Separationsångesten inför förskolestart

Valet om förskola närmar sig. Och jag kollar in det jag vill kolla, nu in i det sista. Åh, jag vill så gärna att det blir bra! Att vårt val blir det bästa för oss.

Men jag tror verkligen att det är dags för Kane-Lee att börja förskola. Jag blir mer o mer övertygad. Men samtidigt så växer en liten klump i magen hos mig. Shit, jag ska alltså lämna bort min lilla älskade Kane-Lee FEM DAGAR i veckan. Flera timmar om dagen!!!! Asså, det känns helt sjukt! Va ska jag göra alla dagar? Okej, jag vet att jag kommer att jobba. Men hur ska jag klara av att vara utan min lilla teammate såå mycket?!

Hur vänjer man sig med det? Eller tyckte ni bara att det var skönt?

Nånting har hänt dom senaste veckorna. I samband med att pappa B velat steppa in lite mer, så har jag kunnat tacka Ja till fler jobb och uppdrag kvällstid. Förra veckan hade jag två kvällar då jag kom hem sent, och det är verkligen nåt nytt. Framförallt så är det nytt att jag kunnat njuta av att vara iväg och fokusera på nåt annat och inte bara tänka på min son och vilja gå hem. Jag har nog haft svårt att släppa kontrollen. Men på sistone har det känts ganska bra. Mycket handlar nog om att Kane-Lee är så trygg och bara vinkar ”hej då” glatt och ger mig en puss när jag går. Och det känns så fint. Jag känner mig faan stolt över vilken trygghet jag har lyckats ge min son under sitt första år.

 

 
Nu handlar det bara om att få mig att känna samma sak 😉 Haha, det kommer va jag som tycker att den här förskolegrejen blir jobbigast verkar det som. Hehe.

Men till dess…. Nu fortsätter vi att mysa. Jag och min lilla teammate. <3

 

 

  1. det var så svårt för oss, både mig o mitt barn. bara jag tänker på inskolningen får jag ont i själen. det var verkligen så tungt, blir fortfarande ledsen över den tiden. att jag inte ”presterade” bättre, var liksom inte närvarande, inte redo, ville inte. då kunde jag (därför) känna precis tvärtom som du, dvs. att jag INTE var stolt, jag hade ju inte tryggat hen alls… När hen gått klart hela förskoletiden kunde jag på en hand räkna de antal gånger som hen ville gå dit på morgonen. Hen ville också alltid hem vid hämtning. Alltid. Och det var ändå en jättebra förskola! Och hen hade massa vänner och jättefina pedagoger. Och nära hem! Maten god! Allt var bra men det skavde på nåt sätt. mitt ansvar och mitt misstag så klart, det ser jag.

    för egen del har det tveklöst varit svårare än vad (jag tror) det varit för henne. jag mår fortfarande dåligt när jag tänker att andra vuxna träffar mitt barn mer än vad jag gör. Inte för att det är något fel i det, utan för att det inte känns naturligt. men jag har verkligen inget annat alternativ, och jag vet så klart att det är bra för henne med skola och vänner, andra vuxna och annat.

    Men jag tror inte alls det kommer bli så för er, ni har en annan relation och du kan verkligen se att han är redo och behöver det här. det hjälper! för när han mår bra mår du bra, och tvärtom. att han är så trygg i er relation något som kommer hjälpa honom att nyfiket hitta nya relationer och massa äventyr!

    det kommer bli apbra, lovar! fortsätt bara vara så där ärlig mot dig själv och försök vara ”här och nu” när det gäller (man orkar faktiskt inte vara det hela tiden!:)

    1. Fy va hemskt att höra. Det där är ju en fasa. Samtidigt kan man alltid va efterklok, du gjorde det bästa som du klarade just då. Va inte för hård mot dig själv, du älskar ju ditt barn.
      Jag hoppas att det blir en finare upplevelse för oss. ?

  2. Första dagen jag lämnade henne gick jag hem, satte mig och grät och stirrade sen i väggen tills jag skulle hämta. Detta var tre månader sedan och hon älskar det. Börjar le och fnissa förälskat när jag frågar om vad de gjort idag. Vi hade 1-2 veckor i början då hon blev ledsen precis när man lämnade men sen blev glad igen men nu är det b ah hejdå då pappa! Hon äter och sover och följer deras rutiner på ett sätt hon aldrig gjort hemma haha! Det är verkligen häftigt att få se en annan sida av sitt barn och tänk alla nya fina relationer de får. Ett eget sammanhang där de känner sig hemma med sina pedagoger och kompisar. Vi måste peka på bilderna av varje unge som går där innan vi går hem haha!

  3. Jag tyckte det var hemskt med förskolestart Min son var 3år!och han 0tyckte inte det var roligt alls!Känns fortfarande i magen (9månader senare)att lämna honom även om han nu trivs jättebra och bara går 12tim /veckan

  4. Det är värst för oss föräldrar ? När vi fick lämna vår dotter själv första gången under inskolningen en liten stund så gick jag och min man till ett fik alldeles nära förskolan och jag bröt ihop totalt och hulkgrinade över att vår lilla tjej inte skulle vara hemma med min man längre. Jag kunde inte greppa att jag inte skulle veta exakt vad hon hade för sig om dagarna. Men det visade sig ju att hon älskar förskolan och hon lär sig så otroligt mycket. Jag hade inte riktigt förstått vidden av pedagogiken som bedrivs! Det är så otroligt bra!

  5. I början var det som om hjärtat slets ur kroppen men rätt snart blev det väldigt skönt – för oss alla, tror jag. Utvecklingen tog jättesprång, det sociala samspelet framför allt. Mina barn ville inte gå hem!

  6. Jag kände precis som du! Var så orolig… Men det gick hur bra som helst!
    Och det är sååååå skönt att få tillbaka lite av sitt ”gamla liv” igen, med jobb och lite egentid.
    Som ensamstående tror jag vi försöker vara helt perfekta mammor (som kompensation?) och i mitt fall har det resulterat i ett visst kontrollbehov. Nästan så jag har tänkt att ingen annan än jag kan ta hand om mitt barn.
    Det är nyttigt för både mamma och barn tror jag att komma ifrån varandra lite, att få längta och lära sig nya saker på annat håll. Sen hem igen till tryggheten 🙂

  7. Jg förstår att du har ångest men faktum är att det är bra för dem (om de inte börjar för tidigt och inte går för länge) att gå på förskolan. Mer intryck, stimulans, socialisering med andra och ni får tillbaka vuxenlivet. Oerhört viktigt att ni väljer en förskola som ni älskar och alltid känns bra dock.
    vivianne treschow blogg.alltforforaldrar.se/viviannetreschow/

  8. Ja det är verkligen bra gjort att du fått honom så trygg, jättebra mamma-insats! 🙂 Jag har aldrig heller kunnat lämna mina barn flera timmar 5 dagar i veckan, det har bara varit några dagar i veckan och inte hela dagen. Mer för det sociala och att vara med andra vuxna än mig. Jag har haft turen att kunna jobba flexibelt, som jag tror du har också. Då behöver man inte köra in dom på ett 9-5 dagis-schema om man inte vill, tycker jag. De flesta kansek gör det men det ska du inte känna dig manad att göra om det inte behövs. kram!

  9. Hej hej, jag tyckte det var jattejobbigt i borjan. Jag grat efter jag lamnade och kande sa mycket angest. Men sa fort jag markte att han hade jatteroligt, att han larde sig massor med nya saker, sa kande jag bara att det var en positiv upplevelse. Jag kunde da slappna av och njuta av att vara pa jobbet och hitta mitt nya jag som inte bara var mamma utan jag kunde liksom vava in det med mig, flummigt kanske. Men som Therese skriver ocksa sa blev jag en annu battre mamma, jag tyckte inte jag var dalig innnan men nu kande jag att jag tickade alla boxar.
    Jag har iofs aldrig behovt ha min son pa forskola mer an 2 dagar i veckan men det ar dels en penga fraga (bor ej i sverige) men ocksa for att farmor vill ha honom ocksa.
    Kanns som jag ger min son det basta av alla varldar med forskola och farmor och jag jobbar bara 4 dagar i veckan. Jattefin balans for oss.

    Lat det ga en liten tid innan du utvarderar, det kanns jobbigt i borjan och ar en omstallning som ni bada behover landa i.

    Det kommer bli toppen! Och om du inte ar nojd med forskolan du valjer i slutandan sa ar det inte mer an att du far byta.

    Kram

  10. Jag kände som du, hade jättemycket separationsångest innan förskolestarten och väldigt mycket beskyddarinstinkt över min son. Sen började han och man insåg rätt snart att de där timmarna de är på föris går rätt fort. Plus att de sover en stor del av den tiden. Och det var skönt att ‘bara vara jag’ några timmar om dagen, det gjorde mig till en bättre, mer närvarande förälder när jag väl var med mitt barn alla andra timmar på dygnet. Min son fick dessutpm bättre rutiner med både mat och sömn iom föris vilket underlättade för oss. Lycka till med allt!

    1. Hoppas du har rätt ☺️️
      Nu sover ju min son sjukt lite. Men rutinerna kanske även får honom till att vila mer ? Hoppas på det bästa. Tack!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..