Tack bästa ni!

Processed with VSCOcam with hb1 preset
…för alla sjukt braiga tips och funderingar kring det här med läggningar. Skönt att höra att vi inte är de enda som inte har ett kiddo som slocknar på 10 sekunder, och grymt fint av er att dela med er av vad som funkar bäst för er del på läggningsfronten.

Vi ska nog dels prata med föris och se hur länge Iggy sover där. Vill givetvis inte att han ska tvingas att sova för lite, men man kan säkert prata med dem och se vad de tror är bra. Kanske hålla det till 1,5 timme? På föris är det ju också en massa andra barn som sover i samma rum, så där vet han ju liksom att det är det som förväntas av honom – och somnar typ omedelbums. Så är det ju inte hemma såklart. Tror även att det påverkar.

Sen finns det ju det där med att beteendet på föris inte nödvändigtvis går hand i hand med hur barn beter sig hemma. Pedagogerna på föris säger t ex att Iggy är ”SÅÅÅÅÅ BRAAAAA” på att sitta ner när de äter/mumsar frukt/mellis. Han e bäst på det av alla kidsen, tydligen. Springer inte runt med mat i munnen alltså. Hemma är han väl si och så med det, kan jag säga. Så att han sover som en stock och omedelbart på föris kan ju också ha att göra med att förutsättningarna är annorlunda. Hemma hos oss är han mera busig, typ. För att han kan.

Hursomhelst så måste nog den där kaninboken införskaffas. En del av er verkade tycka att den funkar bättre när barnet blivit lite äldre, men värt att testa redan nu tänker jag. Och sen får vi nog försöka hålla oss till EN plan och EN rutin. En av er skrev det så bra: eftersom han ju kan somna oavsett våra olika rutiner så innebär det ju faktiskt att han KAN somna under olika förutsättningar. Och att det ju är positivt. Så det handlar mer om att vi får ta å bestämma oss helt enkelt.

Sen funderade jag vidare på det där med om jag vill att Iggy ska kunna somna själv eller inte. Har ju alltid sagt att jag vill att vi ska kunna lägga honom och sen gå ut ur rummet så att han somnar själv. Men nu vet jag inte om jag vill det längre. Anledningen är att den senaste tiden när vi lagt oss i min säng (som står inne i hans rum), jag berättar saga och han somnar hos mig (sen lyfter jag över honom till hans säng) så har det varit så MYSIGT. Och eftersom Iggy inte är så gossig av sig när han är vaken, så har jag njutit så mycket av att ha honom liggandes i min famn. Så nu är jag inte så säker på att jag VILL att han ska somna själv. Är ni med? Mitt oerhörda gos-sug blir liksom lite tillfredsställt när jag får ligga bredvid honom och mysa tills han somnar. Men det kanske är att skjuta sig själv i foten inför framtiden? Och det är klart att det inte är lika mysigt när det tar 60 minuter. Gaaahhhh. Inte lätt det här.

Men eftersom jag nu njuter så mycket av att ändå ligga där i mörkret och få snika till mig lite gos, så kanske vi får bestämma oss för att det är vår rutin. Nedvarvning i soffan med nedsläckta lampor, sen saga i sängen tills hans somnar. Och då lyfta över. Samt kolla att han inte sover mer än 90 minuter på föris.

…eller så ska vi försöka få honom att somna själv. Gaaaaahhh! Ja men ni hör ju – veligheternas velighet. Pust. Och tack för alla råd. MVH veligaste mamman ever. Fortsättning följer.

  1. Valeria skriver:

    Kom på en sak igår som kanske kan hjälpa er. Jag vet inte hur dags ni badar iggy men han kanske blir pigg av att bada istället för att slappna av och bli lite trött. Det kanske skulle hjälpa om ni flytta fram badtiden lite?

  2. Jag har alltid fått höra (framför allt från mamma) att jag ända sen bebistiden haft en sån stark integritet och bl.a. så var jag tydligen inte så lätt att trösta och just gosa med som liten, till skillnad från min lillasyster som varit mycket mer tydlig med att hon velat bli kramad och liksom självmant verkligen satt sig i knät/lagt sig bredvid mamma i sängen o.s.v. Jag tror att jag nog i vissa stunder innerst inne inte skulle haft något emot att mamma/pappa ”tvingat” till sig lite kramar, trots att jag haft ett ”hårt yttre” eller vad man ska säga.. Det här kanske var när jag var lite större än vad Iggy är nu i och för sig men jag tänker mig att det ändå kanske finns vissa känslor som är liknande men kanske inte helt utvecklade och att det bara är positivt om han är yngre då det borde vara större chans att ”motverka” (ursäkta alla mina ciationstecken, men det är bara för att det är så många ord som känns lite väl allvarliga och jag blir lite osäker när jag skriver om det här för det har mest varit tankar förut liksom). Det jag vill säga med det här är nog mest att jag absolut tycker du ska ta vara på de gosstunder som erbjuds och kanske t.om. dra ut på dom, för en självständig och stolt liten person så kan det vara oerhört värdefullt med de där stunderna då man slappnar av och somnar och låter sig tas om hand.
    Tack för en fin podd och blogg!

  3. Sofia skriver:

    Jag nattar min 1,5-åring på precis det sätt som du nattar Iggy och tycker också att det är supermysigt. Ibland tar det närmare 60 min, sällan mindre än 30 och visst kan det vara frustrerande att det tar tid men jag tror ändå att den typen av nattning kommer löna sig i slutändan. Barnet får trygghet av att somna nära och man får en mysig stund tillsammans efter att ha varit ifrån varandra under dagen. Skulle inte vilja att min son låg själv och grät sig till sömns i sin säng, vilket ofta är vad som händer om man ska tvinga ett barn som inte är redo att somna själv. Passa istället på att njuta av den mysiga stunden ni har nu för hux flux så vill han somna själv:)

  4. Evelina skriver:

    Mys på! Det skulle jag säga i alla fall. Tror inte längden på nattningen beror på om han somnar själv eller med er. Så är det här hemma iaf, båda barnen somnar tillsammans med oss och så har det varit sen fyraåringen föddes. Lillebror som är 6 mån får helt enkelt hänga på och lyssna på storas sagor hehe och sen sover de ihop.

    I vissa perioder med äldsta har nattningen tagit upp till 1,5 timme (vidrigt) men det normala är att han somnar på några minuter (med enstaka undantag) efter saga. Så nattningen tar oftast 15-20 min inklusive saga och då tycker jag bara att det är mysigt att få kramas med honom tills han somnar. Det är så full rulle hela dagen så vi behöver få tanka lite närhet och kärlek på kvällen.

    Sen ang att byta rutiner eller inte. Ni verkar vara så himla lyhörda inför Grodans behov så om ni upplever att det funkar bäst att byta rutin när den gamla slutar fungera så är det säkert bästa receptet för att få honom att somna. Det är så lätt att hamna i tanken om att ”vi borde göra såhär för så ska man ju göra för så gör alla andra” istället för att helt enkelt lyssna in sitt kiddo. Men, känner ni er sugna på att testa att hålla fast vid en rutin så ska ni såklart köra på det. Samma rutin har funkat bra för oss för då har äldsta vetat vad som gäller. Men, i vissa perioder har delar av nattningen skett under skrik och protest och jag eller min sambo har helt enkelt fått bestämma att nu är det sova som gäller. Dock har den som nattat som sagt alltid legat kvar bredvid tills han har somnat så han har aldrig varit ensam och ledsen. Hade vi under dessa perioder börjat ge efter och hämtat gosedjur/läst en till saga/ annat bök så hade det blivit kaos. Nu däremot när vi är inne i en lugn period så går det att exempelvis variera antal böcker efter hur mycket klockan är.

    Oavsett hur ni gör så kom ihåg att allt är en fas och det kommer att komma en dag med smärtfria nattningar! Lycka till!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..