Mamman på partaj!

Först å främst – TACK för alla hjärttryckningar och fina kommentarer på inlägget om min (usla) relation till alkohol, det betyder ALLT att få stöd å pepp – och att få höra att man inte är ensam om att vara dålig (eller lite för bra, snarare) på att dricka. TACK!
Och på tal om att dricka – förra helgen var jag på mitt allra första HELNYKTRA tokpartaj, och det tänkte jag givetvis att ni skulle få följa med på. Som jag skrev i alkoholinlägget har jag lääääänge hållit mig helt undan från festsammanhang av rädsla för hur jag ska hantera alkoholpressen. Men eftersom jag nu bestämt mig för hur jag gör vid såna tillfällen – så är det fritt fram att partaja igen tänker jag. Nu har jag för första gången i mitt liv en strategi SOM FUNKAR.
Sagt å gjort – en kompis bjussade på 40-årsfest i lördags, och jag slank dit. Kände mig rätt så snajdig i mina fuskskinnbrallor och volangtopp, och försökte ta en outfitbild på egen hand. Gick sådär, se resultat ovan.
 
Niklas undrade vad jag höll på med, och erbjöd sin hjälp. Då blev resultatet såhär istället. Helt klart bättre. Och visst var jag lite snajdig?
Fuskskinnbrallor / Zara
Volangtopp / Monki
BH / (Jag får ju ta å skriva ut det känner jag iom att den SYNS MER ÄN VAD JAG TRODDE) från Love Stories
 
Runt halsen hade jag mina två ständiga följeslagare: Dream Big-halsbandet från Jossans kollektion för CU Jewellery, och feministhalsbandet som min kompis Towa gjort.
 
Favoritörhänget från Sparv Accessories var på plats.
 
Tog en extra bild för att visa hur de (tatuerade) brynen ser ut med lite smink på. PERFEKT att ha en optimal mall att fylla i när man ska sminka sig ju, blir så bra! No more sneda å vinda ögonbryn, halleluja.
 
Arm party från Dyrberg / Kern och Seven / East. Ringarna är loppisfynd. Rosa plånka från Rebecca Minkoff.
 
Sammetsväska från Gina Tricot som liksom andades dekadent partaj – vilket var perfekt för kvällens upplägg!
 
Okej, en sista snyggingbild bara, sen ska jag lugna mig.
 
 
Givetvis tog jag med mig en present till 40-åringen – en FuelBox! Bästa presenten alla kategorier ju.
 
Jag skulle hem till en kompis innan festen och mysa (även kallat förfest), och tog med mig detta alkoholfria bubbel. Har druckit det förut ett par gånger och tycker det är riktigt gott – INTE för sött vilket e toppen. Dessutom går all vinst till välgörenhet, bonuspoäng!
 
Jag packade ner bubbel å present och begav mig hem till en av mina absoluta favoriter, Jonathan. Mannen som inspirerade mig å Jossan till 2:5, ni vet.
 
Hemma hos Jonathan pratade vi om livet, åt vindruvor och godis – och skrev ett gemensamt kort till födelsedagsbarnet.
 
Som såg ut såhär! När vi skulle plita ner våra namn tyckte dock Jonathan att min namnteckning var vansinnigt rörig, så han såg till att förtydliga genom att skriva ”VANJA W” under. Sjukt kul, tyckte jag. Om än smått onödigt. I alla fall ”W”:et. Hur många Vanjor brukar det finnas på fester, typ? Jag brukar sällan behöva en extrabokstav för att skilja mig ur gruppen, kan man lugnt säga.
 
När vi myst klart gav vi oss ut, och satte kurs mot Södra Teatern där festen hölls. Jag fick en ASFRÄSIG stämpel i dörren, som fick mig att typ vilja göra en exakt likadan tatuering. Fast sen kom jag på att jag ju inte är en sån som tatuerar mig. Hmm, kanske ska ändra mig på den punkten?
 
Vår kompis hade abonnerat champagnebaren på Södra Teatern, vilket är en helt magisk festlokal. Bara taket liksom!
 
Det var ballonger och konfetti överallt, och TOKFEST så fort man kom in genom dörren. Folk som dansade överöveröverallt, till PRECIS sån där musik man liksom VILL HA när man är ute å ska ta sig en svängom. Det bjöds på alltifrån gamla WHAM-klassiker till Single Ladies och TLC. Love it!
Jag som inte varit ute och dansat på åratal (sorgligt nog) tog liksom igen aaaaaallt jag missat sen typ 2013, och bara dansade loss. Jag hade SÅ KUL!
 
Champagnebaren ligger högst upp i Södra Teatern, och har en magisk terrass med utsikt över hela stan. Där passade jag å Jonis såklart på att ta en (eller okej tio) festselfies.
 
När klockan närmade sig midnatt fick födelsedagsbarnet hoppa upp på en pall…
 
…där han blev serverad födelsedagstårta av en väldans stilig pojke i en väldans minimal outfit. Medan vi runtomkring sjöng gratulationssånger för glatta livet. Sen dansade vi loss igen.
 
En sista selfie på vägen hem! En hemgång som INTE var snurrig, som INTE var ångestfylld på något sätt och som INTE var dimmig (eller helt bortglömd) dagen efter. Just för att jag INTE druckit en droppe alkohol.
Och att festa loss utan att dricka var UNDERBART. Jag var (minst) lika dansglad och social som jag brukar vara efter ett par drinkar. Slutsats = alkohol behövs inte fär den sociala biten heller. Och att KÄNNA att man dansar, höra texterna i låtarna, HA KOLL – ja, det är verkligen The Shit för mig från och med nu.
 
På vägen hem plockade jag ut de temporära servettöronpropparna (pajade min hörsel en dimmig kväll på Café Opera för ett gäng år sen, och sen dess är det kämpigt för mig att hantera hög musik, särskilt om det är för mycket diskant)…
 
…och stannade upp någon minut för att njuta av den helt galet vackra fullmånen.
 
Kl 00:52 var jag hemma, helt perfekt för en småbarnsmorsa som har en automagisk väckarklocka i form av världens godaste unge. En underbar kväll – och början på ett nytt, festligare liv.
 
  1. Sonja skriver:

    nja, alkoholfritt är det väl inte med 0,2 promille.

  2. Men ÅH vilken fin outfit!! Älskar blusen! Och väskan är helt magisk, har den också och använder den i princip VARJE dag så snart har jag nästan slitit ut den hehe. KRAM

  3. Tänkte på dina fina halsband efter festen! Så snyggt ?

  4. Louise skriver:

    Så fin outfit. 🙂

  5. skriver:

    Så fina smycken och din mobilbakgrund är ju för söt 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..