Tillbaka!

IMG_3623

Hej på er, nu är jag tillbaka! Tack för att ni väntat så tålmodigt. Och tack för all värme i kommentarsfältet. I feel the L O V E. ❣️

Under den gångna veckan har jag hängt rätt mycket i soffan ovan. Min gröning. Älskar den soffan, älskar den platsen. 💚 Jag har mått sisådär; har som ett lock i huvudet som känns lite som att det ligger ovanpå min hjärna och dels skapar huvudvärk, men som också gör att jag blir trött. Har liksom inte öppnat ögonen (på det där ”pigga” sättet ni vet?) helt sen jag blev sådär megatrött förra lördagen. Går runt med en konstant känsla av att ha sovit för mycket, eller för lite – ni vet känslan tror jag. När man känner sig…klubbad, typ?

IMG_3626

Det är iiiinte ofta jag inte ler på bild, men plötsligt händer det! 🤪 Jag har vilat så mycket jag kunnat. Bokat av både jobbgrejer och de sociala grejerna jag hade planerat. Och tagit en del tråkiga beslut (vi tar dem i ett senare inlägg, orkar inte med för mycket depp i en och samma text).

Jag har också tänkt ut en plan för hur vi/jag ska agera framöver. Precis som många av er skrivit, så måste jag bli mer egoistisk. Jag också. På jobbfronten innebär det att jag kommer prioritera utav helvete. Jag är ju en person som konstant vill göra alla glada (en tillgång och en nackdel), och som älskar att dra igång och ratta nya projekt. Men jag måste SLÄPPA SARGEN och inse att det inte går. Inte just nu i alla fall, för då kommer jag gå sönder. Så jag kommer göra både små och stora justeringar vad gäller mitt jobb. Fokus kommer vara att underhålla det jag har snarare än att försöka bygga ut. Och att prioritera bort det som inte är Viktigt På Riktigt (typ: jag MÅSTE INTE svara på alla mail, faktiskt). Rent ekonomiskt är min lön det enda som ska behöva dras in varje månad, alla andra typer av kostsamma projekt (ex renovering, producera leksaker eller göra nya program med Babyloonz/Lekis TV) får stå tillbaka. Ekonomisk press är det sista jag behöver just nu.

I mina veckor måste det finnas rum för att ta en promenad på lunchen – antingen ute eller på gåband på gymmet – och det måste också finnas utrymme att pausa. Under 2019 har jag jobbat oavbrutet (och då menar jag NOLL paus, aldrig en lunchrast) de timmar jag inte haft kidsen. Och sen har jag…haft kidsen. Mysigt såklart, men en annan typ av påfrestning. Vilan har varit nästintill obefintlig. Klart som fan att jag nu mår som jag gör. Men med en justerad arbetsvecka som innehåller LAGOM jobb, och sen pauser och motion på lagom nivå, tror jag att detta kommer bli bra.

Ska också kolla med diverse föräldrar angående regelbundna barnvaktsinsatser. Så att jag VET att jag har i alla fall en kväll per vecka då jag kan gå på bio själv, eller ta en massage – göra något för mig.

IMG_3628

Nu har ju mamma åkt (hon åkte hem i söndags, samma dag som Niklas och Iggy kom hem). Men fram tills dess var hon ett GULL och hämtade Tintan på föris varje dag, rattade käk osv – medan jag låg inne i Niklas rum 👆🏻 och vilade. Tintan visste inte om att jag var hemma. 👹 Så kom jag ”hem” efter middagen, och kunde hänga med Tintan någon timma innan det var dags för läggning. Det var VANSINNESSKÖNT. Tack mamma. ❣️

Har helt snöat in på att titta på ”Vänner”. SÅ JÄVLA MYSIGT. Kan alla avsnitt utan och innan, har sett dem säkert 20 gånger. Fast för 20 år sen. Jag och min dåvarande kille köpte hela serien på VHS (yesssss, såna existerade då! 😂), då fanns ju liksom inte Netflix direkt. Så när man var sugen på att titta på nåt kul (och inget gick på teve) langade man fram Vänner-banden. SÅ mysigt att se serien igen. Tänker att det är rätt logiskt; när man mår sisådär är det rätt skönt att återuppleva gamla hits liksom. Tar inte lika mycket energi som att sätta sig in i något nytt.

Och serien är fortfarande rolig. Jag skrattar fortfarande högt, vilket är PRECIS vad jag behöver just nu. Myzpyz, feelgood och trygghet, typ. Även om det ibland känns som att det är 1999, jag är 21 bast och bor i en etta i Solna med en snubbe som heter Gustav. 🤪😂

vanja wikström flowery

Men men. Även om jag mår sisådär så känns det rätt okej tycker jag. Jag har en plan för jobb och hemmaliv som känns rimlig. Jag tar det här på allvar och är mycket, mycket försiktig. Jag lyssnar på kroppen. Good Enough är Good Enough just nu, och det är ingen idé att sörja eller stressa över sånt jag hade velat dra igång eller göra. Oavsett om det är ett blogginlägg (vet att många av er längtar efter det där hårinlägget som jag SÅ GÄRNA VILL GÖRA, men kommer vänta med tills jag orkar då det kommer ta så mycket tid och energi) eller ett större projekt. Nu är fokus att ha rimliga dagar och låta energinivån styra.

På tal om att styra – något jag inte KAN styra är mina drömmar. Och de har varit nästintill skrattretande klyschiga den senaste veckan. Jag har varit ute på havet i båtar – som (såklart) förlist. Jag har åkt skidor nerför ett berg – som (såklart) förvandlats till en lodrät isbana. Och i natt rattade jag runt i en bil som (såklart!) saknade bromsar. 🙈 Känns som att det enda jag inte förlorat kontrollen över i fordonsväg är ett flygplan, men min flygrädsla kanske sätter stopp för just den obehagliga drömupplevelsen. 🙏🏻

I natt var jag dock klok och ställde bilen vid en vägkant när den saktade in. Det var en sjö i närheten som jag annars hade kunnat dratta ner i med min bromslösa bubbla (en snygg bil i alla fall 🤪). Kanske betyder att jag börjar få liiite koll på situationen?

IMG_3608

Får bli två blombilder i rad, har inte plåtat så mycket denna pausvecka. Men blommor kan man ju aldrig få för mycket av, tänker jag. 🌸

Summan av kardemumman är att det känns ganska bra ändå. Jag bromsar. Prioriterar. Lyssnar inåt. Tittar på hur mycket energi något tar, snarare än hur mycket tid jag behöver lägga. Hushåller. I slutet av denna vecka har jag ett bättre hum om den insatsen är tillräcklig, eller om jag/vi behöver justera ytterligare. Vi får se. ❣️

  1. Kristin skriver:

    Det är också så viktigt att ni hittar ett sätt att få vardagen att fungera bra på sikt. Inte bara överleva varje dag i väntan på att det ska bli som förr igen. Det är ju inte säkert att det någonsin blir så igen. Och då kan man inte bara överleva, ta en vecka här och där på soffan, bromsa osv. Då måste man vara tuff mot sig själv och med familjen.
    Jag tycker det är så vanligt hos vänner och kollegor att de går in i väggen, är hemma ngn månad – och kommer sen tillbaka. Med samma jobb, samma man 🙂 samma barn, samma pendling och samma fritid. Då är det oftast bara en tidsfråga innan de blir dåliga igen.
    Det räcker inte med att vila ett par dagar om vardagen man kommer tillbaka till är ohållbar.

  2. Emmy skriver:

    Somnar till Friends varje kväll😂😍
    Har gjort det typ de senaste 10 åren och älskar serien fortf. Skönt det går åt rätt håll och att du fått vila och andas.
    Heja dig!❤️

  3. Kan tipsa om boken Reload, en bok om att pausa utan att ta bort allt roligt/viktigt/måsten ur livet, med praktiska tips (visste tex inte innan att pausa gör man aktivt, inte genom att lägga sig i soffan och scrolla Instagram), vikten av paus etc. Både jag och maken har varit utbrända och båda läste boken nyss – önskar att jag läst den tidigare! Och vill tipsa ALLA som vill må bra men ändå göra mycket om boken.

  4. Diana skriver:

    Ettt viktigt råd; fortsätt bromsa. Inte bara denna vecka utan en tid framöver. Jag har glömt det förut under en lång tid, och det resulterade i utmattningssyndrom. En vidrig period i vårat liv. Hemsk. Tog drygt 2 år innan jag började komma lite på banan igen. Började jobba i höstas igen efter föräldraledighet (har två killar, 5 och snart 2 år här hemma). Och nu har jag blivit dålig igen, pga dåligt ledarskap av mina chefer. Och jag som är den som oftast ”rattar” i allt och kör på, plus att jag inte kan ta det lugnt på jobbet då jag är förskollärare, barnen behöver mig. Bromsen kom på mig men ändå försent, sjukskriven just nu. Och vill verkligen inte hamna där igen. Så mitt råd, fortsätt bromsa ett tag nu. Och klappa dig på axeln och säg till dig själv att du är good enough, man brhöver inte göra allt perfekt. Bra duger finfint, och man får göra misstag. Man får bli ledsen. Man får be om hjälp av andra. Man är en bra mamma/fru/medarbetare ändå. ❤

  5. Kajsa skriver:

    En dag i taget💞

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..

Ni har rätt, jag mår inte så bra

IMG_2510

Ni har helt rätt, jag mår inte så bra. ❤️ Tror precis som ni att tröttheten kommit ifatt mig nu när mamma är här och jag kan slappna av. Jag har varvat illamående med huvudvärk och en stor, stor trötthet sen i lördags och hajar att jag måste vilavilavila nu.

IMG_3109

Jag har bokat av allt roligt jag hade sett fram emot. Det blir ingen stand up, ingen lunch med bästis, ingen konsert och inget besök på Melt på fredag. Det känns så jävla pissigt om jag ska vara ärlig, men jag fattar ju vad som är på gång och att jag måste steka allt som inte innebär att jag tar hand om mig själv till 100%. Nu är det jag som måste lyssna på kroppen. Två utbrända föräldrar vore en katastrof.

Jag tar en paus nu. Får se om det blir en dag eller ett par. Eller en vecka. Jag vet inte. Kram så länge. ❣️

  1. Jenny skriver:

    Ta hand om dig nu <3

  2. Elin skriver:

    Fina Vanja, jag är nog som många – läser bloggar men kommenterar inte. Jag kikar in på din blogg då och då och måste säga att du är en så stark och fin person. Förstår samtidigt att när du nu får en lucka att andas i vardagen, och din mamma är hos dig och håller upp dig, så pyser energin ur. Du kommer alltid komma tillbaka för du är positiv i grunden. Men samtidigt är det bra att du nu får återhämta dig på riktigt. Ta hand om dig och vila ordentligt. Kram ❤️

  3. Jessica skriver:

    Hej!

    Har aldrig skrivit innan, vet inte varför, men tycker så mycket om din ärliga och transparanta blogg. Och detta inlägget sökte sig så långt i mig, och jag känner så för hela er familj.

    Hoppas du kan hitta ro i att vila, även om det andra så klart lät mycket roligare för dig. Och att ni kan ta iaf små steg i rätt väg för Niklas tillfrisknande under våren. Håller tummarna så hårt för er båda!

    Många kramar och mycket extra styrka!

  4. Annelie skriver:

    Du är så klok fina Vanja <3
    Att leva med funktionsnedsättning i familjen (som ju N.s tillstånd blir) sliter mer än någon utanför kan förstå. Och hjälp är inte alltid "bara" att fixa utan det tar tid att hitta sina egna vägar <3
    Vi lever i liknande situation och när det gått för mycket neråt ett tag protesterar kroppen och själen. Gråt som aldrig vill sluta och ryggrad som pajar etc…så får man ta tre steg tillbaka igen. Men det är inte samma sak som att ge upp! Bara pausa och sedan kommer bättre dagar igen!
    Tycker ni verkar så bra på att ta tillvara på de små glädjeämnena i livet och bra att du vågat unna dig även "stora". Pausa nu och sedan kan du boka nya roliga upptåg.
    Stor kram från annan kämpande mamma därute! <3

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..

23 minuter efter att den här bilden togs, tog jag slut

vanja wikström läppstift

Såhär piffig var jag i lördags. Kände mig frrrrransk i min nya randiga topp, min kepa och mitt röda läppstift. Träffade en av mina bästisar ute på fräsig lokal (där jag senast var för cirkus 7,5 år sen 🤪) och snaskade…

IMG_3338

…så INIHELVETE goda moules! 🙈😋 Blir tyvärr ofta besviken på just moules. Kanske därför att jag själv gör de perfekta (ja, PERFEKTA!) moulesen. Nu tror ni mig kanske inte, jag lagar ju inte mat? Nää. Men det betyder inte att jag inte kan. 👹 Jag e faktiskt skitbra på att laga mat, jag gillar det bara inte.

IMG_3339

Hursom. Nog skrutet. Om ni skulle vilja äta ett par riktigt goda musslor i alla fall, så kan ni med glädje och hunger bege er till Morfar Ginko på Söder. I direkt anslutning till den eminenta (och mycket mysiga!) restaurangen finns en förträfflig bar, Pappa Ray Ray. Dit kan man slinka om man känner att det rycker i dansbenen efter middagen, vilket var vad jag hade hoppats på i lördags.

IMG_3326

Tyvärr höll jag på att FALLA IHOP av trötthet, cirkus 23 minuter efter att denna bild tagits. Jag tog slut. Hade sjukt trevligt med en av mina bästisar (vi har liksom kommit upp i den där åldern att man kört på i 100 km/h åt det håll man trodde att man ville i ett gäng år – men sen stannat upp av en eller annan orsak, omvärderat – och nu kanske är på väg åt heeelt andra håll, vilket borgar för mycket intressanta samtal 👌🏻), men fick sen avbryta för att jag var SÅ JÄVLA TRÖTT. Trist, men sant. Inget dansadansa för la mama. Denna lördagen iaf.

frulle

Spenderade både lördag och söndag morgon på Urban Deli. Mitt älskade Urban Deli. SÅ LÄNGE SEN jag åt deras ljuvliga frulle. Men i helgen fick jag, med mamma. Vi åt gott, tittade på folk och pratade en smula om varför jag var SÅ TRÖTT.

IMG_3196

Tintan var med såklart. Och åt ost. Mängder av ost. Favvon. 🧀

IMG_3904

Mamma tog en bild på oss när vi lekte och var gulliga…

IMG_3907

…och en bild där jag mest ser ut som en läskig tant som försöker äta sitt barn, som flyr förskräckt från den läskiga tanten.

IMG_3219

Efter frullen ägnade jag å Tintan säkert nästan en timma åt att slinka runt på Urban Deli (som alltså är en – grym – mataffär i kombination med café och restaurang) och…rekognoscera. Tintan ville haffa snacks…

IMG_3211

…och öl. Och vi var tvillingar, klädmässigt. Inte uttänkt pga Inspirationstagram etc osv med mera by the way. 🍒 Det bara blev så.

vanja och tinta 3

När jag upptäckte the cuteness i vårt tvillingskap tvingade jag mamma att ta tusen bilder. Tänkte att jag satt på instagramGULD. Och det gjorde jag. Men även ett gäng riktigt, riktigt fula bilder. Som ni såklart får se.

vanja och tinta 1

Vassgo. 💁🏼‍♀️

vanja och tinta 2

Vassgo nr 2. 💁🏼‍♀️💁🏼‍♀️

vanja och tinta 4

Just den här kom dock bara i en jävligt gullig version. Alltid nåt.

IMG_2872

Älskar för övrigt att ha mamma här. Mänskan hämtar Tintan på föris VARJE DAG, gör nyttiga smoothies med broccoli och sallad (maskerat av dadlar 👹) till ungen och fixar middagar till mig. Är det inte räkor så är det coq au vin. Jag står för osten. Och så är hon klok som en bok. Menar att det inte är så konstigt att jag är trött som en sate efter nästan tre veckors jul”lov” med kidsen, och sen har jag (såklart 🙈) försökt maxa trevligheterna bäst jag kan nu när hon är här. Varit ute, träffat folk, gjort saker till höger och vänster. JAG ÄR INTE VAN. Och jag har INGEN ORK. För jag är så, så grundTRÖTT. Så i lördags kväll (när jag var frrransk) tog jag slut.

IMG_3390

I söndags hade vi kusinbesök (SÅ mysigt 👆🏻, fika å allt) på dagen, och på kvällen kom min bonuspappa och storebror på middag. Planen var att vi skulle prata om huset i Provence som mamma och hennes man vill skriva över på oss tre kids (lite bök å stök med det, rent juridiskt). Men klockan 18 låg jag nerbäddad i soffan, och kunde inte ens gå upp och krama min bror när han kom. Jag var FÖR trött. Mådde illa av trötthet, och hade mått så i nästan ett dygn. Så jag åt middag, och gick å la mig. De andra fick äta ost och prata om hus i Frankrike. Jag kunde inte vara med, kunde bara stappla in i sovrummet runt 21 och däcka.

I dag mår jag bättre. Men är mycket, mycket medveten om att jag (uppenbarligen) inte är i den bästa av former. Ska knoppa nu. Ta hand om mig själv denna vecka. Och hoppas kunna dansa på fredag. För det vill jag. Så, så gärna. ❤️

  1. Sofie skriver:

    Ta hand om dig ❤️

    Vart är din fina keps ifrån samt läppstiftet 😃

  2. Elin skriver:

    Kram till dig❤️❤️❤️

  3. Malin skriver:

    Alltså din mamma, helt underbar <3

    Det känns ändå som en klassiker att du blir dyngtrött när du slappnar av. Jag blir i princip alltid sjuk i början av en ledighet, så drygt men ändå rimligt att allt man hållit tillbaka kommer när kroppen slutar göra motstånd. Min farmor vårdade min farfar i hemmet rätt länge, dagen efter han blev inlagd på sjukhuset så fick hon en hjärtinfarkt.

    Var rädd om dig Vanja! har du några du kan prata med i samma situation? Tänker typ en anhöriggrupp 🙂 Min kollegas man var svårt utbränd och hon har pratat mycket om det jobbiga med det, tänker att det vore magiskt om man fick prata med någon som VERKLIGEN förstår.

    Kram <3

  4. Åsa skriver:

    Vet att du inte har bett om råd men…här kommer ett ändå… Finns det INGEN möjlighet att Niklas kan bo någon annanstans under son återhämtning (hos sina föräldrar)? Detta för att du och barnen ska få en lugn oas där ni bara kan leva som ni vill och inte ska behöva ta hänsyn till hans mående. Tänker att det måste bygga upp mycket spänning och stress i dig att hela tiden försöka ”dämpa” barnen på hemmaplan.
    Ta hand om DIG, det är jättesynd om Niklas och hela familjen, men nu måste du bli ego <3

  5. Therese skriver:

    Säger som övriga: VILA!
    Så inte barnen får två föräldrar med utmattningssyndrom. 🙁

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..