Jag behöver få leva, inte bara existera

186997e5-3309-4ded-98bf-365700c4d736

En 100% oredigerad mobilbild får illustrera detta inlägg. Jag och mina små plåster. Klängiga men ack så goda.❣️Bland pipmuggar, våffelrester och en sabla massa grisiga servetter. #MOMLIFE, ni vet?

Mår lite bättre nu. Jag och mamma har delat upp kidsen mellan oss på så sätt att vi båda fått några timmar helt för oss själva de senaste dagarna. Varit VÄLDIGT BRA. Men känner att jag måste vara försiktig. Efter de första två veckorna här i Hova slutade jag att ha öronproppar i öronen konstant (har haft det hela våren, varit så ljudkänslig pga stress/trött), men nu har de fått flytta tillbaka. Känns sisådär, vill ju inte direkt komma tillbaka till Stockholm i sämre skick än när jag åkte. Känns inte optimalt för det som väntar.

Så nu drar jag i handbromsen. Delar upp kidsen så både jag och mamma får helt egna timmar, och försöker bli bättre på att låta ungarna roa sig själva istället för att konstant vara med och leka eller hjälpa. Behöver inte fylla dagarna med utflykter och upplevelser, vi får roa oss på plats. Har messat vår fina barnvakt och bokat in att hon hämtar Tintan en eller två dagar i veckan när föris kommit igång. Hon kommer ju gå ganska korta dagar till en början, så bra om jag kan få lite mer tid. Tänker också fråga min pappa med fru om hjälp vad gäller Iggys hämtningar. Det jag känner väldigt starkt är att jag måste få tillbaka någon del av livet som bara fokuserar på mig.

Vi har haft många gäster här hos mamma under sommaren, varav en urgullig tjej som ganska nyligen kommit ur sin utmattning. När hon hörde om hur jag/vi har det sa hon nåt i stil med:

”Det första som ryker är att du slutar med allt du tycker är roligt (träffa kompisar osv). Sen plockar du bort träningen. Efter det ruckas matrutinerna. Då brukar sömnen börja krångla. Och sen kommer utmattningen som ett brev på posten. Hur långt har du hunnit?”

Att göra grejer som bara JAG tycker är roligt (träffa kompisar, gå i affärer, se en konsert, läsa böcker etc) slutade jag med för länge sen. Träningen gav jag ju upp någon gång i början av maj har jag för mig, och maten är det som jag berättat sisådär med. Sakta men säkert har livet gått mot att mest bestå av att göra saker för andra. Det kryper i mig när jag skriver det, för SÅ många har gjort SÅ mycket för att hjälpa mig och oss och självklart har jag gjort saker jag tyckt varit roligt det senaste året. Men det är FÖR LITE. Jag behöver MER för att känna att jag LEVER och inte bara EXISTERAR. Känner mig som världens mest otacksamma mänska som skriver detta, och jag vill inte strö salt i såren hos Niklas heller som verkligen gjort ALLT för att underlätta för mig i denna pissiga situation. Men så är det i alla fall – jag behöver MER. Jag behöver LEVA.

6A3BF9E0-3EEC-4AC9-A6B5-733D3A4E2C06

Har fått så oerhört mycket stöd i alla mina kanaler (TACK! 😭😭) och ovan meddelande får bli mitt mantra de här sista dagarna. När föris och barnvakt är på banan kommer jag prioritera mig själv så mycket och så ofta jag kan. Och jag VET att det kommer kännas mycket, mycket bättre så fort vi kommit tillbaka till vardagen. Sommaren har varit underbar på SÅ många sätt och jag är enormt glad att jag lyckats med det jag hade som mål: att ge Iggy mer egentid med bara mig och att ge ungarna en fin sommar med en massa minnen. Men nu är det dags att få flocken på banan igen, så att jag får andningshål och orkar vidare i höst. 🍂

  1. Siri skriver:

    Inga tips, men jag tänker och känner med er båda!! Bra att du känner efter tror jag, även om det inte är så lätt att hitta lösningar. Håller tummarna för en Vanja som mår bättre i höst ❤️

  2. X skriver:

    Det var fint att du delade, alla andra kan ta en liten skärva av det och vara med och skapa en bättre kultur. Gensvaret har varit fantastiskt (överlag), de insinuanta och elaka får verkligen mothugg och folk som kanske kämpar med samma problematik eller är anhöriga kan läsa om allehanda tips och trix och känna sig mindre ensamma.

    Är världens sämsta sjukdom just för att det är så stigmatiserat. Är som att vi lever på Medeltiden och bränner folk på bål för att de här människorna anses ”besatta”. Vi behöver verkligen folk som står upp mot detta med sina egna personer som exempel.

    Ni skapar ju så mkt fint och bra tillsammans? Tycker folk isf är dåliga på att se helheten. Niklas verkar vara en urhärlig person! Är just synen att man inte kan vara en bra och härlig människa och ha psykisk ohälsa samtidigt som behöver ändras 👍🏻. Ni har verkligen bidragit till detta genom öppenhet <3.

    1. FINT att höra! ❣️🙌🏻 vi (båda) känner ju också att detta är viktigt att dela, just på grund av hur få som gör det. Hade Niklas sjukdom varit mer synlig (totalbandagerad i rullstol, typ) så skulle nog färre ifrågasätta hur jag inte ”ställer mer krav” osv. Det är ju fråga om en hjärnskada, en allvarlig sådan. Men som tyvärr inte syns. Men jag håller med – de allra, allra flesta verkar vara med på att vi båda gör så gott vi kan – även om jag bölar av mig här i bloggen emellanåt. Så tacksam för det. 🙏🏻💘🙏🏻💘 Lätt att bli nojig, vill ju verkligen inte framställa den person jag älskar och vill leva med på något annat sätt än den otroligt fina mänska han är. ❣️

  3. Sara skriver:

    Måste bara säga att jag känner igen mig väldigt i stt man bara existerar och inte lever när man har två små barn. Har inte heller läst en enda bok sen min son föddes för 3,5 år sen (däremot är ljudbok superbra att lyssna på innan man ska sova tycker jag!) och träning eller ett socialt liv med vänner har jag inte heller. Man träffar de vänner man kan ingås med tillsammans med barnen liksom, det blir naturligt så. Tycker dock man återfår friheten och livet ju äldre barnen blir, men precis som för er så har vi ”börjat om” då vi har en nyfödd nu. Men jag vet ju att jag kommer återfå massa tid om ett par år! Vad ville jag säga med detta då? Jo men bara att det är nog en sak som alla föräldrar känner igen sig i och att man nog ställer för höga krav om man tror att man kan leva ”som förr” när man har småbarn. Så försök prioritera det som känns riktigt viktigt för dig, så som att hinna med ditt jobb, din träning och ha lite egentid då och då. Sörj inte att du inte kan läsa en bok eller ha ett socialt liv, det kommer tillbaka när ert liv ser annorlunda ut vilket det kommer att göra inom ett par år – I promise!

  4. Ella skriver:

    Hej vanja!
    Jag har aldrig kommenterat förut, men nu känner jag att jag vill försöka ge lite tillbaka och inte bara läsa. Du är en otroligt stark kvinna. Du imponerar på mig varje gång jag läser något från dig. Hela ditt tänk och din utstrålning gör mig ofta så häpen. Jag har själv roddat mitt lilla barn nästan hela sommaren och var totalt slut. Jag har jobbat sen i måndags och njuter faktiskt totalt av att lämna på dagis, jobba helt för mig själv på kontoret, dricka mitt kaffe, gå en runda på stan och blunda lite i kontorsstolen när jag behöver. Sen ha ett par goa timmar ihop innan läggdags. Kämpa på sista tiden nu, snart är du där också! Det är viktigt att få känna sig som sig själv och få styra och tänka bara på sig själv, innan familjelivet tar vid på kvällen. Stor kram till dig

  5. Åh nu känner jag att jag peppat dig alldeles för lite senaste tiden! Fasen vad du är stark som går igenom detta(Niklas också såklart, vet ju hur det känns att va på den sidan liksom). Tycker det är så fint o ärligt o modigt av dig att dela med dig utav din situation, o det är verkligen något som jag gillar med dig. Att du vågar vara öppen om det jobbiga, det inspirerar verkligen SÅ mycket ska du veta! Förstår att det är svårt att se slutet på allt när man är mitt i det men ni KOMMER ta er ur det här, jag lovar💖 O snart är båda barnen på föris o då får du den där egentiden som är såhimla viktig. Den kommer hjälpa💖 Massamassamassa varma kramar till dig o lova säga till om det finns nånting jag kan göra för att underlätta. Vet att vi inte känner varandra eller så men vill ändå säga att jag finns här om ni behöver nånting🌻🌻🌻

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Varning för tjurigt inlägg

IMG_8708

Ledsen att inlägget om hur jag/vi har det och hur det är med Niklas dröjer. Ett sånt inlägg tar mycket tid och energi att skriva, och jag har ingetdera just nu. Har varit så fruktansvärt trött de senaste dagarna, kroppen och huvudet har liksom bara velat sova. Även om vi har det jättefint här (och mamma är en enorm hjälp) så är det slitigt. ”Semester” med två kids utan en andra förälder är K Ä M P I G T. Tidvis helt underbart, men tidvis fullständigt utmattande.

I förrgår var jag och ungarnas farmor och fikade på ett mysigt ställe här i faggorna när Tintan poopade och jag insåg att jag glömt blöjpåsen. Fick kasta mig i bilen och köra till närmsta stad för att handla. Och när jag satt där och körde slog det mig att jag inte varit så långt ifrån ungarna eller varit så FÖR MIG SJÄLV som jag var då – på snart sex veckor. Den bilfärden var chockartat njutbar, det var liksom HELT TYST…?

IMG_8695

Sen någon vecka tillbaka har många börjat jobba igen. Det märks på min inkorg där det dräller in ett trettiotal mail om dagen, varav jag kan radera kanske tio direkt men behöver ge något form av gensvar på de övriga 20. På dagarna finns noll tid till sånt, och på kvällarna (Iggy somnar inte förrän runt 23) är jag för trött. Då vill jag bara sitta i sängen och titta på någon dokumentär. Så mailen hopar sig, blogginläggen uteblir och stressen smyger på.

Nu börjar dessutom vår låååånga vistelse här sätta spår hos mamma och hennes man, som självklart inte är vana vid allt som det innebär med småbarn. De har bytt sin relativt lugna pensionärstillvaro mot konstant ljudkuliss, konstant aktivitet och konstant matfix. Inte helt lätt, även om de varit (och är!) fantastiska. Men jag HAJAR att de börjar bli lite trötta efter en och en halv månad.

Det gör mig också lite stressad, och jag får lite samma känningar som jag hade hemma pga Niklas. Tankarna börjar snurra – hur ska det bli när vi kommer hem igen? Niklas mår tyvärr inte särskilt mycket bättre, så en höst full av (fortsatt) rattande är att vänta. Men två barn på föris kommer ju underlätta nåt enormt. Lite bökigt dock att alla Iggys kompisar börjat skolan, så det blir lite som en ny inskolning för honom. Och sen ska Tintan skolas in. Jag förutsätter att det blir jag som gör båda. Sånt man (såklart) inte ska tänka på när man redan är dödstrött, men sånt som (såklart) dyker upp precis just när man mår såhär.

IMG_8690

Har ingen bild där jag ser dödstrött ut, men det beror kanske mest på att jag har solisar heeela tiden. Det känns som att jag åldrats tio år sen årsskiftet, och tycker det börjar synas även på utsidan. Tar inte hand om mig särskilt bra heller tyvärr. Vräker i mig godis i sängen varje kväll som nåt slags desperat försök att maxa ”egentiden” jag har. Orkar inte alltid borsta tänderna efter. Tog med springskor och träningskläder hit men har inte använt dem en enda gång. Tiden finns inte.

Just nu känner jag mest för att hitta ett lokalt föris, dumpa ungarna där och boka en sjutimmarsmassage. Men men. Nu ska jag hämta Iggy som spelar spel med mormor i köket och gå och lägga mig. I morgon är en annan dag, förhoppningsvis en piggare sådan. ❤️

  1. Joline skriver:

    Åh, Vanja ❤️ Vilken enorm jävla kämpe du är! Blir så imponerad av ditt driv och din kämpaglöd, även om jag förstår att du kanske inte känner dig så driven när du är mitt uppe i allt det här. När du ser tillbaka på det här i framtiden är jag övertygad om att du kommer imponeras och känna dig stolt över att du tog dig igenom denna period. För ta det igenom det, det kommer du göra. This too shall pass. Finns det möjlighet till att anställa en assistent på deltid som kan underlätta för dig? Bara en sån sak som en full mailinkorg kan ju vara så stressande, och tänker att en assistent i så fall skulle kunna exempelvis rodda med din mail. Kramar!

  2. Marie skriver:

    Vad du kämpar! Instämmer med ovan om att det låter som att även du kanske behöver prata med någon utomstående? Och extern barnvakt. Du ska inte behöva rodda allt själv!
    Har full respekt för N och hur ni valt att lägga upp allt för att försöka få det så bra som möjligt, men jobbar inom vården och har sett detta förut – mannen mår dåligt och ”checkar ut” från familjen, kvinnan får dra hela lasset med både jobb och familj och till slut blir även hon utbränd/sjukskriven. En kvinna som blir utbränd, sjukskriver sig från jobbet men fortsätter att ta hand om sina barn/familj. Menar inte att detta ska låta så hårt som det kanske gör och antar att N lider av att vara ifrån er och inte ”hjälpa till”, men mer att det inte är rimligt att du skall sköta allt och tyvärr inte är en hållbar lösning (vilket ni såklart vet, men).
    Vet att det kan vara väldigt svårt att hitta och få rätt vård, men det FINNS hjälp (och bra läkemedel, inte enbart för sömn) och det skall inte behöva vara så här. Kram!

  3. Malin skriver:

    Åh vad du kämpar och sliter, hoppas du verkligen klappar dig själv på axeln ibland för du är grym!!

    Du gör ju galet mycket kul med dina barn, upplever att det är mer så i storstäder? Vi bor i en håla och här får de flesta kidsen leka mycket själva eller skrota med oss när vi typ klipper häcken, haha.

    Jag får nästan panik mot slutet av semestern när barnen lägger sig samtidigt som oss. Ack så skönt med slöa mornar, men det förstör mitt mående i längden. Så mitt lilla (icke efterfrågade) tips är att kliva upp tidigare, och dra igång dagen och sen lägga kidsen senast 8. Så värt det i längden att få ett par timmar själv på kvällen för att bara ta hand om sig själv, dricka te med en vuxen eller träna lite.

    Kram till dig <3

  4. Emilia skriver:

    Du är så otroligt stark! Är så imponerad utav dig!! Hör gärna av dig om du behöver hjälp! Vi finns här! ❤️😘

  5. Vilken POWER MOM du är Vanja! En stor eloge att du mäktar med i allt… Två små, renovering, jobb, en partner som inte mår bra.

    Vi fick vår tvåa för snart ett år sedan (vår äldsta är 3 år) och jag vet inte vad jag hade gjort utan min sambo i all sömnlöshet, trots och allt där till.

    Tråkigt att läsa att Niklas inte mår särkilt mycket bättre, trots 6 veckor utan familj med tid för återhämtning. Som utomstående vill man ju komma med tips och råd i hopp om en förbättring men som jag förstår i dina texter har ni provat det mesta.

    Kan kanske en tydligare rutin (som någon skrev ovan) att Iggy börjar sova tidigare på kvällen (i egen säng) ev hjälpa dig med bättre sömn åtminstone?

    Och en barnfri helg i månaden där ungarna bor hos mor/far föräldrar är KEY i detta hushåll.

    All kärlek

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Megauppdatering på renoveringsfronten!

IMG_1187

Keeej, då vare dags för en mastodontuppdatering på renoveringsfronten igen, HURRAAA! 🎉 Såhär såg ju köket ut sist ni såg det. ☝🏻 Innan vi började renovera såg det ut såhär:

DSC06920

Ganska stor skillnad! 👹 Och nu ser det ut såhär:

IMG_8625

Nu är det avsågade skåpet i hörnet på plats, och fler luckor och handtag har satts på. Det finns fortfarande ingen fog mellan kakelplattorna och det är socklar och toppskivor och täckskivor som saknas. Men det börjar närma sig! 😍 Nåt som jag tycker gjorde superstor skillnad är detta:

IMG_8613

Att skåpen liksom är inramade av täckskivor. 👆🏻 Känns SÅ mycket lyxigare än när skåpen bara ”hängde fria”. 🤩

IMG_8278

I fönsternischen har även den lilla frysen kommit på plats! 🎉 Köket har dock fått stå på vänt en smula, då byggfirman fokuserat på att göra lilla toaletten till en fungerande plats eftersom badrummet nu är helt nerplockat och oanvändbart. Måste finnas någonstans för Niklas att gå på toa på…🙊 Ska vi kika på lilla toan? Klart vi skaaaa! 😜

DSC06946

Såhär såg den ut innan. Brun plastmatta och glasfiberrutiga väggar. 😬 Nu ser den ut såhär:

IMG_8410

Samma toalett, men nytt golv och nya väggar! 🙏🏻

IMG_8279

Älskar kombon av det prickiga golvet och det gröna! Känns personligt och annorlunda, och kommer bli TOKFINT i kombination med den gigantiska spegel som ska täcka ena övre kortväggen och denna handfats/bänkskivekombo:

dsc07561

Vi kommer ju göra bänkskivan av vårt gamla matbord. Heja återbruk! 🙌🏻

dsc07562-kopia

Sen blir det mässingskran och denna vägglampa som kommer monteras så att den liksom ”kommer ut” ur spegeln. 👌🏻

5ca0f2ebee24a-5ca0f2ebee294vanja-wikstrocc88m-vindslacc88genhet.jpg

Det sista jag tänkte att vi skulle kika på i det här inlägget är det platsbyggda som nu börjat monteras. 🙊 Såhär såg ju väggen mot mitt sovrum ut när vi precis flyttat in. 👆🏻

img_4919

Sen tog vi upp ett hål i väggen för att få plats med en specialbyggd skjutdörr. Och i veckan hände detta:

IMG_8131

Finsnickaren var på plats och monterade! 🎉

IMG_8132

Här är bokhyllan som är ”bakom” skjutdörren. I den ska vi ha vackra saker som gör oss glada, och i det stora facket ska vi ställa en extra fin surfbräda. 😊🏄🏻‍♂️

IMG_8133

Här är själva skjutdörren. 👆🏻 Och när den kom på plats blev det såhär fint:

IMG_8164

HUUUR FIIIINT?! 😭🙏🏻 Det som saknas är det frostade glaset som ska sitta i dörren. Och sen ska dörren till badrummet (till höger i bild) bli vit. Tycker det blev sjuuukt bra!

IMG_8167

Här ser ni dörrens mässingshandtag, och får även en sneak peek på finsnickaren som står på andra sidan och MONTERAR MIN GARDEROB! 😍🎉🙌🏻 När den är klar tänkte jag att det får bli nästa renoveringsinlägg. Har fått några bilder av Niklas på hur det ser ut nu, och det är redan URFINT. 🤩

Och hörrni – jag har fått lite frågor om finsnickare, byggfirma osv. Lika bra att jag svarar här så ser alla. 😊 Finsnickaren går via Henke och Zandra på Esteriör (våra inredare). Kontakta dem så hjälper de till med förmedling, design och offert. De är magiska! ✨ Byggfirman vi använder är CNB bygg. Den kontakten fick jag faktiskt via en poddislyssnare vars kille jobbar där. De har varit TOPPENBRA. Rekommenderar dem med glädje. Nu måste jag gå – om en timma kommer Iggy och Tintans farmor till Hova! ❣️

  1. Carina skriver:

    Så snyggt ert hem blir ! Vill bara tipsa om att Mio har fått in sjukt snygga nya lampor kolla in dem.
    Apropå utmattning och trötthet så är det alltid kämpigt när barnen är små och kräver all uppmärksamhet från oss föräldrar men tro mig det blir bättre.
    När dem blir mer självständiga och senare kommer i tonåren så har man helt glömt den här jobbiga perioden när det var som jobbigast och nästan önskar att man fick uppleva den igen.
    Så även om det är kämpigt nu så njut ändå av denna tid för sen behöver dem oss inte lika mycket och söker sig till andra att umgås med och man undrar vad det blev av dem.
    Men kom ihåg du är en grym mamma och ingen kan ersätta dig vem dem än träffar i sina vuxna liv !
    Då kommer tacksamheten från dem för allt man gjorde för dem som barn.

  2. Tilda skriver:

    Snyggaste färgkombon jag sett i ett badrum!!!
    Och vet du? När renoveringen är över tror jag att, även om det finns mer ångest- och stressframkallande faktorer, så kommer mycket av skiten säkert lägga sig! Det kanske inte kommer kännas bra, men helt klart bättre! Att få komma hem till en drömlägga man själv fått styra upp som man vill. Men hajar att det måste kännas tungt och svårt att njuta av det nu.
    Skickar massa styrka till hela familjen, bättre tider kommer! Kram

  3. Sara skriver:

    Wow! Vad fint det blir! 💥💥 Älskar verkligen dessa renoverings-uppdateringar. Så kul att följa er resa!!

  4. Clara skriver:

    Guud vad fint det blir! Extra inspo för mig som håller på att sätta upp mitt Ikea-kök nu😍 tänkte bara lämna en kommentar då jag såg att induktionshällen sitter precis under ugnen, jag var precis i kontakt med Ikeas köksavdelning som sa att jag behövde en 60×10 lucka ovanför ugnen för att förhindra överhettnig när ugnen och hällen är så nära varandra! Ville bara säga det så ni har chans att dubbelkolla det innan allt blir färdigt! Kram från en som också är inne i renoveringssvängen🌟💓

    1. Å, tack för input! Skickar vidare till Niklas asap! <3 KUUL med eget kök! 😀

    1. Malin skriver:

      Det stämmer inte, det du skriver. Om du har en hall, och en låda under, behöver du en distans till det som är under.
      Har du ugnen under kan den vara direkt under.
      Det syns väl på alla inspo-bilder från Ikea, där ugnen är under hällen.

      1. Clara skriver:

        Det var den information jag fick av Ikea själva! Men jag hoppas att du har rätt Malin, då det isåfall innebär att jag också kan ha en större låda under ugnen!🙌

        1. Clara skriver:

          Uppdatering: hörde av mig ännu en gång till Ikea för att kolla, och det handlade om tjockleken på bänkskivan. Min bänkskiva är för tunn och därför behöver jag mellanrum mellan häll och ugn!☺️

  5. Malin skriver:

    UNDERBART! 😍
    Helt ljuvligt att det verkligen har vänt nu! Att det inte bara var snack, ritningar, planerande och moodboards… Det händer grejer! Blir så glad för er skull, åh! 😍💕🥰
    Att trivs där man bor gööör stor skillnad för måendet ❤️ så var det iaf för mig och hoppas att ni med kommer känna av det ❤️🌻🌈🤩

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..