till att lyssna på podcasts. Nu har jag nyligen fått en ny tjänst i jobbet som innebär att jag pendlar cirka 35 minuter med bil enkel resa till och från jobbet. Vilket är utmärkt för podcasts i bilen.

Och eftersom jag drömmer om att avverka ett maraton så är din podd given i bilen. Jag arbetar som polis i Lund och bor i Helsingborg. Vägen hem från Lund, efter ett arbetspass som kan innehålla precis vad som helst är din podd en gudagåva. Jag vill helst springa hela tiden, varje dag. Detta är dock en omöjlighet och jag är glad om jag kan springa fyra gånger i veckan, men med podden känns det iallafall som att jag är halvvägs ute i spåret. Trots att jag bara är på väg hem från jobbet. 

Det känns fantastiskt att kunna ’följa med’ en sådan löparprofil som du har blivit, utan att ha ett ’nästintill ohälsosamt förhållande’ till träningen. Inte den där hetsen att löpning är tokfett, men bara om man springer sub 33 på milen eller sub 3 på maran. Du inspirerar och peppar!”

Du som skrev det här mejlet anar inte hur mycket dina rader betyder. När man som jag verkar till 100 procent i sociala medier och mestadels jobbar på egen hand, betyder feedbacken från er läsare ALLT.

Jag har ingen stor redaktion som jag har måndagsmöten med, jag har bara mig själv och min dator (okej då, rätt så ofta får sambon vara med på ett hörn och tycka till om saker ”från en killes perspektiv 😉 – det är därför jag är så oerhört mån om att ha en nära kontakt med lyssnare, läsare, följare.

Ja, helt enkelt med mina sociala medier-vänner! Ni är bäst!

(Bilden ovan är ett glädjeskutt från igår!)

  1. Mari skriver:

    Underbart 🙂

  2. Hanna skriver:

    Vilket fint mail! Förstår att du blev glad.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..