Gravidvecka 38 – hejdå magen, jag kommer inte sakna dig!

 

Ända sedan gravidvecka 3 (!) har jag skrivit någonting om hur jag mått, tänkt och känt mig. Nu har gravidvecka 38 precis passerat, och det känns SÅ SKÖNT att det är näst sista gången jag skriver en sån här uppdatering. För nu är jag så klar, så klar, SÅ KLAR med den här graviditeten. Både psykiskt och fysiskt. 😅

Det både jag och Niklas längtar efter mest just nu är att få komma in i rutinerna med vår nya familjemedlem. Som är här om exakt åtta dagar (!), så i mitten på maj borde vi ha landat ganska bra i detta nya liv tänker jag. Kommer kännas fint att ha lite koll på läget.

Såhär dagarna innan förlossningen är det fortfarande en del lösa trådar som far runt i huvudet:

  • Kommer allt vara okej med Basilika?
  • Kommer vi glömma att ta med något tokviktigt i BB-väskan (som inte är packad än 😬)?
  • Hur kommer kejsarsnittet gå den här gången, blir det en lika fin upplevelse som med Iggy?
  • Kommer Iggy vara okej med att mormor tar över min plats i vårt sovrum i några nätter?
  • Niklas insomni kommer förmodligen se till att han inte kommer kunna sova någonting överhuvudtaget på sjukhuset, kommer han bli ett vrak?
  • Hur kommer sömnen funka när vi kommer hem, med mig och två kids i samma rum (och samma säng)?
  • Hur blir återhämtningen efter snittet this time around?

 

Saker jag inte oroar mig alls över:

  • Iggys reaktion på att bli storebror. Det kommer gå hur bra som helst känner jag.
  • Basilikas godhet. Hon kommer vara riktigt, riktigt smarrig. 💘
  • Amningen. Funkar den så funkar den, funkar den inte så funkar den inte. Vill vi amma så vill vi, vill vi inte det så vill vi inte. Vi kommer göra det som känns bäst för oss, det finns nada oro i min varelse över det. För så länge vi gör det som känns bäst för vår familj blir det kanoners. Kommer ha NOLL prestationsångest över amningen som jag hade förra gången, när jag kämpade som ett djur dygnet runt i tre månader med en ledsen bebis som inte fick tillräckligt med mat.

 

Det ska bli ruskigt skönt att säga hej till Basilika, och hejdå till den här magen. 👋🏻 Jag kommer INTE sakna den. Ett dugg. Så obekväm och full av smärta som jag känt mig dessa senaste månader har jag aldrig upplevt maken till i hela livet.

Niklas kommer nog sörja magen en smula dock. Han är väldigt bra på att säga att jag är ”Så fiiiin!” när jag vankar runt här hemma på mornarna i undisar. Han e bra göllig han, min rara lax. ❤️

Gick sista gången hos min fina barnmorska på MVC i fredags. Allt såg toppen ut: mina värden, Basilikas kurva etc. Har totalt slunkit upp omkring 12, 13 pannor nu.

Vet att jag kände mig plättlätt bara några timmar efter snittet med Iggy. Tog en mycket ståtlig kroppsprofilbild, utstyrd i amningsbh och nättrosor med den där jättebindan i (som ju mer var som en blöja) för att föreviga känslan. Vet också att jag såg i princip EXAKT lika höggravid ut på den bilden som innan Iggy plockats ut. 😂 Men känslan var i alla fall en helt annan; det mesta av det spända och tunga var borta. Istället var man mjuk, slapp – och tom. Ändå ganska skönt. Har letat som en tok efter den där bilden, vore ju så kul att lägga upp den. Men hittar den inte. 😩 Nåväl, kanske tar kanske en ny sån bild denna gång. I så fall bjussar jag på den istället.

Nu är det dags att börja planera söndagmiddag, hoppas ni har en finfin kväll!

Läs om gravidvecka 37 här!
Läs om gravidvecka 36 här!
Läs om gravidvecka 35 här!
Läs om gravidvecka 34 här!
Läs om gravidvecka 33 här!
Läs om gravidvecka 32 här!
Läs om gravidvecka 31 här!
Läs om gravidvecka 30 här!
Läs om gravidvecka 29 här!
Läs om gravidvecka 28 här!
Läs om gravidvecka 27 här!
Läs om gravidvecka 26 här!
Läs om gravidvecka 25 här!
Läs om gravidvecka 24 här!
Läs om gravidvecka 23 här!
Läs om gravidvecka 22 här!
Läs om gravidvecka 21 här!
Läs om gravidvecka 20 här!
Läs om gravidvecka 19 här!
Läs om gravidvecka 18 här!
Läs om gravidvecka 17 här!
Läs min hemliga graviddagbok (vecka 3-16) här!

 

 

  1. Åsa skriver:

    Det är såklart att Niklas ska sova hemma i eran säng (hans:), blev så förvånad att ni inte tänkt på det. Ja med förutsättning att allt går väl. Tänk att hon snart är här, är nästan pirrig själv. Fint att läsa dina inlägg om tankar vad du oroar resp inte oroar dig för, underbart att du är trygg i alla tankar. STOR KRAM

  2. Louise skriver:

    Helt underbara bilder 😍 såå fin mage

  3. Åh, så underbart att det snart är över och att ni får träffa älsklingen!
    Stort lycka till med allt!!! 🤗💜

  4. Erica skriver:

    Dette blir så bra! Jeg tenker også at det nok ikke er noe problem hvis Niklas har det best hjemme – men dette er vel noe dere må bli enige om? Er kanskje ikke så lett å gjøre alt selv når man er nyoperert? Og det blir sååå koselig å se Iggy og Tintin sammen😍 Gleder meg sånn til å følge deg og dere videre – spesielt til syskonresan💖

    1. Vi pratade om det i går, och får såklart utgå från hur operationen går och hur jag mår och sen ta det därifrån. Men om jag mår fint (det gjorde jag förra gången, ganska omgående) så är det nog det bästa för oss att NIklas kan pipa hem och sova, så att han får energi att vara till hjälp dagtid. och att han kan uppskatta situationen mycket mer såklart, om han slipper vara en sömnzombie. 🙂

  5. Jenny skriver:

    Så spännande! Snart är hon här! ❤️

    Har en lite fråga, eller fråga kanske är fel, mest en lite fundering. Är mest nyfiken, min dotter föddes i juli med akut kejsarsnitt och tänker att när det är dags för nästa bebbe så blir det planerat snitt, men hur känns det att verkligen veta när bebisen kommer?

    1. Egentligen vet jag ju inte, Basilika KAN ju få för sig att komma tidigare (he he, neeeej tack om jag får bestämma 😅). men jag tycker det känns fint att ha ett spikat datum. Jag som inte kan pausa mitt jobb har lättare att planera så att allt rullar vilket är skönt, och eftersom min mamma inte bor i Stockholm är det också fantastiskt att kunna planera med henne (eftersom hon ska bo hemma hos oss och ratta Iggy när vi är på BB) ang tåg osv, så att det inte blir panik när det välö är dags (inga tågbiljetter kvar? tänk om det sätter igång mitt i natten? Hur sjuttsingen gör vi med Iggy då etc?). Så jag tycker det känns bra med ett bestämt datum. och sjukt surrealistiskt också, såklart. När man inte hinner få värkar hinner man ju liksom inte känna in att förlossningen är nära förestående, och helt plötsligt ska man åka och plocka ut sin bebis. 😂 Så himla märkligt, men ALLT med att producera och föda barn ÄR ju himla märkligt. Och magiskt.

      1. Jenny skriver:

        Så sant och så bra skrivet. Tack så hemskt mycket för svar. Känner mig redan lugnare inför eventuella småsyskon som ska plockas ut, är ju toppen att kunna planera in barnvakt, har aldrig tänkt så!

        Är så glad att jag följer dig! Alltid så fina inlägg, fiffiga idéer och smarta tips! ❤️❤️

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..