När man känner sig som en dålig mamma

IMG_7196

Fast det är njutigt här på vår Hova Holiday 👆🏻 så är det ändå inte helt okomplicerat att vara själv med två kids. För oavsett om jag har mamma till hjälp, och alla de som varit här på besök dessa två veckor (känns GALET att det bara är två veckor som vi varit här, känns som två månader!) är jag ju liksom alltid förstavalet för ungarna. Finns jag i närheten är det hos mig de vill vara. Hur rolig och härlig mormor än är. Och det har varit lite knepigt. ⚡️

IMG_7202

Ni vet ju att jag ofta känner mig otillräcklig hemma. Gör ingen nöjd/gör alla missnöjda, typ. Det finns bara en av mig, men det finns två kids och en man och jag räcker inte till. Har hamnat lite i samma känsla här de senaste dagarna tyvärr, vilket har varit ganska jobbigt.

IMG_7183

Eftersom Iggy fått stå tillbaka en hel del den här våren pga Tintan inte klarar sig själv på samma sätt, har han blivit ganska rejält mammig. Och Tintan är mammig på så sätt att om jag finns i närheten är det bara jag som gäller. Och pga miljöombytet (att vi inte bor hemma) har det adderats extra mammighet.

IMG_7188

Resultatet är att jag har två väldigt mammiga kids som allra helst sitter i mitt knä konstant. 😬 Det blir en hel del svartsjuka också, som antingen visar sig genom rena skrik (Tintan) eller diverse retiga/smådumma handlingar (Iggy).

IMG_7185

Som ofta när man är mitt uppe i ett problem hamnar man i ett läge där man bara släcker bränder och parerar. Man bara gör och gör, fäktar for survival, typ. Det löser ju NADA. Så var det i några dagar. Tills jag gjorde det som ofta gör att man kommer framåt vid problemlösning – jag stannade upp och reflekterade. Då kunde jag hitta en lösning, som såklart var ganska enkel. Som de ofta är, bara man tar sig tid att pausa och försöka få lite helikopterperspektiv på situationen.

IMG_7452

Vad har jag gjort då? Jo – delat upp tiden med ungarna på ett helt annat sätt. När Tintan tar sin förmiddagslur (brukar bli två timmar om hon rullas runt i vagn) rattar mamma omkring henne medan jag och Iggy får tid tillsammans. Då badar vi i poolen, går på Pokémonjakt, leker robotar, spelar fotboll – sånt han tycker om helt enkelt. Utan avbrott, 100% fokus på honom. Åker vi och badar varvar jag och mamma mellan barnen, så att vi hänger två och två istället för alla tillsammans. Och så har vi gjort egna utflykter med Semlan. Som ovan, till ljuvliga Mandy´s Diner i Töreboda. 🍔

IMG_7459

Där åt vi massa gott, och man får burgarna i en bil. Alltid succé. 🎉

IMG_7450

Denna bild sms:ade vi till Niklas. Tycker man ser Iggys totala NÖJDHET med att få en helt egen kväll med mamma. 💞

IMG_7466

Självklart avslutade vi med milkshake! 🍧 På vår middag passade jag också på att ta upp att det varit lite bråkigt och stökigt de senaste dagarna och så snackade vi om vilken typ av mänska man vill vara. Och hur man är mot andra påverkar hur andra beter sig mot en själv. Försökte ge något slags perspektiv på det här med kedjereaktioner; ju schysstare man är mot andra desto schysstare är folk tillbaka, typ. ”Bjussa!”, ni vet.

Vet inte riktigt hur mycket som gick in i Iggy (vi diskuterade också sånt som han tog upp; vem är snabbast – en fågel eller en ål? och alla olika Pokémons utvecklingar 😂), men tänker att det åtminstone inte kan skada att åtminstone ha HÖRT kloka grejer. Ju mer man upprepar det under uppväxten, ju mer chans att det stannar kvar? 🙏🏻😅

IMG_7512

Med Tintan får jag egentid när Iggy leker med sin grannkompis Eldar, och när han och mormor hittar på nåt. Försöker vara i stunden och inte göra annat samtidigt, utan fokusera på vad Tintan vill.

1

Som i går kväll, när vi festade loss på röda vinbär. 👆🏻❤️

IMG_7522

Har också ansträngt mig för att försöka lyda de där klassiska råden som man liksom VET funkar. Dels att ge varje enskilt barn 15 minuter per dag (då man bara fokuserar på just det barnet – vilket ju funkar nu när vi delar upp oss mer), men också det där med att ”What you feed will grow”. 🌻 Iggy har ju varit lite stökig senaste dagarna, och i mitt paniska fäktande och känsla av att inte räcka till har jag mest skällt och varit irriterad. Då skapar man ju uppmärksamhet kring det ”dåliga”, men i går hade jag ork och vett att byta taktik.

IMG_7521

Jag öste på med beröm för allt han gjorde som var bra och det är ändå lite magiskt att se hur snabbt det funkar. Att få uppmärksamhet för braiga grejer skapar såklart en vilja att få mer av samma vara. Och så ignorerade jag eventuella stökigheter. Funkade sjukt bra hela dagen, ända fram till på kvällen då jag skällde en smula igen då Iggy blev SÅ ARG för att jag inte ville avbryta mitt i vår picknickmiddag för att gå till bryggan och titta efter fiskar (vi var på en badstrand och åt kvällspicknick). Men men, ingen är perfekt – vare sig han eller jag. 🙈 Blev ändå en väldigt bra dag, och på svartsjukefronten/inte räcka till-fronten var det den bästa på länge.

Ska köra vidare på samma taktik. I dag blir det utflykt i Semlan för mig och Iggy till Lyrestaddagen. Där finns hoppborgar och ponnyridning och annat fest å kalasigt. 🎉 Tintan stannar hemma med mormor (sorry att jag kallar mamma för mormor ibland och mamma i bland, men tänker att ni hajar 🦈). När vi sen kommer hem kan Iggy leka med grann-Eldar och jag hänga ostört med Tintan. Är planen. Och så ska jag försöka jobba vidare på min ”Vattna det du vill ska växa”-taktik. Sorry för lite präktighet, men vill ju liksom att vi ska ha det så bra som möjligt denna sommar. Allihop. ❤️ Håll tummarna för oss!

  1. Sandra skriver:

    Eftersom jag tycker det är viktigt att stärka alla grymma mammor där ute (blir lätt så mycket kritik mot mammor jämt, fattar inte varför, ni är ju bäst?) tänker jag säga att från en bloggläsares perspektiv så verkar du vara en toppenmamma. Jag som egentligen har noll intresse för barn tycker det är riktigt intressant att läsa dina kloka tankar kring mammarollen och familjen. Förstår att allt inte visas på bloggen och att man har dåliga stunder men du verkar riktigt klok och bra!

  2. Igenkänning🙋🏼‍♀️ Har tre tjejer en 5 åring, en 3 åring och en 7 månaders. Jämt dåligt samvete, mest för 5 åringen som alltid (känns det som) får höra ”vänta” när hon söker min uppmärksamhet.
    Även 3åringen har det tufft hon har utbrott flera gånger om dagen, skriker rakt ut när något blir fel. Tur minsta är för liten för att förstå.

    Så klok text, att vara mamma är det roligaste och tuffaste jobbet man kan ha, tack och lov att man får så otroligt mycket tillbaka (mellan alla sura/arga miner)! Heja dej!

  3. Hej hej, är helt ny läsare för idag. Mina barn är 13 och 15 i år så jag ligger lite före dig men minns så väl (eller gör jag det??😳🤔😊) hur det var då.

    Jag har haft det svårt att hitta min roll som mamma, inte nu, men då. Har alltid presterat så länge jag kan minnas och tog till samma metod i föräldraskapet. Har ju funkat hittills typ. Både jag och min man (dock oftast mina idéer) har varit mycket aktiva kring barnen. Mycket! Läst på, förkovrat oss, diskuterat och gjort massvis med dem. 😓

    Samtidigt som barnen kom började jag min karriär som högstadielärare… och efter några år (minsta var då 4 år) kom Smällen. Krafterna tog slut. Slut! Jag blev sjukskriven för utmattning. Mitt jag, min yrkesroll och min mammaroll fungerade inte mer. Några år senare ännu en smäll. Värre. Dock fick det mig att verkligen ta tag i mina problem och ändra på min inställning till jobb och familjeliv. Slutpresterat!

    När jag läser ditt inlägg och läsarnas kommentarer så önskar jag bara att föräldrar (mest mödrar) kunde tagga ned, ta det chill och inte vara så himla aktiva , överdrivet medvetna, övertänka (om det nu är ett ord🙄). Bara vara. Ta med barnen i ev vardagssysslor, sitt på en filt bredvid, låta barnvakter få ta över en timma eller två (om man har). Inte ”köra slut på sig” och må skit. Analysera och fundera. Små kisar behöver inte så mycket ”stimulans”. Lovar. Kram ☀️

    1. Så fint skrivet, så klokt. Och förmodligen så, så sant. <3

    1. Malin skriver:

      TACK! Bra skrivet, Kristin. Jag är också sjukskriven för utmattning och kämpar med känslan av otilltäcklighet gällande mina två barn. Jag behöver ju sluta lägga så stor press på mig själv att alltid prestera, men det är svårt.
      Gillar din taktik, Vanja. Ska inspireras av den 😍

  4. Karin skriver:

    Jag tycker helt ärligt att du verkar vara en fantastisk mamma! Kudos till dig som kämpar på och jag hoppas att det lättar för er snart!

  5. Malin skriver:

    Du är verkligen inte en dålig mamma Vanja! Tvärtom en helt grym morsa som semestrar ensam med två barn! Köper bil och tar med barnen på roliga utflykter, samtidigt som ni renoverar hemma och säkert känner extra ansvar nu när sambon (maken?) inte mår på topp. Jag tycker du är fantastisk och du ska va så nöjd över dig själv! Kram

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..