Gör om gör rätt!

Foto: Kamille Dorr


​Ni som följer mig på Instagram har kanske sett att jag nu slutat
på vs efter bara en dryg månad. Några av er har frågat varför, och jag tänkte förklara lite kortfattat. Först av allt så var det ett otroligt planerande och mixtrande med bilen, eftersom vi delar på den och jobbar olika och väldigt oregelbundna tider. Bussen är inget alternativ, så vissa dagar har Austins snälla pappa och syster (som bor helt på andra sidan stan) fått köra mig. När jag fick ett jobb dit jag kunde gå på 15 minuter istället insåg jag att det skulle göra våra liv så mycket enklare.

Men jag tyckte inte om arbetsklimatet. Visst är det som att jobba i en godisbutik så man blir glad av att se produkterna, men till exempel så sprutas det parfymer så jag blir tokig i hjärnan. Dessutom att man ska försöka sälja på kunderna minst fyra bh:ar, och helst även en passande parfym. Kanske är det för att jag inte är en säljperson, men jag tycker inte om att behöva låtsas älska allt och uppmuntra till att spendera mer pengar på produkter jag inte ens gillar själv. De dagarna jag var säljare på golvet var det liksom 150% kundfokus, hade jag kunder i min avdelning (som jag dessutom redan frågat om de ville ha hjälp men de tydligt visat att de inte ville) så kunde jag ändå höra i headsetet ”Amanda why are you not selling to your customers!! Go sell fragrances!!!”. Ja, ni fatta, det var frustrerande och stressande.. Jag har aldrig varit en person som står still och glor när jag jobbar, men att följa efter folk i hälarna eller flika in i deras konversationer bara för att försöka få mitt namn på den transaktionen känns så onaturligt och ”fake” och jag tyckte verkligen inte om det.

Sen var det väl lite andra småsaker såsom arbetstiderna (tidigaste skiftet var 5 på morgonen och senaste slutar man 3:30 på natten), jag klickade med knappt en tredjedel av de som jobbade där (kändes liksom som att de har sån ruljans på folk, särskilt när de är 60+ anställda i butiken, som kommer och går så att vissa inte bryr sig om att lära känna en), schemat för veckan man skulle jobba fick man knappt en vecka i förväg, man slutade aldrig tiden man är schemalagd till utan måste jobba över varje pass minst en halvtimme, osv osv.

Några bra saker, såklart, var att de ger ut gratis produkter varje månad, man fick ha på sig helsvart (haha), och att alla alltid var väldigt serviceinriktade och bra med kunder. Men har man som ett tryck över bröstet varje gång innan man går till jobbet och inte känner att det ens är lite roligt ens när man är på plats, så är det inte värt det.

Nu har jag precis börjat jobba i en lokal, liten butik med fantastiska människor och så fin arbetsmiljö. (För övrigt på andra sidan gatan av vart bilden ovan är tagen!). Jag älskar produkterna och har jätteroliga arbetsuppgifter och ansvar. Perfekta arbetstimmar och jag kan promenera dit. Är så glad och känner att livet känns allmänt roligt! Jag tycker det är jätteviktigt att göra något man känner att man blir glad av. Känns det inte bra, har du ångest av att bara tänka på ditt nästa jobbpass, ja men hitta något annat! Det kanske är lättare sagt än gjort, men försök åtminstone! Det var pinsamt att säga upp sig efter ett par veckor, men så värt det. Gör om, gör rätt!

  1. Ida skriver:

    Lite sen att kommentera men vill ändå göra det och säga att åh, jag förstår precis känslan. Du gjorde helt rätt!! Har jobbat med make up i Australien, och att vantrivas plus säljpressen kan döda den lilla jobbglädje man har. Värt att gå ner både i timmar och lön för att må bättre – menar inte att du gjorde det, men det hade det varit värt. Heja dig för att du vågade följa hjärtat!! Och grattis till nytt jobb!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..